I denna studie har digitala läromedel undersökts och kategoriserats utifrån Blooms reviderade taxonomi. Syftet med studien är att ta reda på om läromedel har en progression samt hur detta kommer i uttryck. För att fånga in progressionen har Säfströms definition använts. För att få svar på frågan om samt hur progressionen tar sig i uttryck har en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys genomförts. Den kvantitativa analysen ger svaret på frågan om och den kvalitativa hur. Alla tre digitala läromedlen påvisar en progression sett till antal uppgifter. Progressionen återfinns även i den mån att antal uppgifter i de svårare kategorierna använda och analysera ökade i samtliga läromedel. Detta skiljer sig dock om man ser till den procentuella andelen. Då minskar exempelvis uppgifter som kategoriseras som förstå i Blooms reviderade taxonomi i två av de valda läromedlen. Detta tyder på en negativ progression i läromedlen. Slutsatsen blir därmed att progressionen skiljer sig åt beroende på om ser till antalet uppgifter eller andelen procent av vardera kategorier.

I denna studie undersöks vad lärare har för förutsättningar och möjligheter att genomföra fältstudier i årskurserna 7-9. Detta görs både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätstudie och en intervjustudie. Studiens frågeställningar söker svar på vad det finns för påverkansfaktorer på fältstudiers och exkursioners genomförande genom exempelvis stöd från skolledning och arbetslag, LGR 11 samt de nationella provens utformning. Studien kommer fram till att det finns många faktorer som påverkar den enskilde lärarens möjligheter och förutsättningar att genomföra fältstudier och exkursioner. Till skillnad från tidigare forskning observerades att respondenterna i denna studie huvudsakligen bedrev mer samhällsgeografiska fältstudier och exkursioner än naturgeografiska. Utöver detta visade kurs- och ämnesplanerna ha haft en stor inverkan på geografiämnets status samt det ämnesinnehåll som främjades i och med att fältstudier inkluderades i LGR 11. De nationella proven har en betygsstödjande och formativ funktion där de agerar som ett stöd för lärare genom att visa vad geografikursen skulle kunna innehålla ämnesmässigt. Här visade proven en normerande tendens då alla provfrågor som inkluderats sedan dess införande har handlat om samhällsgeografi och de lärare som uppger sig tagit inspiration från dessa tenderar att genomföra mer samhällsgeografiska än naturgeografiska fältstudier och exkursioner.

Förtätning är idag ett vanligt förfarande i samhällsbyggandet och sker runt om i hela världen. Det lyfts ofta fram som ett hållbart sätt för en stad att växa, men det finns nackdelar och möts ofta av motstånd från boende i området. När en ort växer och förtätas med en ny typ av bebyggelse kan det förändra identiteten, gemenskapen och känslan av en ort, vilket kan skapa starka känslor. Hur ställer sig de tre intressenterna; (1) boende, (2) kommun och (3) byggsektorn till förtätningen och tillväxten? Vilka likheter och olikheter finns det i deras inställning? Vart är de överens och var krockar de? För att undersöka detta har en fallstudie utformats på Rydebäck, för att belysa de olika intressenternas relation till varandra och deras intresse i utbyggnaden av orten. Rydebäck är en tätort med 6000 invånare i Helsingborgs kommun. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie med respondenter från vardera grupp intressenter. Respondenterna sinsemellan visade överlag god förståelse för varandras intressen. De boende var de som framförde flest känsloargument, vilken inte är förvånande, då de är mer personligt engagerade i orten än respondenterna från kommun och byggsektorn. Det framgick att Rydebäck undergått en förändring i identitet, gemenskap och gestaltning när det förändrats från ett typiskt villa- och radhusområde till ett område med flerbostadshus. Men exakt vad som föranledde förändringen är inte helt tydligt. / Densification is today common practice within urban development around the world. The motive behind this is often that it is a sustainable way for cities to grow. However, there are downsides and it is often met with resistance from the local community. When a district is growing through densification with a different type of building that does not already exist in that area, the feeling of community and place identity may be at stake, which can cause strong emotions among the residents. What opinion do the three stakeholders; (1) residents, (2) municipality and (3) construction companies have when it comes to densification and growth? Are there any differences to their perception or are they aligned? A qualitative case study was formed around Rydebäck to identify their relations and interests. Rydebäck is a suburban area with approximately 6000 inhabitants in the Helsingborg municipality. The interviews were held with respondents from each group. The findings show that the respondents had an understanding for each other's interests. The residents had arguments largely based on emotions, which was not too surprising due to them having a more personal connection to Rydebäck than the construction companies and the municipality. It became clear that the view was that Rydebacks place identity had been subject to change in the aftermath of the integration of multi-family homes. However it is not clear if it is caused by the building of multi-family homes in an area otherwise dominated by single-family homes or by the population increase in general.

