Flertalet motioner som berör förslag om visitationszoner i utsatta områden har överlämnats till Sveriges riksdag. Förslagen behandlar att polisen, efter åklagarbeslut, bör ges möjlighet att upprätta tidsbegränsade samt geografiskt avgränsade visitationszoner, där kroppsvisitation och husrannsakan får företas utan att någon konkret misstanke om brott föreligger. Samtliga motioner framhåller ett påtagligt behov av det utökade tillämpningsområdet. Behovet motiveras med hänvisning till en oroväckande brottsutveckling. I synnerhet bedöms ökningen av narkotika- och våldsbrottslighet utgöra ett allvarligt hot. Visitationszonernas potentiella införande har emellertid kritiserats mot bakgrund av deras ingripande i integriteten, reproduktion av fördomar samt att de riskerar undergräva förtroendet som polisen söker främja i det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden. Uppsatsen syftar till att analysera hur legitimeringen av utökade polisiära befogenheter kan problematiseras utifrån teorin om ontologisk säkerhet, med ett fördjupande tillägg av ett perspektiv på politisk geografi, samt en postkolonial förståelse. Uppsatsen tillämpar Lene Hansens (2006) poststrukturalistiskt grundade diskursanalys med material av de till dags dato 32 framlagda motioner som förespråkar visitationszoner. Den ontologiska säkerhetsteorin kontextualiserar ett subjekts självuppfattning, vilken avses upprätthållas vid mötet med ett existentiell hot. Den postkoloniala teorin möjliggör vidare en maktorienterad förståelse som ger en historisk kontinuitet till det samtida upplevda behovet av säkerhetssökande strategier. Uppsatsen visar hur den Andra i utsatta områden konstrueras som ett hot gentemot stabiliteten i den svenska ontologiska säkerheten. Upprätthållandet av den svenska ontologiska säkerheten blir därmed avhängig utökad kontroll av den Andra genom geografiskt avgränsade visitationszoner. Genom uppsatsens teoretiska integrering möjliggörs en nyanserad förståelse kring hur visitationszoner i utsatta områden legitimeras. Genom detta tillskrivs den svenska ontologiska säkerhetens politiska geografi en historisk kontinuitet som grundas i det postkoloniala arvet samt dess samtida neokoloniala maktstrukturer.

Means of information have drastically changed during the last decades due to the evolution of technology and the development of social media, which have gained crucial relevance in the tourism industry. As a consequence, efficacy of traditional information sources is being challenged. The aim of this research is to determine, analysing photographs, what destination images of a particular country are projected by both traditional and digital information sources, in order to compare them identifying main similarities and differences in the projected images. For the purpose of this study, the selected destination is Italy and the analysed images will beretrieved from Swedish, Danish and Norwegian tour operators’ tourism catalogues and their respective social media accounts. Therefore, main similarities and differences between the three countries will also be identified and analysed. The images will be analysed using a thematic analysis method, following an inductive approach, meaning that themes and codes will be generated from the data itself. In order to generate conclusions, five Swedish, five Danish and five Norwegian tour operators were selected, and their catalogues and social media accounts were analysed, for a total of 1,306 images illustrating Italy as a destination. Findings suggest how images retrieved from catalogues mainly illustrate Italy by the generated themes of hidden mass tourism, notorious Italy, and culture. On the other hand, images retrieved fromsocial media accounts mainly represent Italy with the generated themes of mass tourism, unfamiliar Italy, and culture. As the names of the themes suggest, the first two themes generated from the two information sources represent opposite ways of illustrating the destination, while the theme of culture represents the main similarity between the traditional and digital information sources. Regarding the three countries, it was noticed that each Scandinavian country focused on specific features of Italy, with Swedish tour operators focusing on the history and culture of the destination, Danish ones focusing on sea, beaches and urban areas, while Norwegian tour operators concentrated on natural landscapes and countryside areas of Italy.

