Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning.

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.

This dissertation has the intention to discuss access to clean and safe water from an aspect of human rights. The aim is to investigate how access to clean and safe water is seen upon as a human right, and if the water situation would be influenced and perhaps improved if it was declared as an independent human right. The issue is mainly discussed from an overriding international perspective, but with focus on the situation in developing countries. This because it is often in these countries that the greatest deficiency of drinking water is occurring, and where the regimes do not ensure their population sufficient access to drinking water. The study also aims to describe the current discussion about whether to make clean and safe water an independent human right or not and to give an account of the arguments held by representatives of the different standpoints. A sort of inductive method is used in the dissertation and the analysis mainly is built upon the Indian economist Amartya Sens theories about entitlements and development. The study principally is based on literature, documents and reports on human rights and access to and legislation of clean and safe water. However, the study also includes some phone interviews and analyses in a Geographic Information System and the statistical program SPSS.

During certain seasons, rural and peripheral locations with significant numbers of second homes become the destination for major traffic and commodity flows. The outcome of this seasonal flow can be somewhat problematic and cause conflicts. One of the most controversial issues of conflict is whether the demand for second homes has a displacement effect on permanent residents. It has been argued that, especially in attractive destinations, the demand for second homes has caused an involuntary out-migration of permanent residents. More affluent second home buyers can outbid the competition from permanent residents. Hence, permanent residents must buy dwellings elsewhere, or must leave due to rising living costs through increased property taxes in the area. This thesis aims to study the issue of second home induced displacement in attractive second home locations in Sweden. This is justified because it is unknown to what extent second homes have contributed to the problems in these areas. The thesis consists of four empirical studies presented in four separate papers. The studies derive from two different data sources. The first three papers are based on official register data, whereas the fourth paper is based on data collected from a questionnaire survey. The first paper is aimed at finding possible locations of second home induced displacement in Sweden. Results show that areas with a positive population development, proximity to the sea and with long traditions of tourism seem to attract second home owners. The Stockholm archipelago has been deemed to be the most attractive second home region in Sweden and a place that may possibly harbour second home induced displacement. The second paper tests the displacement theory in a regional context in the Stockholm archipelago. Results show that the number of second homes has decreased in favour of permanent homes. Further, the permanent homes’ share of the total property values in the area is increasing. Hence, permanent homes have strengthened their position, implying that dwellings used for permanent purposes have a higher impact on price inflation for dwellings than second homes do. The Stockholm archipelago is in a state of repopulation rather than second home induced displacement. Paper three examines in- and out-migration and dwelling development in three case study islands in the Stockholm archipelago. Results show that these islands have the preconditions for displacement. However, results also show that individuals leave the islands for reasons associated with major events in life such as studies and job opportunities, not displacement. The final paper deals with second home related out-migration from the island of Sandö, one of the single most attractive destinations in Sweden. Results show that the out-migrants left the island on a voluntary basis and did not perceive themselves as being displaced. They state that their life improved after they left Sandö and they are, in general, not willing to return. The paper concludes that people move from the rural periphery to urban areas in order to find a better future and this move is not associated with a forced displacement. In conclusion, this thesis has shown that second home tourism is not a widespread problem or the main cause of depopulation in attractive second home destinations in Sweden. As for many other countries throughout the world, the preconditions for a displacement situation are present in many locations. However, other causes such as job opportunities and educational possibilities are more important in explaining the negative population development. Second home owners are described as an external threat to the traditional way of life and serve as convenient scapegoats, compared to less tangible and underlying causes, which are far more difficult to address.

