Sustainable development in geographic in compulsory school

Syftet med vår undersökning är att bilda oss en uppfattning om hur elever i årskurs nio arbetar med och tolkar kartan när de är sammansatta i grupp. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt läst in oss på relevant litteratur kring ämnet. Våra resultat från undersökningen visade att eleverna klarar av att använda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov på verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare såg vi att endast ett fåtal elever lyckades använda sig av någon form av termspråk i sina diskussioner. När vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller är väl utstakade och lätta att följa. De brister eleverna visade sig ha med kartan som redskap bekräftar tidigare forskningsresultat, dock anser vi att de elever vi observerat inte har några större svårigheter att använda sig av kartan som redskap i skolan.

Syftet är att undersöka hur några ungdomar resonerar när de använder kartor som analysverktyg, elevers förtrogenhet med kartor samt deras attityder till kartor och geografiämnet. Jag har genom främst samtalsintervjuer, men även genom observationer, studerat hur några elever i nionde skolåret i par resonerar och diskuterar geografiska frågor med hjälp av kartor. Undersökningen visar att eleverna har en relativt god förmåga att använda kartor för analys. Emellertid påvisar eleverna inte något större intresse för kartor som analysverktyg. Istället föredrar eleverna i stor utsträckning att resonera utifrån sina förkunskaper och uppfattningar. Eleverna har i de flesta fall ansett att kartor varit till stor nytta och bidragit till deras förståelse och att dra slutsatser. Attityder till geografi och kartor har varit väldigt varierande.

Syftet med denna studie var att få svar på frågeställningen gällande hur lärare använder bildstöd och film i sin geografiundervisning. Vi genomförde en intervjustudie där vi intervjuade 5 grundskollärare som har geografi som undervisningsämne. Vi ville ta reda på hur bildstöd och film används i geografiämnet men även om hur det påverkar elevers resultat, därför blev det våra grundläggande frågor i intervjuerna. Våra resultat visar att samtliga lärare använder bildstöd och film i geografiundervisningen på olika sätt. Bildstöd är något som varje lärare använder i olika former anpassat för sin klass och användningen av film såg olika ut för varje lärare. Multimodalitet kom även på tal som ett bildstöd, där olika program i datorn används som ett hjälpmedel till eleverna. Slutsatsen för vår studie blev att bildstöd och film är två redskap som används för visuellt stöd där dessa går hand i hand, men bildstöd tar betydligt mer plats i undervisningen än vad film gör. Dessa två visuella stöd används för att skapa motivation, fokus och intresse för ett ämne, därför är det viktigt att läraren planerar in det visuella stöden väl för att skapa en god struktur i klassrummet både på gruppnivå och individnivå. Bildstöd och film är ett viktigt komplement för läraren att ha med i sin planering för att kunna nå ut till alla elever oavsett svårigheter. Resultatet visar även att bildstöd och film tar mer plats i geografiämnet, då det krävs mer av visuella demonstrationer för att kunna förstå hur natur, människor och geografiska förhållanden fungerar.

Syftet med denna studie var att undersöka likvärdigheten i geografiprov inom området väder och klimat. I uppsatsen har likheter och olikheter undersökts mellan proven, samt jämförts med de nationella proven, och undersökt hur de ställer sig mot kursplanen. Metoden som tillämpades i studien bestod av en kvantitativ metod genom innehållsanalys där prov samlats in från SO- lärare i årskurserna 7-9, och via en innehållsanalys jämfört och analyserat dessa prov. Antalet prov som samlades in var sju stycken. Resultatet av studien var att likvärdigheten i proven var liten då det skiljde sig mycket angående det innehåll som lärarna förväntade sig utav sina elever, svårighetsgraden på proven skiljde sig mycket, samt att få prov hade liknande frågor innehållsmässigt som nationella proven. Majoriteten av proven var i linje med kursplanens mål. Proven hade en gemensam fråga som ställdes, samt några få frågor som liknande varandra. Annars var olikheterna i proven det som var störst

.

Trots att digitaliseringen går framåt så har läroboken fortfarande en viktig roll i skolundervisningen och det är rektorn som har ett ansvar att se till så att läromedlen som används är bra. Lärarna har även ett ansvar att granska och välja läromedel utifrån vårt styrdokuments centrala innehåll. Kvalitetsgranskning av läromedel är någonting som många lärare inte hinner med, de som finner minst tid för detta är de verksamma lärarna i grundskolans tidiga år. Vi har hittat att det endast är två läroböcker i SO-ämnet som framställts utefter den nya läroplanens innehåll, Lgr22. Vi vill därför undersöka hur Sverigekartans framställning är i läroböcker. Olika rumsliga och symboliska representationer presenteras i kartan och de som skapar kartor gör ett urval av de egenheter som ska visas. Sverigekartan framställs därför på olika sätt i olika läroböcker. Är det så att Sverige och de olika delarna av landet framställs på ett icke korrekt eller missvisande sätt, medför det att eleverna i fråga inte heller får en rättvis bild av Sverige. Syftet med denna dokumentanalys-studie var att granska hur två läroböcker framställde Sverigekartan och den norra och södra delen av Sverige. Samt att ta reda på hur det är tänkt att man ska arbeta med de två böckernas olika kartuppslag. Resultatet av analysen visade att de valda representationerna som görs i framställningen av Sverigekartan kan vara missvisande. Det finns olika sätt att arbeta med kartan och i de två analyserade läroböckerna arbetar de främst med karttecken och väderstreck samt att lära sig om landets natur- och kulturgeografi. Resultatet visar även att det är viktigt att granska de läroböcker som ska användas i undervisningen för att säkerställa att det som ska transformeras och realiseras till eleverna inte är missvisande. / <p>2024-01-12</p>

