Denna uppsats behandlar områdens rykten och vilka faktorer som ligger bakom dem, hur en stadsdel kan vara utformad för att räknas som en god stadsdel och dessutom hur en stadsdel bör behandlas av kommuner för att den ska vara välfungerande socialt. Syftet är att undersöka om områdens framställning påverkas av rykten och medias framställning samt att undersöka några invånares uppfattning om centrala Väster och se om det finns ett samband mellan rykten och uppfattning av stadsdelarna. Studien är gjord med hjälp av intervjuer som utfördes i två olika intervjuer med två respondenter per tillfälle där den ena gruppen hade ett inifrånperspektiv och var boende på centrala Väster medan den andra gruppen hade ett utifrånperspektiv och dessa personer hade aldrig någonsin bott på centrala Väster tidigare. Studien har behandlat offentliga, strategiska dokument, statistik från Örebro kommuns hemsida, brottsstatistik från brottsförebyggande rådet, nyhetsartiklar och författarna har gjort egna undersökningar i sociala medier. Uppsatsen handlar om centrala Väster i Örebro, ett område definierat och avgränsat av författarna. Området jämförs med området Öster som är en liknande stadsdel i befolkningsantal, den fysiska utformningen och har en liknande historia i sin utveckling. Skillnaden mellan dessa områden är att det ena området har flera rykten som målar upp stadsdelen som ett problemområde och det andra området målas upp som en av de bästa stadsdelarna i Örebro. Därför ville vi också undersöka om kommunens strategiska dokument skapar en hierarki mellan områden, vad konsekvenserna blir av detta och hur de skulle kunna lösas. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur Öster och centrala Väster framställs hos några av kommunens invånare där Öster visar sig uppfattas som en "gräddhylla" och centrala Väster som något mindre positivt. Resultatet visar också att områdena framställs olika i strategiska dokument på grund av flera anledningar. Detta kan innebära att kommunen måste gå in och satsa mer på centrala Väster för att den socioekonomiska statusen ska höjas och stadsdelens rykte förändras till något positivt - som Östers rykte.

I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ studie av hur elever på bästa sätt kan stödjas underförberedelsearbetet inför muntliga presentationer i klassrummet. Undersökningens slutsatser är baseradepå sammanlagt åtta intervjuer som är gjorda på totalt två gymnasieskolor förlagda i två medelstora städer i Mellansverige. Med hjälp av det eleverna berättat under intervjuerna har svaren kategoriserats och sammanställts i ett resultat som bland annat visar ett tydligt behov bland eleverna av få klara och tydliga instruktioner av lärarensamt att de behöver komma väl pålästa och förberedda till muntliga presentationer för att minimera risken för nervositetskänslor. Resultatet visar även att stämningen klassrummet är av högsta vikt, liksom att ämnet för talet är intressant och att dessutom eleverna känner att de får tydlig, uppmuntrande och användbar respons efter sina presentationer.

I ett klassrum möter man som lärare flera olika individer, vissa elever behöver stöttning när det kommer till läsning och vissa elever behöver stöttning med att skriva. I klassrummet finns det även de elever som våndas inför muntliga framställningar och behöver stöttning för att kunna delta i muntliga sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar talrädsla i klassrummet och hur lärare stöttar de talrädda eleverna så att de kan utveckla sin muntliga förmåga. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare ser på bedömning och betygssättning för denna elevgrupp. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, utifrån Roger Säljös tankar och förklaringar. För att besvara studiens frågeställningar har sex mellanstadielärare intervjuats genom semistrukturerad intervjumetod. Utifrån lärarnas uttalande kan man se att talrädsla hos elever i årskurs 4–6 yttrar sig olika beroende på ålder, ibland yttrar det sig mer i årskurs fyra än årskurs sex och ibland tvärtom. Det yttrar sig genom att eleverna undviker att svara, får ångest eller inte slutför uppgifter. För att lärarna ska kunna utveckla de talrädda elevernas förmåga framgår det att lärarna behöver tänka utanför boxen, skapa goda relationer till eleverna och förse dem med material som gör att eleverna kan känna sig trygga. Angående bedömning och betygssättning när det kommer till talrädda elever känner lärarna att det är till viss del lätt att bedöma eleverna, men att de känner en viss frustration, eftersom det är svårt att höja de talrädda elevernas betyg eftersom den muntliga delen påverkar elevernas betyg. / <p>Svenska</p>