Public transport is of importance for mobility and creates accessibility forindividuals and in the long run also important to create welfare in a modernsociety. There are many pros with public transport, it transports many people, noneed for a car, a better option then most for the environment and made to transportalmost anybody. Still there are challenges facing public transport. The major one iseconomy, it is expensive for the region or municipality that has responsibility forit. With prices going up public transport now faces a reality where the costs have tobe minimized. This leads to fewer departures and this affects mobility in thesociety. Especially rural areas can be affeccted of the reduction of departures, it isoften here the cost per traveler is the highest and there are also fewer travelers. In this paper the reduction of busdepartures in the municipality of Falun isexamined and connected to accessibility. It investigates wich areas are affected, ifthere is a difference in urban and rural areas and if any age groupe is negativlyaffected. This is done by using quantative data from the municipality of Falun andDalatrafik (the public transport authority).

This essay maps the security policy consequences of Russia's export of gas and oil to Europe in the years 2014–2022. The essay analyzes the development of the EU's energy policy, which dealt with energy transitions. The author also examines changes in the Russian Federation's security policy, military thinking, and military spending, as well as EU actions directed at Russia. The source material consisted of digital and printed sources that were processed using the deductive and qualitative method. To interpret the sources and create the narrative, the Peak Oil theory of M. King Hubbert, Benedict Anderson's theory of nationalism and the groupthink theory of Irving Janis were used. The results of the survey confirm previous research that emphasizes the importance of cheap energy for a modern society. The survey confirms that energy transitions do not occur in a blink of an eye, as well as the claim that the countries that import gas and oil become dependent on the countries that export these fossil fuels. The survey results show that the security policy situation in Europe has become worse during the period 2014–2022. The war in Ukraine can be seen because of Russia's changed military thinking and security policy, as well as the EU's inability to use powerful sanctions against Russia. During the same period, the EU underwent an energy transition and was extremely dependent on oil and gas imports from Russia. The results of this essay show that Russia's policy was primarily driven by geopolitical ambitions, namely, to make Russia a great power. Incorporation of Ukraine was seen as one of the intermediate goals. The sanctions used by the EU had little or no effect. What could affect Russia's ability to continue the war was a total boycott of Russian oil and gas. The essay's results provide a clear indication of the consequences of an ill-conceived energy policy. The result also shows how geopolitics, power and economics are connected and can affect humanity both locally and globally. The research results offer a broad field for further research in the energy sector, historical and political geography.

Hållbar utveckling har gått från att ligga i bakgrunden av geografiundervisningen på gymnasiet till att bli en av de viktigare delarna av undervisningen. Inom detta ämne finns tre dimensioner, den ekologiska, ekonomiska och sociala, och det finns utmaningar för både lärare och elever i undervisningen kopplat till dessa. Syftet med arbetet är därför att genom en forskningsöversikt analysera vilka utmaningar som finns med dessa tre dimensioner inom hållbar utveckling i gymnasieskolans geografiundervisning utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Analysen i denna uppsats visar att hållbar utveckling är komplext för elever, och de behöver stöttning av lärare för att förstå hur de tre dimensionerna hänger ihop. Den pekar också på att elever till stor del har en negativ framtidssyn, vilket kan leda till minskat engagemang i hållbarhetsfrågor. De kan också drabbas av kognitiv dissonans i sin vardagskonsumtion. Från ett lärarperspektiv visar analysen att lärare tenderar att lyfta fram de tre dimensionerna på ett obalanserat sätt. Den påvisar också att lärare bör förbereda elever för framtidens arbetsmarknad genom att bedriva undervisning som följer samhällsutvecklingen. Samt vara beredda att möta elevers negativa känslor i mötet med hållbar utveckling, som i sin tur kan påverka inlärningen negativt. Slutsatserna som dragits utifrån analysen är att ansvaret för en lyckad undervisning vilar på läraren och det behöver finnas en ödmjukhet i hur ämnet angrips eftersom det är ett relativt nytt och komplext arbetsområde. Geografilärare kan ta inspiration från denna uppsats genom att utvärdera sig själva och hur de använder de tre dimensionerna av hållbar utveckling i geografiundervisningen på gymnasiet.

