Tourism is one of the leading industries, in terms of international trading between countries. In addition to receipts received at destinations, international tourism has also generated US$211 billion in exports through international passenger transport services. The study is conducted in Isfahan, a city in center of Iran. The city is unique in its cultural heritage and archeology. It is one of Iran's oldest cities at more than 1,500 years of age. An important cultural and commercial center, Isfahan is Iran's third largest metropolitan area. Isfahan experiences an arid climate, like the rest of the Iranian plateau with low rainfall. Isfahan has a high capacity to attract international tourists to provide a better understanding of Iran’s history, culture, and natural environment to the world. Zayandeh Rud which means “life-giving River” is the largest Iranian plateau and the most important surface water in Isfahan. It starts from Zagros Mountains and ends in the Gavkhouni Swamp, a seasonal salt lake in the southeast of Isfahan. The catchment area has been affected by two drought periods within the last 15 years. Decreasing surface and groundwater availability has been accompanied by an increase in water withdrawal for irrigation, domestic uses, industry, and water transfers to neighboring provinces. This has led to severe ecological and social consequences. This study identifies the potentials of Isfahan in attracting international tourists and also evaluate the water crisis that the city faces. The research is based on qualitative method. The primary data is gathered through face to face and phone interviews and questionnaires. The results show some finding solutions to water crisis in Isfahan and some suggestions for improving tourism industry in the city.

The purpose of this study is to gain an increased insight into what motivates people to relocate houses in Sweden and how it differs depending on which areas the houses relocate between. The purpose of the study is also to see if the motive for relocating houses changes after the relocation of a house. The study was carried out through a descriptive survey study, where participating respondents were sought in groups on social media, which all had some connection to the phenomena. Two different groups of respondents were sought, those who plan to relocate houses and those who have already relocated houses. The empirical material from the surveys has then been analyzed and tabulated to see the different patterns and how they differ.  Based on the findings in this study, it showed that the majority of all of those who relocate houses, relocate these because of cultural-historical motives, but that the motives also differs depending on which municipal groups that are concerned.  The motives also do not change significantly after a house move. Most of all houses in the study are relocated from rural municipalities, but also from and to and within rural municipalities. Some of them also moved up in the municipal-hierarchy and some them moved down.

Vi har genom vår enkät undersökt åttondeklassares attityder och intresse till hållbar utveckling samt SO-ämnet i allmänhet och geografiämnet i synnerhet. Vi undersökte även huruvida genus påverkade resultatet. De märkbara resultaten som varit extra intressanta och relevanta enligt oss är att elever inte kan se hur man själv kan agera för att vidta åtgärder med miljöproblemen. Resultatet från skolorna vi undersökt visar bland annat på till vilken grad de anser att de kan påverka miljön, deras syn på framtiden kopplat till miljö, samt skillnader i intresse och attityder skolorna emellan.

Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning.  Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor upplever otrygghet i offentliga rum, samt att alla individer inte har samma mobilitetsmöjligheter, vilket kan bero på tid på dygnet. En ytterligare slutsats är att kvinnor använder sig av olika strategier för att exempelvis undvika otrygga platser. Kvinnornas strategier kan delas in i två kategorier defensiva (undvikande) respektive offensiva strategier (anpassade). Defensiva strategier (undvikande) handlar om att undvika vissa platser som anses vara otrygga. Offensiva strategier (anpassade), går ut på att kvinnor bär på ett defensivt föremål eller försöker undvika att dra till sig så mycket uppmärksamhet genom att klä sig mindre feminint. / The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of day is one of the most important factors for why women experience insecurity in public spaces, and that not all individuals have the same mobility opportunities, which may be due to time of day. A further conclusion is that women use different strategies to, for example, avoid unsafe places. Women's strategies can be divided into two categories of defensive (avoidant) and offensive strategies (adapted). Defensive strategies (avoidance) are about avoiding certain places that are considered unsafe. Offensive strategies (adapted), involve women carrying a defensive object or trying to avoid attracting as much attention by dressing less feminine.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur legitimerade lärare som undervisar i geografi i årskurs 4–6 beskriver hur de planerar och genomför sin undervisning i hållbar utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ ansats som metod där datainsamlingen samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studien lutar sig mot det teoretiska ramverket Pedagogical Content Knowledge. Studiens resultat visar att det inte finns märkvärda skillnader i hur lärare planerar sin undervisning, de genomför samma process oavsett om det handlar om hållbar utveckling eller något annat ämnesinnehåll. Lärarna i studien beskriver att de alla tar avstamp i läroplanens skrivningar i början av skapandet av en ny planering. Genom detta resultat framkommer det att de nya skrivningarna i lgr22 inte gör någon anmärkningsvärd skillnad. Resultatet av studien påvisar dock en stor variation i vilka arbetsmetoder lärarna väljer att använda sig av när det gäller undervisningen. Inom hållbar utveckling finns det tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. En slutsats som framkommer i studien är att lärarna främst undervisar om ekologisk hållbarhet. Ytterligare en slutsats som går att utläsa ur resultatet är att majoriteten av lärarna behöver komplettera fysiska läromedel med bland annat egenproducerade och digitala läromedel för att kunna bedriva en undervisning som möter skrivningarna i läroplanen.