The aim of this study was to examine the depiction of juvenile delinquents who were charged with battery or assault in swedish court cases and analyse how the delinquents are constructed in swedish court cases. Moreover we study how concepts of ethnicity and gender individually and together affect the depiction of juvenile delinquents in swedish court cases. Through a document study of nine swedish court cases, the use of intersectional theory and a content analysis of the depictions in those cases, we found that there are depictions based on stereotypes of ethnicity and gender in the swedish court cases. While reading the court cases we were able to find different categories of depictions based on skin color, background, gender roles and violence. Furthermore the we have found that social services depict the juvenile delinquents in different ways, sometimes focusing on the delinquents alcohol- and drug habits and other times on their diagnosis or state of mind. In conclusion we argue that these depictions based on stereotypical concepts of ethnicity and gender in combination with social services’ unequal depiction contribute to a construction of some juvenile delinquents as more deviant than others. We argue that this construction contribute to an increased risk of discrimination for some juvenile delinquents in the swedish courts.

I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.

Psykisk ohälsa orsakar ofta ett stort lidande för både drabbade individer och deras närstående. Hur politiker sätter ramar och fördelar resurser påverkar i hög grad hur vård, behandling och stödinsatser fungerar i praktiken. Politiska formuleringar och framställningar av olika aspekter rörande psykisk ohälsa påverkar även allmänhetens syn, attityder och inställningar. Syftet för denna studie är att undersöka hur de politiskapartierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna förhåller sig till och framställer frågor kring psykisk ohälsa, vård och stödinsatser och vilka potentiella effekter det för med sig. Detta ställs även i relation till vad tidigare forskning och kartläggningar har kommit fram till. En textanalys av vad partierna själva skrivit på sina hemsidor och i valmanifesten från 2018 har genomförts och som analysverktyg har Carol Bacchis diskursanalytiska “What's the problem represented tobe” - ansats använts. Studien visar på likheter mellan partierna som en betoning på barn och unga och långa vårdköer inom psykiatrin. I Sverigedemokraterna och Moderaternas framställningar görs invandrare och nyanlända till en belastning på välfärdssystemet. Moderaternas främsta betoning ligger på sjukfrånvaro till följd av psykisk ohälsa och dess kostnader medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet talar om psykisk ohälsa i termer av ekonomisk jämlikhet och ojämlikhet ligger. Partiernas framställningar ochpolitik för med sig olika effekter som riskerar att bidra till bland annat diskriminering och stigmatisering och potentiellt även en ökad psykisk ohälsa. Brister i dagens system som kartläggningar visar på handlar till stor del om samverkan mellan olika vårdgivare och ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner, vilket ges ett begränsat utrymme i partiernas framställningar.

I detta arbete vill jag undersöka vad forskning säger om vad som påverkar elevers talrädsla och hur lärare kan arbeta för att hjälpa de elever som upplever det. Fokuset här är åk 6-9, motsvarande högstadiet. Detta är viktigt att få svar på för att elever ska kunna uppnå kunskapskraven då svenskämnets riktlinjer kräver att elever utvecklar muntlig kompetens. Jag har försökt besvara mina frågor genom att läsa artiklar och böcker som behandlar ämnet. Dessa texter har jag funnit bland annat genom sökning i skilda databaser. Jag har läst källorna för att sedan sammanfatta dem och valt ut resultat som är relevant för frågeställningarna. Utifrån den forskning som jag har läst kan talrädsla bero på flera faktorer. Några typiska faktorer som forskning visar är klassrumsmiljön, brist på intresse för ämnet och låg kunskapsförmåga. Talrädslan kan även påverka en elev både psykiskt och fysiskt vilket kan läsas av både genom tal och kroppsspråk. Forskningen visar att det finns flera olika arbetssätt som kan hjälpa en individ med talrädsla att motarbeta talrädsla. Sådana arbetssätt kan användas både av eleven med talrädsla men även av människor som stöter på andra med talrädsla. Dessutom kan dessa arbetssätt vara till nytta både i skolan och utanför.