Bakgrund: I december 2019, Kina rapporterades ett utbrott av det nya coronaviruset (2019.nCoV) där atypisk lunginflammation kunde härledas till infektionen. Munskydd eller andningsskydd kan användas som en förebyggande åtgärd för att hindra smittspridningen. Syftet med dess användning är att stoppa spridningen av stora andningsdroppar, samt att inandas aerosoler från omgivningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur frågan om användning av munskydd/andningsskydd hanterats inom svenska kommuner under covid-19-pandemin, och om det går att se några skillnader mellan kommuner med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Metod: En enkätstudie genomfördes bland representanter från Sveriges samtliga kommuner. Data analyserades med kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Resultat: Tjänstemän från 134 kommuner i Sverige besvarade enkäten vilket gav svarsfrekvensen 46 procent. Kommuner med högst invånarantal bedömdes av tjänstemännen ha lyckats sämre med hanteringen av covid-19-pandemin, än kommuner med lägre invånarantal. Munskydd- och andningsskydd rekommenderades i större utsträckning inom äldreomsorgen än inom barnomsorg- och skolverksamhet. Personal- och besökare i kommuner med högst invånarantal upplevs ha följt kommunens rekommendationer beträffande användning av munskydd- och andningsskydd sämre än kommuner med lägre invånarantal. Resultatet visar slutligen att kommuner belägna i Norrland varit mindre benägna att rekommendera personal inom äldreomsorgen att använda andningsskydd än kommuner i Götaland och Svealand. Slutsats: Kommunernas följsamhet till munskyddsrekommendationer föreföll generellt god, liksom intrycket av att pandemin hanterats på ett bra sätt. Variationer utifrån folkmängd och geografiskt läge förekom, men för att utröna orsaker till detta krävs fortsatt forskning.

Denna studie syftar till att undersöka studenters bostadspreferenser, förväntningar och krav på bostäder i Malmö. Studien är därav geografiskt begränsad med fokus på studenter med koppling till Malmö. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive enkäter och semistrukturerade intervjuer med studenter i Malmö, analyseras ett antal faktorer (såsom ekonomiska aspekter, standard och kvalitet, läge, transportmöjligheter, boendeform, säkerhet och trygghet, samt miljöaspekter) och hur dessa påverkar studenternas bostadsval. Studien ger djupgående insikter i studenternas bostadspreferenser i Malmö och belyser de utmaningar och överväganden de möter i sin strävan efter lämpligt boende. Genom att förstå dessa preferenser kan bostadsföretag och planerare skapa mer anpassade och attraktiva bostadslösningar för studenterna i Malmö, vilket i sin tur kan förbättra studenternas boendemiljö och trivsel. Resultaten visar att ekonomiska aspekter, moderna bekvämligheter, läget och närhet till viktiga faciliteter är avgörande för studenterna. Studenternas prioriteringar vid bostadsval domineras av kostnad, där de är villiga att betala mellan 5000-6000 kr/mån och värdesätter hög standard och bekvämligheter som diskmaskin och tvättmaskin. De föredrar ensamboende för att ha eget utrymme och undviker delade boenden om möjligt. Läget är avgörande, med närhet till lärosäten, centrum och vardagsfaciliteter som matbutiker. God och lättillgänglig kollektivtrafik är även viktigt för studenterna. Trots betydelsen av säkerhet och trygghet, prioriteras detta inte alltid högst, medan miljöcertifieringar bortprioriteras till förmån för andra faktorer. Trots varierande preferenser är budgetbegränsningar ofta en faktor som leder till kompromisser. / This study aims to investigate students’ housing preferences, expectations, and requirements for housing in Malmö. The study is geographically limited to students with connections to Malmö. By combining qualitative and quantitative methods, including surveys and semi-structured interviews with students in Malmö, several factors (such as economic aspects, standard and quality, location, transportation options, housing form, safety and security, and environmental aspects) and how these affect students' housing choices are analyzed. The study provides in-depth insights into students' housing preferences in Malmö and highlights the challenges and considerations they face in their search for suitable accommodation. Understanding these preferences can enable housing companies and planners to create more tailored and attractive housing solutions for students in Malmö, thereby improving their living environment and well-being. The results show that economic aspects, modern amenities, location, and proximity to essential facilities are crucial for students. Students' priorities in housing choices are dominated by cost, with willingness to pay between 5000-6000 SEK/month and valuing high standards and amenities such as a dishwasher and washing machine. They prefer single occupancy for personal space and avoid shared accommodations if possible. Location is crucial, with proximity to educational institutions, city centers, and everyday amenities like grocery stores. Good and accessible public transportation is also important for students. Despite the importance of safety and security, these are not always top priorities, while environmental certifications are deprioritized in favor of other factors. Despite varying preferences, budget constraints often lead to compromises.