Denna studie behandlar energibegreppet i geografiämnet. Energibegreppet är komplext, inte minst för att det behandlas i olika kontexter med olika betydelser. Som lärare i naturvetenskapsämnena vill man förstå elevernas lärande om naturvetenskapliga begrepp, även om lärandet ligger utanför de egna ämnena. Syftet med studien är därför att kvalitativt undersöka hur energibegreppet behandlas i geografiämnet för att få en djupare förståelse för hur naturvetenskapsundervisningen och geografiundervisningen kan komplettera varandra. Sex samhällskunskapslärare i årkurserna 4–6 intervjuades om deras användning av energibegreppet. Deras uttalanden tematiserades och jämfördes med de fyra nyckelidéer om energibegreppet som Duit lyfter fram som centrala ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Tre nyckelidéer kunde identifieras i lärarnas beskrivningar av hur de behandlar energibegreppet i geografiämnet. Tre teman kunde också urskiljas i datan. Studien pekar på att energibegreppet behandlas i geografiämnet med viss förankring till energiomvandling och energiöverföring. Vilket gör det möjligt att arbeta med ämnesövergripande undervisning gällande energibegreppet. / This study deals with the energy concept in the school subject of geography. The energy concept is complex, not least because it is treated in different contexts with different meanings. As a science teacher, you want to understand the students' learning about science concepts, also such learning that is outside their subject. The aim of the qualitative study is therefore to investigate how the energy concept is treated in the subject of geography in order to gain a deeper understanding of how science teaching and geography teaching can complement each other. Six social science teachers in middle school were interviewed about their use of the energy concept. Their statements were thematized and compared with the four key ideas about the energy concept that Duit highlights as central from a scientific perspective. Three key ideas could be identified in the teachers' descriptions of how they treat the energy concept in the subject of geography. Three themes could also be distinguished in the data. The study indicates that the energy concept is treated in the subject of geography with some base in energy transformation and energy transfer. That makes it possible to work interdisciplinary regarding the energy concept.

No description available.

The focus of this essay is to explore and investigate active teachers´ management of field studies in the subject of geography. The concept of field studies is wide, which is why all forms of outdoor education will be included. Field studies from inside the classroom, alongside tools such as computers, will also be part of the concept. The essay can be described as put in two different positions, how teachers work with physical field studies and how teachers work with virtual field studies. The purpose is also to find out the obstacles and opportunities that are experienced. The theory consists in how field studies contribute to an irreplaceable dimension of the subject. At the same time, it is a fact that many teachers do not implement it at all, some a bit, some more.    All the interviewed respondents are working on a high school. Half of them are women, half men and all of them are teaching in geography. The result depicts a positive attitude towards both physical and virtual field studies. The obstacles that occur in physical studies are for example time and resources, while in virtual studies, it seems that knowledge is more of a difficulty. The opportunities are many. Among other things, the close environment could be effective, but the obstacles appear to overcome the possibilities. Virtual field studies can fit as a suitable complement, but every interviewed teacher agreed that actively leaving the classroom never could be replaced by computers.

Syftet med studien var att synliggöra om elever i svenska skolor i årskurs 5 har stereotypa föreställningar om Afrika kopplat till skola och levnadsförhållanden. Studien har utgått från tre forskningsfrågor som lyder, hur föreställer sig eleverna att levnadsförhållandena ser ut för barn i Afrika? Hur föreställer sig eleverna att skolorna ser ut och fungerar i Afrika? Om och i så fall varför har elever stereotypa föreställningar om Afrika? Studien är gjord i form av en kvantitativ undersökning där digitala enkäter ligger till grund för insamling av data.  Enkäterna har fyllts i av 93 elever i årskurs 5, fördelade på tre olika skolor i tre olika städer. Resultatet visar att eleverna i studien har en ensidig bild av att Afrika är en nödställd och ekonomiskt utsatt världsdel. I studien presenteras och diskuteras Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori i relation till elevernas föreställningar om Afrika. Elevernas föreställningar grundar sig dels i medias sätt att porträttera världsdelen, dels genom en ensidig undervisning i skolan samt sociala medier.