What is the role of the consumer in the contemporary cultural economy? Where are culturaleconomy innovations and competitiveness created? This thesis aims to provide tentativeanswers to these questions by focusing on some illustrative examples from the Japanesecultural economy. However, rather than primarily describing firm strategies or industrialdynamics, emphasis is put on the places and practices of users. The thesis is based on a seriesof qualitative studies carried out between 2007 and 2009. In these studies various forms ofinteraction between consumption, innovation and space are highlighted. In the first article,media mix is analyzed. Media mix is the space in which media, images and narrativesinteract: a space where the user contributes to the introduction of new innovation into alreadyexisting concepts, and thereby, plays a crucial role in creating the mix. In the second article,the Akihabara district in Tokyo is analyzed. This is a place where consumers enable hightechnologyand popular culture to merge and where new trends and consumer cultures arecreated. In the third article, the mega event Comiket is analyzed. Comiket is a market foramateur artists involved in Japanese popular culture. It is a space where plagiarism andprovocation by mainstream Japanese popular culture are driving factors for creativity. Thethesis concludes by suggesting that the role of the consumer needs to be further emphasized inresearch on the cultural economy, as many users are active innovators, and create trends andpractices that shape global consumer cultures. / Japansk populärkultur har under de senaste årtiondena blivit väldigt uppskattadöver hela jorden. Manga (japanska serietidningar), anime (Japansk animeradfilm) och framförallt dataspel fascinerar, särskilt bland de yngre generationerna.Men var kommer då dessa kulturella uttryck ifrån och vem skapardem? Denna avhandling utforskar den kulturella ekonomins geografigenom att utifrån ett rumsligt perspektiv studera människor och platser somskapar, tolkar och utvecklar nya trender och produkter. I studien har fokusflyttats från etablerade produktutvecklare, företag och industriella drivkrafteroch tar med hjälp av tre separata artiklar sikte på att beskriva och tolkakopplingar mellan det rumsliga å ena sidan samt lärande och skapande åandra sidan. Avhandlingen har en tolkande ansats och baseras på kvalitativametoder som inspirerats av fenomenologin. Det empiriska materialet byggertill stor del på fältstudier som bedrivits i Japan under åren 2007-2009.Den första artikeln inleds med ett konstaterande av hur produktutvecklingsker inom den japanska leksaks- och spelindustrin. Idag är en vanlig metodför utvecklingen av berättelser att de sprids mellan olika former av medier.En mix av olika medier ger starka varumärken och trogna kunder. Samtidigtvisar studien att användaren är av central betydelse för skapandet av en helhetsupplevelse.Det är inte nödvändigtvis lisensägaren, en författare eller ettspecifikt företag som skapar produkternas konkurrenskraft. Istället är detmedia mixens sammantagna upplevelse som spelar en avgörande betydelseför användarna. Media mix möjliggör även att nya medier och berättelserkan introduceras av såväl företag som andra konsumenter.I den andra artikeln analyseras stadsdelen Akihabara i Tokyo som sedanlänge är känt som ett centrum för konsumtion av prylteknologi och hemelektronikmen som alltmer kommit att präglas av konsumtion av populärkulturi form av dataspel och anime-relaterade produkter. Akihabara är ettexempel på ett rum där kunskap och trender förmedlas och sprids; men ocksåskapas, utvecklas och förfinas. Platsen och dess användare spelar en avgöranderoll i dessa processer och konsumtion och konsumenternas handlingarär en grogrund för kulturella innovationer med konkurrenskraftiga kulturella uttryck. Artikeln ger därmed ett bidrag till diskussionen om innovativa miljöermed ett exempel som ligger långt bort från företagsparker och industriellakluster.Till sist, i en tredje artikel, analyseras Comik Market. Det är en mässa i Tokyoför manga där