The agricultural sector plays a crucial role in securing a more sustainable livelihood for the world's growing population. An expanded cultivation of multifunctional and environmentally smart crops like industrial hemp (Cannabis sativa L.) can thus be part of the solution in meeting the increasingly high demands of sustainable development. However, earlier research indicates that the global cultivation of industrial hemp is hindered, and that hemp is an underutilized resource relative to its potential benefits. During the 20th century hemp cultivation was banned in large parts of the world. Sweden lifted the ban in 2003, later than most other European countries. In 2017, Swedish hemp cultivation was by far one of the smallest in the European Union. This study thus aims to analyze the position of industrial hemp in Sweden – by using the theoretical framework of political ecology – to investigate which social and societal structures and processes that dictates the access to and the control of industrial hemp in Sweden today. A historical analysis of power relations as well as ideological and cultural contexts – with significance for the cultivation of hemp – is done to make the relationship between Cannabis sativa L. and Swedish society appear more clearly. The material for the analysis has been collected through a literature search and qualitative method using in-depth interviews with Swedish authorities and a national hemp association. The study discusses the relationship between hemp and human society, which is found to be characterized by a complex interconnectedness.  Furthermore, the study shows that Swedish industrial hemp production is negatively affected by, among other things, cultivation bans, strict regulations, government controls, drug conservatism, and group as well as state conformity. Through a more progressive policy, industrial hemp is expected to become a positive contributing factor to reduced greenhouse gas emissions and to a growing fossil-free bio-based industry.