Den här uppsatsen avser att bemöta tidigare forskning kring värdepedagogik i förhållande till hållbar utveckling, miljöförändringar och gymnasieskolans geografikurser. I denna litteraturstudie har tio artiklar och studier från världen runt granskats och sammanfattats för att besvara på hur lärare och elever påverkas av värdepedagogik. Samt på vilka sätt värdepedagogiken påverkar och huruvida det finns ett optimalt sätt att lära ut med värdepedagogik i åtanke. I denna uppsats kom vi fram till att lärarnas egna värderingar har en påverkan på undervisningen och att eleverna överlag stärker generella förmågor såsom att kritiskt granska och att söka information. Flera av dessa studier påvisar även att läraren bör ha ett mer pragmatiskt eller pluralistiskt förhållningssätt till värdepedagogiken och undervisningen inom hållbar utveckling och miljöförändringar. I slutändan påvisar dessa studier även att undervisning kring dessa ämnen tillsammans med en stark värdepedagogik är känsligt och något som kräver kunskap och medvetenhet hos lärarna och en försiktighet för att inte förvandlas till indoktrinering. Vidare önskar vi se en forskning som följer gymnasieelever mer än de studierna vi hittade och vi önskar även se ett större fokus på hur elever kan tänkas påverkas av värdepedagogisk undervisning. / This paper means to treat previous research about values education regarding sustainability, environmental change, and the geography courses of the Swedish upper secondary school-curriculum. In this literature study, ten articles and studies from all over the world have been reviewed and summarized to answer how teachers and students are affected by values education, how values education is affecting and whether there is an optimal way to learn with values education. In this study we concluded that teachers’ own values do affect education and students overall are shown to strengthen their general abilities such as to critically review and to search for information. Several of these studies also show that the teachers should stick to a pragmatic or pluralistic approach to values education in education for sustainability and environmental changes. In conclusion these studies show that education within these subjects which have a forceful values education are delicate and demands knowledge and awareness from the teachers as to not turn it into indoctrination. Through this paper and the studies, we found that we wish for future studies to include a greater focus on upper secondary students and about how students are affected by education which contains values.

The purpose of the study is to investigate if the textbooks Geografi 1: människan, resurserna,miljön, hållbar utveckling by Peter Östman, Geografi 1 för gymnasieskolan by Jan Wiklundand Vår planet – Geografi 1 by Marko Sandelin and Karl Andersson corresponds with thesubject curriculum for Geography and specifically the course curriculum for Geography 1,with focus on the concepts of sustainable development and climate change. Furthermore, thestudy also looks at how these concepts connect to a geographical perspective and how such aperspective can inform these topics. Thirdly, there are comparisons made between thedifferent textbooks and differences and similarities are being explored.The result shows that there is a connection in how the concepts are being described andunderstood in the curriculum documents and in the course textbooks. In addition to this thereis a connection made between sustainable development and climate change and ageographical perspective. It is shown that the geographical perspective can inform anunderstanding in regard to these concepts and topics, as well as being present in connection tothe description of the concepts in the various textbooks. Lastly, the results show that there aredifferences as well as similarities between the books in regard to the investigated concepts.Through this work a contribution is made to the study of textbooks for Geography in Swedishupper secondary school education.

Det finns ett antal olika studier om geografiundervisning i svensk grundskola, men inte med avseende på geografiundervisning på resursskolor. Elever som har behov av mer stöd än vad som kan tillgodoses genom den ordinarie skolan, har därför möjlighet att få sin undervisning på resursskolor. Denna studie undersöker likheter och olikheter gällande hur geografiundervisning ser ut mellan resursskolor och ordinarie skolformer, samt även hur geografiundervisningen planeras på resursskolor. För att ta reda på detta användes halvstrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet pekar på att likheterna mellan skolformerna är flera än olikheterna. Varje enskild lärare i ordinarie skolform har sitt eget unika sätt att arbeta, och resultatet är inte annorlunda på resursskolor. Förekomsten av GIS, Nationella prov, inhämtning av stoff från internet eller läromedel, ämnessamverkan eller ämnesintegrering varierar i förekomst mellan olika lärare i båda skolformerna. När lärare planerar och utför sin undervisning på resursskolor är det alltid varje enskild elev i centrum och hens behov av stöd för att klara av undervisningen, vilket ofta resulterar till en individualiserad undervisning. Sammanfattningsvis tolkas resultatet att lärare på resursskolor måste ha en hög didaktisk kompetens på individnivå, medan lärare i ordinarie skolform behöver en didaktisk kompetens som sträcker sig på gruppnivå.