konstnärer i nära 40 år kunnat utväxla idéer, berättelseroch tekniker. Evenemanget har växt till en enorm happening där välkändastjärnor kan sälja sina varor bredvid helt okända nykomlingar. En viktigdrivkraft för skapandet är plagiat av redan etablerade och populära serier ochgenrer. Ofta är berättelserna provokativa och utmanande. Parallellt med seriernapågår dessutom utvecklandet av en besläktad populärkultur kallad cosplay.Vem som helst kan klä ut sig till sin favoritfigur och visa upp sig fördeltagarna. Skapandet och leken på mässan ger efterverkningar inom denjapanska kulturella ekonomin men avknoppas även utanför Japan. Idag finnsmånga liknande mässor runt om i världen där nya konsumenter och kreatörermöts och skapas. Artikeln är ett exempel på den event-baserade ekonominsom kräver spektakulära händelser för sin överlevnad. Samtidigt är det kreatörernasjälva som skapar och driver mässan trots etablerade mediakonglomeratoch myndigheter.På detta sätt ger avhandlingen uttryck för ett angreppssätt inom samhällsvetenskapendär kulturella och ekonomiska processer samspelar. Rumslighetenses som en avgörande komponent för skapandet av kulturella innovationer.Där masskulturen utvecklas, utvecklas också masskonsumtionen. De rumsom artiklarna belyser har därigenom en indirekt betydelse för den kulturellaindustrins konkurrenskraft. Dessutom, vid sidan av storföretagens mångmiljoninvesteringar och reklamjippon, framträder idag konsumenterna sombetydelsefulla innovatörer inom de kulturella näringarna. En av anledningarbakom detta är att värdet av kulturella produkter styrs av tillfälliga faktorersåsom trender och hajpar. Kunskap odlas och nytänkande frodas i utprägladekonsumtionskulturer och bland fans och kreativa konsumenter finns oftakärnan till många framgångsrika produkter. På detta sätt bidrar avhandlingentill förståelsen av samtidens kulturella ekonomi samt dess koppling till rummetoch konsumenten. Avhandlingen argumenterar därmed att forskningenpå kulturella näringar i högre grad bör uppmärksamma konsumenterna somaktiva kreatörer och värdeskapare. / 日本の文化経済に関する地理学的考察：イノベーションと創造的消費に着目して今日、日本のポップカルチャーはますます世界中で親しまれるようになった。マンガやアニメ、特にデジタル・ゲームは若者を中心に人気を集めている。日本文化の世界的展開を前にして、西欧諸国の人々が以下のような関心を抱くことも自然であろう。これらの文化的表現は一体どこで生まれ、また、誰によって制作されているのか。本研究の目的は文化経済の地理的現象について、新たなトレンドや製品を生み出し、解釈し、そして発展させる人々およびその空間について探求することである。もっとも、ここでは、定評のある作家・クリエーターや製品開発者、企業、さらには産業動態といった、一般的に文化経済研究において注目される観点に重きを置いていない。本研究を構成する三つの論考において、特定の空間と商取引や学習、創造性、革新性との関係を描き、検証することを課題としている。その方法として、解釈的アプローチ並びに現象学より着想を得た定性的分析を採用した。分析データについては、主に2007年から2009年の間に日本において行ったフィールドワークより収集したものを用いている。第一論文では、日本の玩具およびゲーム産業における製品開発を題材としている。物語や映像を展開する手段として、それらを様々なメディア形態へと配信していくことが一般的である。メディア媒体の混合を通じて、ブランドを創出し、根強い顧客を確保していく。西欧諸国において人気の高い二つの日本のキャラクターを検証して明らかとなったことは、メディア・ミックスの全体性を作り出す際の製品ユーザーの重要性である。その役割は必ずしも製品競争力に直結するようなライセンス取得者や作家・クリエーター、もしくは特定の企業であるとは限らない。むしろ、連結された体験こそがユーザーにとって重要である。新たな映像や物語が取り込まれるにつれてメディア・ミックスは発展する。その強さを促進する原動力はしばしばユーザーの手中にある。第二論文では東京都秋葉原を分析地域とした。この地域は家電製品やハイテク機器の商店が立ち並ぶ日本有数の電気屋街として知られている。近年では、デジタル・ゲームやマンガに関連した商品など、大衆文化の一大消費拠点でもある。秋葉原が知識やアイディアを交換する空間へと変化した結果、流行ならびに新たな文化的現象が創出され、評価され、そして発展していく場となっている。この過程において、秋葉原という特定の空間とその人々こそが重要であり、消費および消費者の諸活動が文化的イノベーションと競争力のある文化的表現を育てる。従って、本論考は、一般的なビジネスパークや産業クラスターの諸研究とは異なる観点からの、イノベーションおよびクリエイティブ・ミリュー論への貢献と位置づけられよう。第三論文ではコミックマーケットを分析対象としている。コミックマーケットは、参加者達のアイディアや物語、専門的技法といった情報交換の場として40年もの間に進化を遂げてきた。著名な作家・クリエーターにとって、本イベントは新たな読者・愛好家へと作品を広めるような開放的な空間をもつ大規模な催しへと発展した。そこで展示もしくは頒布される同人誌は挑発的であり挑戦的でもある。また、「コスプレ」を代表として、その他の多くの文化的現象も見られる。本イベントにおける創造的活動や遊びは、しばしば日本の文化経済に影響を与えるような新たなトレンドの契機となる。世界中にも消費者とクリエーターが出会い、触れ合うような同様のイベントは少なくない。本稿の事例は、大々的な催しを必要とするような、イベントを基礎とした経済活動の一例である。他方で、関連省庁やメディア・コングロマリットとは異なるような、ボトムアップ型で成功的に発展してきた文化経済の制度的催しの一例ともいえよう。以上のように、本研究では文化と経済過程の関係が相互的かつ互恵的となるような社会科学のアプローチを提示している。特定の場とユーザーは、大衆消費が確立され、大衆文化が発展するような空間において、文化的イノベーションを生み出す上で最も重要な役割を果たしている。従って、これらの空間は文化産業の競争力を間接的に左右している。今日、有力企業による大規模投資や高額な展示方法などに続き、消費者は文化経済の鍵となるイノベーターとして認識されよう。その理由の一つとして、文化的商品の価値が流行や誇張された宣伝のような偶然的要因によって決定される点と無関係ではない。これらはファンと創造的な消費者が有する独特の消費文化の中で開花することが多い。本稿が探求してきた点は、この消費と空間、延いては現代文化経済の理解についてである。文化産業に関する今後の研究は、制作プロセスに関与する積極的な主体として、ますます消費者に着目する必要があろう。

