The development of air transport industry contributes to the economic growth worldwide. It evolves from a luxury form of transportation to an affordable and quick way to move between places. The airline operation model evolves from a traditional point-to-point operation to a hub-and-spoke model, where airline funnels passenger through a centralized location called hub. This model, while reducing operational cost and increasing connectivity, is also adding more time and distance to one’s journey. The development in aircraft technology however, allows airline to by-pass the traditional hub and fly directly to their destination with a longer-range aircraft with a low capacity, somehow returning to the original operational model of point-to-point flight. However, this new type of aircraft also allows airline to reach a smaller destination that didn’t justify the use of the high-capacity aircraft that was traditionally used on this long-haul flight. Aside from the lower acquisition cost, this smaller aircraft also burns less fuel and reduce the airline financial risk.   The study was focused on locating a new hypothetical hub to connect Europe with Eastern Asia, the top two aviation market by passenger number. This new hub will be strategically located between the two markets, unlike the current Middle-Eastern hub that requires a significant detour. The Buffer Tool that is available in ArcGIS will be utilized to draw a radius between each airport in the study area, where the radius’ values were based on the range of the Airbus A321NEO (New Engine Option). Area with the most intersection will be further analyzed to determine the most reasonable location for the new hub, based on the airport infrastructure and the country’s socio-economic index.   The result of this study shows that the Central Asian region has the most overlapping circle, with the city of Almaty in Kazakhstan emerged as the most potential location for this new hub. The geographical advantage, backed by a relatively strong economy and stable socio-political condition, made Almaty left the other candidates behind.

We live in a world where ecosystems and biodiversity are declining at analarming rate. So far, efforts have not been sufficient to reverse the trend. Ifwe continue on the same path, the world will look very different in the nearfuture. The study examines how local actors can work with the economy andecosystem of biological diversity in agreement with the UN convention onbiological diversity goals, for long-term and sustainable management.

Denna studie undersöker hur svenska gymnasieelever upplever undervisningen om hållbar utveckling inom geografiämnet ur en värdepedagogisk synvinkel. Fyra värdepedagogiska perspektiv har utformats av författarna som teoretiskt ramverk och studien syftar till att undersöka hur mycket av respektive värdepedagogiskt perspektiv eleverna upplever inom undervisningen om hållbar utveckling. De fyra värdepedagogiska perspektiven är det vetenskapliga, det personliga, det ideologiska och det pluralistiska. Empirin samlades in genom enkäter och besvarades av sammanlagt 103 elever från olika gymnasieprogram och geografisk härkomst. Analysen utgick dels från enkätsvaren i helhet, dels uppdelat utifrån elevernas angivna gymnasieprogram. Därtill undersöks även vilka kunskaper och förmågor eleverna upplever de får med sig från undervisningen och vad de anser är viktigast utifrån de fyra värdepedagogiska perspektiven. Resultatet av denna studie är att eleverna upplever att undervisningen om hållbar utveckling varierar i relation till de fyra värdepedagogiska perspektiven och att skillnaderna mellan gymnasieprogrammen är små. Elevernas upplevelse om vad de får med sig från geografilektionerna om hållbar utveckling är relativt jämnfördelad mellan tre av de värdepedagogiska perspektiven, det personliga perspektivet exkluderat ochatt eleverna själva upplever att undervisningen om hållbar utveckling bör präglas av det vetenskapliga och det ideologiska värdepedagogiska perspektivet. Studien visar på att det finns en diskrepans mellan vad läraren undervisar om och hur eleverna upplever innehålletundervisningen. Slutligen kan det utifrån denna studie konstateras att mer värdepedagogisk forskning med ett elevperspektiv behövs och att de fyra värdepedagogiska perspektiven som utformats har en plats inom den svenska geografiundervisningen.

No description available.

Avsikten med det här arbetet är att undersöka vad elever i skolår 4-6 har för attityd till skolämnet geografi och vad de intresserar sig för inom ämnet. Därtill vill jag jämföra detta med lärares innehållsval i ämnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkäter kom jag fram till att attityder till geografi formas av många faktorer där lärarens attityd till geografiämnet, inställning till hållbar utveckling, val av arbetsmetod och innehåll kan avgöra hur en hel skolklass förhåller sig till ämnet. När lärare känner att styrdokumenten inte ger tillräckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det är behändigt att använda läromedel som en snabböversikt av läroplanens innehåll.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet. Resultatet visar att personerna som deltog i intervjuerna upplever att det finns många fördelar med att använda PBL som arbetssätt. De anser att PBL underlättar för elever att se helhetsperspektiv och större sammanhang i undervisningen. De mer negativa aspekterna av PBL kopplas främst till att arbetssättet kräver stora lärarresurser. Resultatet visar även att PBL fungerar bra i relation till undervisning i geografi på gymnasiet. Ämnets bredd upplevs gå väl ihop med idén om ämnesintegrerad undervisning som PBL bygger på. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan den kunskapssyn som genomsyrar PBL och den som aktuella styrdokument menar ska utgöra grunden för geografiämnet i gymnasieskolan.

Grunden till det här arbetet är att vi upplevde en avsaknad av forskning inom ämnesövergripande arbete mellan skolämnena Bild och Geografi. Genom att belysa gemensamma punkter mellan ämnena i form av begrepp kring tredimensionalitet och prövande genom gestaltning har avsaknaden undersökts. Vi har för arbetet frågat oss ”Hur kan olika uppfattningar av tredimensionalitet, som används inom Bild- respektive Geografi-ämnet, gestaltas vid avbildning av en plats?” samt ”Hur kan praktiskt prövande av en plats genom gestaltande arbete bidra till vidgad kunskap inom Bild och Geografi?” och kommit fram till att båda ämnena använder sig av tredimensionellt arbete men endast Bildämnet har en nyanserad begreppsapparatur. En annan slutsats var också att vissa uppfattningar som kan fås av platsbaserat lärande inte kan återskapas i en gestaltning, exempelvis färg och temperatur. Metoder för vår undersökning har varit perceptuell etnografi, en variant av visuell etnografi, vilken inkluderar fler intryck än enbart visuella. Därtill har också en gestaltning gjorts för att praktiskt pröva tredimensionalitet med platsen Lilla torg i Malmö som undersökningsobjekt.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .

Vi har undersökt hur den mentala världskartan ser ut för ett antal elever på tre skolor i södra Sverige. I undersökningen har vi använt oss av ett genusperspektiv och dessutom sett till elevernas geografiska härkomst. Förutom detta undersökte vi vilka kartprojektioner som användes i skolorna samt hur dessa påverkade elevernas mentala världskartor. Utöver dessa frågeställningar utgick vi från ett antal hypoteser angående faktorer som vi trodde skulle påverka elevernas mentala världskartor. För att besvara dessa frågor användes enkäter och studier av tidigare forskning inom området. Resultatet visar att vi kunde se att det förelåg skillnader både ur ett genusperspektiv samt från elevernas geografiska härkomst. Resultatet visade även att de projektioner som används i skolundervisningen oftast återspeglades i elevernas mentala världskartor.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin.