No description available.

Diss., Stockholm : Handelshögsk. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Hållbar utveckling har på senare år fått en allt större roll i skolan. Främst har detta skett genom konceptet UHU -utbildning för hållbar utveckling, som ska prägla innehållet i utbildningen, men även sedan tre år tillbaka genom FN:s Agenda 2030. I Agenda 2030 lyfts FN:s globala mål fram, varav ett riktar sig till utbildning - att denna ska främja hållbar utveckling och möjliggöra hållbara livsstilar. Uppsatsen ämnar därför undersöka skillnader och likheter mellan två ämnen i gymnasieskolan, geografi och naturkunskap, när det kommer till vilka kunskaper de förmedlar angående hållbar utveckling. Detta för att se om de elever som inte läser geografi, eventuellt går miste om kunskap gällande hållbar utveckling. Undersökningen utfördes med hjälp av ämnesplaner och läroböcker, metoden som tillämpades var kvalitativ textanalys. Ännu en aspekt som togs in var huruvida läroböckerna gav möjlighet till utbildning om och för hållbar utveckling. Om syftar till att lära eleven om hållbar utveckling, medan för syftar till att påverka elevens livsstil. Analysen visade att geografi berör fler aspekter av hållbar utveckling, men främst håller sig till utbildning om hållbar utveckling. I naturkunskapen berörs istället färre aspekter, dessa gav dock i högre grad möjlighet till utbildning för hållbar utveckling.

The study of accessibility is a field of vast methodological depth. In combination with the study of segregation suddenly this field of science expands, and at the same time asks us even more questions than before. This study asks the question if the segregation factor in combination with income can determine the level of accessibility in an aggregated population. The article explains different approaches to answer these questions and explores a method made available with aggregated public data in combination with data made available from Uppsala’s public transport administration. This process is complex and is much dependent on the context, but both the segregation factor and higher incomes has a significant negative effect on the level of accessibility.

Pedersen, N. Skoghagen, S. 2018. Virtuella och fysiska platsers betydelse för romantiska och intima möten – En kvalitativ studie på studenters attityder. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Fler och fler människor träffas idag via virtuella mötesplatser så som dejtingsidor och dejtingapplikationer. Förändringen har dock inte varit lika påtaglig för yngre människor och det var först i och med introduktionen av Tinder år 2012 som även denna grupp började träffas virtuellt i större utsträckning. I Sverige dröjde det ytterligare ett par år innan applikationen blev populär men idag används den i stor utsträckning och har börjat bli ett alternativ till att möta nya människor på̊ fysiska platser såsom jobb, skola och nattklubbar. Uppsatsen undersöker vilken betydelse det virtuella rummet har för romantiska och intima möten och gör det genom att genomföra fyra fokusgruppsintervjuer med kvinnliga och manliga studenter. Studien fokuserar på̊ fem huvudområden där studenter ansåg att den virtuella platsen har inflytande på̊ intima och romantiska möten. Dessa är känslan av trygghet, vilka personer som gynnas, vilka syften till romantiska och intima möten som finns, inställningen till mötesplatserna samt riskerna med att ha en mötesplats som inte är bunden till en tid och plats. Studenterna ansåg att anonymiteten som det virtuella mötesplatser erbjuder både har för- och nackdelar. De ansåg vidare att även om de virtuella mötesplatserna blivit mer accepterade idag så finns det fördomar kvar kring den virtuella mötesplatsen som ett forum endast för sexuell kontakt som behöver överkommas för att dessa mötesplatser ska få ett mer positivt rykte.

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden. Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts. Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt. Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation. En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.

As frequentes demonstrações de desinteresse pela disciplina Geografia por parte dos alunos e a desmotivação por parte dos professores foram os motivos que impulsionaram a presente pesquisa. Na preocupação de buscar alternativas para uma aprendizagem significativa, o objetivo deste estudo é explorar os conhecimentos prévios dos alunos, por meio da elaboração de mapas conceituais de paisagem geográfica, demonstrar que o papel da escola não é apenas consolidar o conceito, mas que, o que se aprende na escola tem relação com a vida. Para isso, buscou-se aporte teórico da Aprendizagem Significativa em Ausubel e referência metodológica da construção de mapas conceituais de Novak. A partir da delimitação da Paisagem como objeto de estudo, elegeram-se as turmas das 6ª séries (7º ano), do Ensino Fundamental, de duas escolas públicas do município de Maringá-PR que participaram das atividades propostas de observação, trabalho de campo, construção de mapas conceiuais e elaboração de textos. O resultado da investigação indica que os conceitos teóricos foram melhor apreendidos quando asociados aos conhecimenos que se relacionam com suas vidas. / The frequent demonstrations of miss interest for the subject Geography, for the students, and the lack of motivation, for the professors, had been the reasons that had stimulated the present research. In the concern to search alternatives for a significant learning, the objective of this study is to explore the previous knowledge of the students by means of the elaboration of conceptual geographic maps landscape and to demonstrate that the importance of the school is not only to consolidate the theoretic concept, but to emphasize that what is learned in the school it is relate to life. For this search the meaning was to reach theoretical support of the Significant Learning in Ausubel and methodological reference of the construction of conceptual maps of Novak. From the delimitation of the Landscape as object of study, it chose the groups of 6ª series (7º year) of Elementary Education of two public schools of the city of Maringá-PR, that had participated of the activities comment proposals, work on field, construction of conceptual maps and elaboration of papers. The result of the inquiry indicates that the theoretical concepts had been better lernead when associates to the knowledge related to their lives.

Since the twentieth century, the earth has been getting warmer due to human activities that releases greenhouse gas. One of these activities is human transportation. In Sweden, the transport sector (especially road traffic) is responsible for one-third of the country’s emission. To prevent further negative effects of global warming, there is a need for change in the everyday mobility where people must choose climate-friendly ways to transport themselves. This includes less driving with private vehicles and more walking, cycling and using public means of transportation. To achieve this behavioral change in everyday travel, societies need to incorporate strategies in their planning that leads people in the right direction. In the chapter on earlier research, some of these strategies are presented. This study examines what strategies Kalmar municipality are using to reach a behavioral change in how people do their everyday traveling. Information about these strategies were derived from an interview with two people working at the municipality. Other interviews with three residents gave information about their attitudes towards means of transport and climate change. The conclusion of this essay present proposals of strategies by comparing the municipality’s strategies with the views of the residents. The strategies are: introducing more cycle stands, more marketing of the public carpool, better lightning by the strolling paths, lower prices for public transportation, less change of trains and delays, better luggage space at trains and more comfortable seats. Other strategies are minimising technical problems with the buses and creating better bus connections. Another proposal is consciousness campaigns. A strategy that turned out to be particularly important is the implementation of travel plans for schools and workplaces, which according to earlier research is the most effective strategy in changing travel behaviour in everyday life.

Hållbar utveckling har länge varit integrerat i den svenska läroplanen och det framgår där att samtliga ämnen ska dela på detta ansvar. Trots att begreppet betonas i styrdokument finns det en risk att det bortprioriteras eller glöms bort eftersom inget ämne har något huvudansvar och det inte finns någon form av kontroll att det tas upp i skolorna. Vissa geografer menar därför att geografiämnet bör ta just detta ansvar för hållbar utveckling då det skulle ge geografiundervisningen en röd tråd samtidigt som hållbar utveckling skulle få en tydlig inramning. I tillägg menas det att såväl hållbar utveckling som geografiämnet behöver få ett tydligare framtidsperspektiv för att förbereda dagens ungdomar för morgondagen. Syftet med denna studie är därmed att diskutera vilken roll geografi har i förhållande till hållbar utveckling, samt på vilket sätt utbildning för hållbar utveckling kan bedrivas inom ämnet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med geografilärare samt med både elever som läser geografi på gymnasiet och elever som inte gör det. Resultatet visar att synen på geografiämnets roll i förhållande till hållbar utveckling bland lärarna och eleverna skiljer sig åt. Lärarna förknippar geografi med hållbar utveckling i större grad än eleverna. Eleverna som läser geografi på gymnasiet förknippar geografi mer med hållbar utveckling än de elever som inte läser geografi, vilka förknippar hållbar utveckling främst med naturvetenskapliga ämnen. Varken elever som läser geografi eller de som inte gör det anser att de diskuterar framtidsperspektiv i sin undervisning och för att elever ska ta till sig budskapet av hållbar utveckling behöver begreppet solidaritet få en större roll i utbildningen.

Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på  utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen. I studien har ett scenario valts ut där Sveriges klimat kommer att öka med 5oC till år 2100 enligt en modell från SMHI. Resultatet visar att det finns samband mellan olika klimatvariabler och malariaspridning där de viktigaste variablerna är temperatur, nederbörd och fuktighet. Övriga faktorer som studien ser på är migration, urbanisering, demografi, import av malaria, flygplansmalaria och malariakontroll som alla inverkar på malariaspridningen. Det finns idag stora kunskapsluckor om hur klimatförändringen kan påverka malaria i Sverige. Det är svårt att ta fram data över de variabler som malaria påverkas av som behövs för att göra en analys av framtiden. Studiens slutsats är att malaria är geografiskt begränsat av klimatet. Det finns en risk att malaria kan komma att spridas i Sverige i och med importerade fall. Men att det är osannolikt fram till år 2100 på grund av ett för kallt klimat för malariaparasiten samt Sveriges socioekonomiska standard.