No description available.

The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted. Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda. The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is. IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs. The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.

Syftet med arbetet är tredelat. Inledningsvis är syftet att ta reda på hur SO-lärare för grund¬skolans senare år utbildas. Andra delen gäller hur rektorer resonerar kring anställningen av SO-lärare. Tredje och sista biten är att se hur lärare bedriver SO-undervisning. För att få svar på mina funderingar har jag använt mig av litteratur som bland annat studerar lärares utbildningsnivå och ämnen jämfört med vilken nivå och vilka ämnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen går till och om undervisningen är integrerad eller inte. Intervjuer med lärare och rektorer har hjälpt till att svara på mina funderingar. Som nyutexaminerad lärare har man antingen två eller tre ämnen i sin utbildning, men man kan få en SO-tjänst ändå. Detta trots att rektorer till störst del verkar vilja ha lärare med ut¬bildning i alla fyra delämnen. Av de lärare som jobbar som SO-lärare på grundskolans senare år har mellan 60 och 70 % både lärarutbildning för nivån och utbildning i de ämnen de under¬visar i. Det är vanligast att man har ett traditionellt upplägg på sin undervisning, vilket medför att man är ensam lärare i klassen och att undervisningen i stort styrs av läroboken. SO består av fyra delämnen: geografi, historia, religion och samhällskunskap. Ungefär en tredjedel av lärarna undervisar helt integrerat, ytterligare en tredjedel undervisar i ämnena helt uppdelade och återstående tredjedel har en blandning av dem. Vilken uppdelning man har speglas inte helt säkert av vilken typ av betyg man sätter. Blockbetygen kan dock vara att föredra när man jobbar integrerat då allt är sammanbakat, medan att sätta fyra betyg under¬lättar för att det är enklare att se om eleven har uppnått målen.