Kritik riktad mot västerländska skolsystem som reproducerande av postkoloniala strukturer i form av euro- och etnocentrism har länge varit på agendan. Mekonnen Tesfahuney (1999) kritiserar utbildningssystemen för dess inrättande av monokulturella skolor inom vilka postkoloniala strukturer upprätthålls. I Finland har kritiken riktats mot läroplanen för att vara reproducerande av samma strukturer vilket även uppmärksammats i media.  Syftet med denna studie är att diskutera hur postkoloniala strukturer gör sig bekända i elevers resonemang kring frågor om hållbar utveckling i de nationella proven i geografi för årskurs 9. För att gå till väga med detta har en diskursanalys av insamlade elevsvar från arkiven vid Blåsenhus genomförts. Resultatet visar att elevernas resonemang i stora drag påverkas av hur provfrågan är formulerad samt vilka perspektiv och nyckelord de förväntas utgå ifrån. Således är det ofta förekommande att eleverna visar tecken på eurocentriska tankegångar på grund av provfrågans polariserande natur. Däremot kan det även utläsas tendenser till ett euro- och etnocentriskt resonemang i frågor där eleverna inte tilldelats dessa perspektiv. Tidigare forskning har visat att hur provfrågans formulering kan utgöra en framgångsfaktor för ett utvecklat svar när de aktiveras emotionellt genom dagsaktuell och historiskt relevant information om diverse samhällsproblematik.

Denna studie har undersökt hur undervisning om klimatet framställs på högstadiet i olika länder runt om i världen, vad skillnaderna mellan länderna beror på samt vad för konsekvenser klimatundervisningen kan få på elever. Litteraturen som studien är baserad på kommer från olika länder som varit ledande inom forskning för klimatundervisning. Även forskning från Sverige har använts för att få ett perspektiv på hur klimatundervisningen ser ut i den svenska skolan och jämföra med den utländska. Genom att göra en innehållsanalys av forskningsmaterialet så har vi hittat flera mönster som har haft en påverkan på hur länder bedriver sin klimatundervisning. Landets geografiska placering, landets politik, landets kultur samt var för konsekvenser som landet kan riskera att få från klimatförändringar har varit de fyra faktorer som har varit genomgående i materialet. Varför skillnaden finns mellan ländernas klimatundervisning beror på att det kan förekomma stora olikheter i hur länder bedriver sin undervisning samt hur deras läroplan utformats. I några länder har även politik ett stort inflytande eftersom klimatförändringar ofta är ett väldigt debatterat ämne i flera länder. Detta leder till att lärare inte riktigt vågar ta en ställning eller diskutera ämnet öppet i klassrummet, vilket kan leda till att deras undervisning påverkas. På grund av detta så finns det även konsekvenser som eleverna drabbas av, där den främsta är okunskap om klimatet, samt att elever inte tar det på allvar eller bryr sig om det. Den andra konsekvensen är klimatångest, en mental ohälsa som kan uppkomma när en individ inte riktigt har tillräckligt mycket kunskap om klimatförändringar eller endast tar in de negativa och/eller falska fakta som sprids via media.

Strömstad har omfattande gränshandel som stora delar av befolkningen försörjer sig på. Men att vara så beroende av en näring som till stor del styrs av ett annat lands befolkning är inte problemfritt. Uppsatsen har fokuserat på hur Strömstad påverkas av att ha en sådan viktig och speciell näring som gränshandeln. Det har också undersökts varför norrmännen väljer just Strömstad som gränshandelsort. Uppsatsen består av både litteraturstudier och egen insamlad empiri. Flera olika källor har använts, både svenska, norska och internationella. En större intervju genomfördes med näringslivsutvecklare och planeringsarkitekt i Strömstad kommun. Fyra kortare intervjuer genomfördes med företagare inom gränshandeln. Utöver detta genomfördes en enkätundersökning där 94 norrmän som ofta gränshandlar i Strömstad fick delge sitt perspektiv. Gränshandel innebär att en konsument åker över en nationsgräns med syftet att inhandla varor. För att detta ska kunna ske behövs vissa förutsättningar, som exempelvis goda kommunikationer och lockande varor. Gränshandeln får också en del konsekvenser, både i området som besöks och området som lämnas. I Strömstad erbjuds ett stort utbud av shopping som tilltalar norrmän, men handeln ger också en viss ekonomisk osäkerhet. Resultatet visar att norrmännen åker till Strömstad eftersom det ligger nära gränsen och att det dessutom finns goda kommunikationer i form av vägar och färja. Strömstad erbjuder dessutom ett stort utbud av andra aktiviteter än shopping och är en attraktiv plats att åka på utflykt till. Strömstad präglas av att vara en gränshandelsort på många sätt, bland annat skapar det arbetsplatser, gör att stora projekt kan genomföras samt påverkar stadens identitet. Gränshandelns framtid ser bra ut, eftersom många norrmän inte åker till Strömstad enbart för låga priser, utan också för ett större utbud och bättre kvalitet på varor. Det gör att handeln inte är så känslig som det skulle kunna antagas, även om prisskillnaden inte är lika stor som den en gång var.