Den här studien undersöker hur hinduism och buddhism essentialiseras i religionsläroböcker för gymnasiet med hjälp av en korpusassisterad kritisk diskursanalys. Materialet består av kapitel ur åtta religionsläroböcker som handlar om hinduism eller buddhism. Utifrån ett kritiskt perspektiv används följande analysbegrepp för att tolka materialet: a) överskuggning av intern mångfald i jämförelser mellan världsreligioner och b) hierarkisering av olika religionsuttryck som mer eller mindre autentiska. Resultatet visar att hinduism och buddhism essentialiseras i olika textframställningar genom att de förutsätts vara homogena enheter med en given tro eller avgränsade normativa livsmål. Vidare visar studiens resultat att vissa uttryck inom buddhism framställs som mer renodlade än till exempel folkliga uttryck och att en uppfattad kärna eller grundtanke finns i de tidigaste religiösa texterna för hinduism och buddhism. Ett ytterligare fynd som visar på essentialistiska framställningar är att båda religionerna skildras ha en inneboende agens. Studien argumenterar för att essentialistiska framställningar bör undvikas i en sekulär religionsundervisning som ska framhålla religioners interna mångfald och diskuterar hur korpuslingvistik är användbart för att kritiskt granska diskurser som framkommer i religionsläroböcker.

Studiens syfte är att få en djupare kunskap om hur ledande turismaktörer framställer Stockholm skärgård i deras marknadsföring genom ord, bild och film. Studiens ansats har varit av en kvalitativ sådan där en kombination av netnografisk samt visuell analys har hjälpt för att samla in datamaterial. Fyra turismaktörer valdes ut för att studera hur de framställer Stockholm skärgård i deras marknadsföring på sociala medier (Youtube och Instagram) och hemsidor. Till hjälp har författaren använt sig av teorin Imaginative Geographies för att förstå hur mytiska bilder av en plats kan få en så stor inverkan att de blir kollektivt delade meningar. Resultatet visar att olika framställningar som att Stockholm skärgård ingjuter frihet, upplevs som en helt annan värld och de fantastiska landskap är romantiseringar som marknadsförs på turismaktörernas sociala medier.

I dagens samhälle har det blivit något av en allmänt vedertagen sanning att landsbygderna i Sverige framställts på ett snedvridet sätt i nyhetsmedierna. Emellertid förekommer det få studier som undersökt hur landsbygderna framställs. Denna kvantitativa innehållsanalys syftar till att öka förståelsen för hur landsbygder porträtteras i nyhetsmedia och att undersöka om det finns en korrelation mellan hur landsbygderna framställts under perioden 2018–2023 och förändringarna i Sveriges demografi under samma tid. Studien syftar också till att diskutera hur nyhetsmediernas framställningar av landsbygderna kan påverka allmänhetens uppfattningar om landsbygder utifrån teorier om nyhetsmediernas symboliska makt. Studiens mål är att undersöka textmaterial från tidsperioden 2018–2023 från tre svenska rikstäckande nyhetsmedier; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT Nyheter. Därtill är målet att undersöka huruvida John Friedmanns teori om centrum och periferi går att skönja i framställningarna. Studien resultat framkom genom tillämpning av John Friedmanns teori om centrum och periferier samt tre teorier om mediernas symboliska makt; agendasettingsteorin, framingteorin och representationsteorin. Studiens resultat visar att landsbygderna tenderar att periferialiseras av nyhetsmedierna i texterna som ingår i studiens urval och att texterna om landsbygderna är negativ. Vidare dras slutsatsen att nationella samhällsfrågor är det ämne som textmaterialet om landsbygderna oftast behandlar.