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt. Inför eleverna har läraren kallat projektet för geografiprojektet. Det centrala i arbetet har varit att ta reda på hur eleverna har uppfattat och upplevt projektet. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra. Har uppgifterna i projektet upplevts som roliga? Vad tycker eleverna om innehållet och arbetsformerna? Kan man lättare uppnå vissa mål som finns i kursplanerna för respektive ämnen när man arbetar integrerat? Utöver litteraturstudier är de metoder som använts deltagande observation, enkäter och intervjuer. De resultat som framkommit genom undersökningen visar att eleverna generellt sett har upplevt och uppfattat projektet som mycket tillfredställande. Eleverna har gillat både upplägg av uppgifter och det ämnesintegrerade innehållet. Det har medfört att eleverna även har tyckt att det har varit roligt att arbeta med projektets delar. En av andledningarna till att eleverna tycker så är på grund av en varierad undervisning. Andra viktiga resultat som framkommit och som kan knytas till innehållet och arbetsmetoderna är att det var viktigt att låta eleverna få vara med och bestämma. I projektet har eleverna till exempel fått vara med och påverka om de ville arbeta självständigt, i par eller i mindre grupper. Det har fungerat bra och eleverna har på så vis blivit stimulerade och motiverade till att arbeta med uppgifterna. I projektet ingick även ett grupparbete som inte föll väl ut. Det berodde till största del på bristande erfanheter av att grupparbeta, men även på bristande ämneskunskaper. Faktorer som gruppens sammansättning, att eleverna inte accepterade de roller som delgivits i grupperna medförde att vissa grupper fungerade sämre. De grupper som ändå fungerade bra hade en klar målorientering.

Turistindustrien vokser fra år til år. Samtidig øker konkurransen om de reisende, både i Norge og i resten av verden. Budor har primært sitt marked i Norge, og det er mange krevende oppgaver som venter, både når det gjelder markedsføring, innovasjon og annen utvikling. Det er de siste kategoriene vi har konsentrert oss om i denne vitenskaplige avhandlingen. Vi undersøker om forutsetningene ligger til rette for at Budor skal henge med i kampen om markedsandeler i framtida. Dette har vi gjort både ved å se på generelle og demografiske utviklingstrekk ved marked og befolkning, vi har sett konkret på reiselivsnæringa og hyttebygging. Vi har undersøkt hva som er trender og utviklingstendenser i reiselivet, og hva Budor kan levere i forhold til dette. Vi har sett på Triple Helixsamarbeidet som en drivkraft for innovasjon som Løiten Almenning bør benytte seg av, og til slutt har vi undersøkt og analysert det kreative klimaet og forutsetningene for innovasjon i organisasjonen bak Budor; Løiten Almenning. Vi mener Budor har gode naturmessige forutsetninger for kreativitet og innovasjon, men for å få til dette kreves samarbeid og nettverksbygging, bl a med myndighetene, virkemiddelapparatet, FoU og destinasjonsselskapene, samt ikke minst tro på egne muligheter. Vi har lansert begrepet kvalitetsturisme! / The tourist industry is growing every year, together with the increasing competition among the travellers, both in Norway and in the rest of the world. The market for destination Budor is primarily Norway, and there are many important challenges waiting, both concerning marketing and innovation. Here we want to focus on the last mentioned item; innovation. We want to investigate if Budor has the appropriate conditions in order to continue competing for future costumers. We have done this by looking at both general and demographic developmental features connected to market and population, and we have especially been looking to the tourist industry and the building of Second homes. We have been investigating what kind of movements and innovations we see in the tourist business, and what Budor can do to meet these. We have been looking to Triple Helix theories as a power for innovations that Løiten Almenning could use, and finally we have investigated and analysed the creative climate and conditions for innovations in the organisation behind Budor; Løiten Almenning. Our opinion is that destination Budor has splendid natural conditions for both creativity and innovation. But, to cope with this you need cooperation and building of network together with national authorities, governmental business support apparatus i.e “Innovasjon Norge”, “FoU” and destination companies, and you need to believe in yourself and your own possibilities.