The development of Property Technologies (PropTech) has been shown to have a disruptive effect within the traditional real estate sector. This study is aiming to provide an up-to-date overview of the PropTech landscape of the binational Öresund Region, and to analyse to which extent it can be characterised as a cross-border innovation ecosystem, a concept used as the key point of the theoretical framework. The analysis was conducted in the light of the stages of the real estate value chain to categorise the actors, and of the knowledge-intensive business services to explain among other the industry’s location patterns. The main findings of the study are that the Öresund PropTech industry is bringing together diverse companies while being characterised by a significant unbalanced between the Swedish and the Danish side in favour of the latter, in terms of both number of actors and range of activity. There is at the moment no sufficient evidence to qualify it as a cross-border innovation ecosystem, as the emerging PropTech network in the area is still to be structured. Coupled with this paper, the contribution of this research work is also including an interactive map accessible online.

Uppsatsen behandlar hur traditionell nyhetsmedia har rapporterat om vindkraftsetableringen i Ockelbo och vilka perspektiv som synliggjorts och förbisetts. Studien har genomförts med kodning av drygt 130 artiklar som är kopplade till vindkraft i Ockelbo kommun mellan 2005 och 2013. Kodningen gjordes schematiskt utifrån bland annat artikelns tonalitet, vilka de synliga aktörerna var och ämneskategori. Utöver det plockades delar av artikeln ut för att kunna sammanställa vilka argument som användes av vilka aktörer och samtidigt få en djupare insikt i hur aktörerna porträtterades av medierna. I resultatet presenteras hur vindkraften har skildrats över tid. Undersökningen kommer fram till att medierapporteringen inte var nyanserad med avseende vilka aktörer som synliggjordes då vindkraftsentreprenörer fick stort utrymme i nyhetsartiklarna till skillnad mot lokalsamhällena under den studerade perioden. Nyhetsartiklarna som publicerades var övervägande positiva och neutrala i sin skildring och problematiserade sällan ämnet eller vindkraftsbolagens uttalanden. Lokalborna porträtterades som passiva mottagare i stället för en aktiv aktör i energiomställningen

Studiens syfte är att undersöka hur Falköping respektive Säffle kommun arbetar för att öka ungdomsinflytande och deltagande genom metoden att anställa unga kommunutvecklare. Datainsamlingen gjordes i form av intervjuer, både enskilda och fokusgrupper med nuvarande och tidigare kommunutvecklare, samt beslutsfattare. För det empiriska materialet användes en tematisk analys. De teoretiska perspektiven som resultatet analyserats och förankrats i är platsens betydelse, nivåer av deltagande med inspiration från Aflaki et al (2023) samt planeringsteorin kommunikativ rationalitet. Studien visar att kommunutvecklarrollen möjliggör en plattform där spridning av kunskapshöjande insatser till unga i kommunen ses som ett användningsområde för att bland annat sänka trösklar och minska avståndet mellan lokalsamhället och demokratiska processer. Likaså ses rollen som en länk mellan generationerna där ungdomsperspektiv har en tydlig väg in och kan bidra till ökad samverkan och dialog. Resultatet visar att känslan av ökad delaktighet i samhällsutvecklingen och att få sin röst hörd bidrar till ökad motivation och engagemang samt stärkt känsla av tillhörighet och platsanknytning. Detta pekar på behoven av att inom samhällsplaneringspraktiken stärka metoder i samarbete över generationer och nyttja ungas perspektiv som en potential att utveckla kommuner och regioner till platser där unga som vill stanna och påverka också har möjlighet att göra det.