Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar i gymnasiet hanterar klimatförändringar och om det finns skillnader mellan ungdomar som har läst geografi i gymnasiet och de som inte har läst geografi i gymnasiet. En kvalitativ metod har använts och data har hämtats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med elever på samhällsvetenskapliga programmet och naturvetenskapliga programmet. Resultatet visade på att eleverna som deltog i studien, och som läser geografi, i större utsträckning använder sig av problemfokuserad coping. Eleverna som deltog i studien och som inte har läst geografi i gymnasiet använder sig i större utsträckning av emotionell coping. Däremot fanns det tendenser kring att eleverna på samhällsvetenskapliga programmet även de använder sig av emotionell coping och att eleverna på naturvetenskapliga programmet använder sig av problemfokuserad coping, i båda fallen är detta dock i mindre utsträckning jämfört med varandra. Både eleverna på naturvetenskapliga programmet och samhällsvetenskapliga programmet har visat sig ha en svag hållbar utveckling eftersom eleverna fortsatt väljer att konsumera varor och produkter men gör detta med en miljömedvetenhet.

Den här uppsatsen undersöker hur arbetet med exkursioner och fältarbete inom geografiämnet ser ut på svenskagymnasieskolor. Ett extra fokus har lagts på likheter och skillnader mellan skolor i landsbygdsmiljö och stadsmiljö samt placeringen av skolan i Sverige. Detta har åstadkommits genom en intervjustudie med sex gymnasielärare från geografiskt skilda skolor där de återgivit sina upplevelser av exkursioner och fältarbete. Studiens teoretiska grund ligger i de teorier som visar på hur effektivt lärande möjliggörs av att elever får uppleva och erfara sin omvärld (Stensmo, 2007; Gärdenfors, 2006; Cele, 2019) samt Schmidinger & Brandts (2015) idéer om hur flow påverkas av exkursioner och fältarbete. I studien framkom det att respondenternas förutsättningar var liknande för respondenter som undervisade i samma typ av närmiljö. Respondenter i landsbygdsmiljö upplevde goda förutsättningar för exkursioner och fältarbete medan respondenter i stadsmiljö upplevde i högre grad sina elevers förutsättningar och intresse som goda. Slutligen kunde respondenternas lektionsinnehåll ses vara väldigt olika beroende på både närmiljön och placeringen av skolan i Sverige. Samtliga respondenter utnyttjade frekvent lokalgeografin under exkursioner och fältarbete, vilket resulterade i väldigt olika lektionsinnehåll. Avslutningsvis diskuteras det hur dessa skillnader inte bör ses som något negativt utan ett tecken på att respondenternas geografiundervisning är anpassad efter elevernas individuella referenser och ramar, vilket stärker undervisningens effektivitet.

This paper is about understanding which of two securitizing theories are the most dominant within the EU discourse from 2015 when immigration rose dramatically to the EU and up to 2019 when a new regulation heavily expanded the authority of Frontex, the European border- and coastguard. The two theoretical schools are the Copenhagen School, based on the thoughts of Ole Wæver and Barry Buzan and colleagues, and securitization based on International Political Sociology, mainly based on the thoughts of Didier Bigo. The Copenhagen School bases their thought on securitization of that of a ‘speech act’ made by an authoritative actor. By uttering something as a security threat it allows extraordinary measures to deal with the issue. Securitization according to IPS is based on actions, rather than discourse, and claims that through the development and cooperation of securitizing organisations and investments in high tech surveillance systems a spiral of (in)securitization is created. Through studying documents from the European Commission, the analysis examines which one of these two schools of thoughts is the most dominant. Even if there are clear evidence of securitization acts according to the Copenhagen School in the analysed material, the most prominent theory, mainly due to the EU structure, is that of securitization according to IPS.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka tankar lärare och elever har för att varje individ på bästa sätt ska utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har pratat med olika lärare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiämnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat 4 lärare och 11 elever i år 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i år 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiämnet, oavsett lärarstil. Däremot tycker inte eleverna i år 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt. En av de fyra lärarna vi intervjuat arbetar inte lika ämnesintegrerat som de övriga lärarna. Vår slutsats är att eleverna i år 5 säger sig se sin utveckling i geografiämnet lättare, om läraren arbetar ämnesintegrerat. Vi tror dock att läraren måste vara tydlig i upplägget av den ämnesintegrerade undervisningen. När det gäller eleverna i år 9 drar vi slutsatsen att anledningen till att de inte tycker att de utvecklas i geografiämnet, är på grund av att de inte tycker att ämnet är så synligt i deras undervisning. Vi har kommit fram till att eleverna önskar arbeta med roligt och varierat material i undervisningen, samt att både elever och lärare vill arbeta så mångsidigt och varierat som möjligt, för att se helheten och inte bara delarna i geografiämnet.

Människors världsuppfattning formas bland annat av grundskolans läroböcker. Många gånger är beskrivningarna av länder och kulturer schablonmässiga. Syftet med denna studie är att analysera hur geografiska läroböcker riktade till år 4-6, framställer USA respektive Afrika. Vilka aspekter lyfts fram när det handlar om befolkning, bebyggelse och ekonomi? Vilka skillnader syns i språk och ordval samt vilka kulturella normer och värderingar speglas i framställningarna av USA och Afrika. Jag har analyserat tre geografiska läroböcker med utgångspunkt i diskurs- och kulturanalys. Tidigare forskning visar att bilden av Afrika och västvärlden bygger på kolonialismens ideologi. Denna analys påvisar att diskurserna Afrika och USA lever kvar. USA skildras utifrån ett storstadsperspektiv där effektiviteten är stor. Afrika skildras utifrån dess motsats, landsbygden, där människorna lever ett primitivt liv med många svårigheter som fattigdom och svält. Risken finns att främlingsfientlighet och fördomsfulla schablonbilder formas när barn i skolan läser om världens länder.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc. kring begreppet hållbar utveckling.

No description available.