Geografin, kartan och vårt samhälle blir alltmer digitaliserade. Vi lever i en globaliserad värld och kan ta del av stora delar av världen genom våra olika digitala hjälpmedel hemma från soffan. Regeringen tog år 2017 fram en digitaliseringsstrategi som även innefattar skolan och i läroplanen går att läsa att undervisningen i skolan ska ha olika digitala inslag. Det digitala är oftast en självklarhet för många yngre barn idag och genom olika digitala spel möter de digitala kartor i sin vardag redan i tidig ålder jämfört med tidigare generationer. Samtidigt tyder samhällets utveckling på att barn rör sig allt mindre självständigt i sin närmiljö vilket kan påverka deras förmåga till rumslig uppfattning och därmed att förstå kartan. Genom tiderna har mycket olika forskning gjorts för att undersöka barns relation till kartan och förmåga för det abstrakta tänkandet. Forskning som görs kring barn och deras förhållande utgår vanligen från Piagets stadieteori eller det sociokulturella perspektivet som bottnar i Vygotskijs tankar kring hur lärande sker i det sociala samspelet med hjälp av olika redskap. Dock saknas det i stor utsträckning forskning kring digitaliseringen och geografiämnet.   Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för årskurs 1–3 i Falköpings kommun undervisar kring kartan och rumslig uppfattning samt vilka digitala verktyg som används i denna undervisning. Ytterligare ett mål med undersökningen har varit att ta reda på hur lärarna ser på sina egna geografiska ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper inom geografi samt digitala kunskaper i förhållande till geografiämnet med utgångspunkt i ramverket TPACK.   Resultatet visar att lärare i de lägre åldrarna i denna studie i mycket stor utsträckning jobbar främst med fysiska kartor och jordglober i sin geografiundervisning kring kartan. Det framgår även att i jämförelse med området kartan tycker lärarna att området rumslig uppfattning är ett mer komplext och utmanande undervisningsområde. De digitala verktyg som används i geografiundervisningen används främst under lärarledda genomgångar och resultatet visar att lärarna önskar och anser sig behöva fortbildning för att kunna arbeta mer digitalt på bästa sätt i geografiundervisningen. / Geography, the map, and our society are becoming increasingly digital. We live in a globalized world and can participate in large parts of the world through our various digital appliances, from the couch at home. In 2017, the government of Sweden, developed a strategy for digitalization that includes the school system, and the national curriculum also stipulate that teaching in schools must include different digital elements. For many younger children today, the digitalization is part of their everyday life and through various digital games they encounter digital maps from an early age. At the same time, the development of society indicates that children are more limited and move around much less independently in their immediate environment than previous generations. This can affect their spatial perception ability and thus also affect their understanding of the map. Historically the research examining children's relationship to the map and their ability for abstract thinking is extensive. Research in this field, children and their relationship and understanding of maps, is usually based on Piaget's stage theory or the socio-cultural perspective that is rooted in Vygotsky's theory of learning through social interaction with the help of mediating tools. However, there is a lack of research on digitization and the subject of geography. The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers in grade 1-3 in Falköping municipality teach about the map and spatial perception. In addition to this what digital tools are used in this. Another goal of the study has been to explore teachers' own view of their subject knowledge concerning the areas of geography previously mentioned, pedagogical knowledge and technical knowledge based on the TPACK. The results show that the primary school teachers in this study to a very large extent work mainly with physical maps and globes in their geography teaching concerning the map. It also appears that the teachers in the study perceive the area of spatial awareness abilities to be particularly complex and challenging to teach. Another finding of the study is that the digital tools used in geography teaching are mainly used during teacher-led reviews. The results also show that teachers identify both a wish and need for further training to be able to integrate digital tools in the best way in geography teaching.

Studiens syfte är att få en djupare kunskap om hur ledande turismaktörer framställer Stockholm skärgård i deras marknadsföring genom ord, bild och film. Studiens ansats har varit av en kvalitativ sådan där en kombination av netnografisk samt visuell analys har hjälpt för att samla in datamaterial. Fyra turismaktörer valdes ut för att studera hur de framställer Stockholm skärgård i deras marknadsföring på sociala medier (Youtube och Instagram) och hemsidor. Till hjälp har författaren använt sig av teorin Imaginative Geographies för att förstå hur mytiska bilder av en plats kan få en så stor inverkan att de blir kollektivt delade meningar. Resultatet visar att olika framställningar som att Stockholm skärgård ingjuter frihet, upplevs som en helt annan värld och de fantastiska landskap är romantiseringar som marknadsförs på turismaktörernas sociala medier.

Modern society largely consists of digital artifacts such as smartphones, smart watches and virtual technology that have the ability to change, expand or enhance the reality of the user. Technologies such as Augmented Reality are a relatively new phenomenon that in the future is believed to have an impact in the tourism industry since it can provide optimized user experiences. Digitization and the development of new technologies have, however, led to a change in consumer behavior in the tourism sector and sets higher demands on companies than before. How this technology can be beneficial in alignment with tourist experiences is something that this thesis has been based on, and with the help of a digital survey, people's attitude towards an Augmented Reality application in digital discovery and what functions meet people's needs regarding accommodation, eating, travel and activities during their holiday are investigated. The results indicate that people are generally positive about both downloading and using digital Augmented Reality applications in digital discovery, provided that the user's integrity is protected and that the general security is well developed. The results of this inquiry suggest that people prefer features that meet the user's primary needs, such as hotel and restaurant suggestions.