Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan. Fokus i texterna har legat på attframhäva relationer mellan olika politiska aktörer samt mellan de inblandade nationerna.Politiken har framställts som spelgestaltad i båda tidningarna, då de beskrivit den politiskautvecklingen som strategi och spel. Det har även funnits tydliga indikationer påkrigsjournalistik i texterna. Var det gäller nationella intressen har de kunnat upptäckasgenom en analys av personifiering av politiska aktörer i texterna. Aktörer i artiklarna harrepresenterat olika nationers eller unioners politiska intressen i Ukraina.

Terrordåd blir allt vanligare i Europa, men Sverige har under lång tid varit skonade från den typen av brottslighet. Det kom att ändras den 7 april 2017 då IS-anhängaren Rakhmat Akilov stal en lastbil med målet att döda så många som möjligt. Den här studien analyserar bildrapporteringen kopplat till terrordådet som kom till att rubba den svenska befolkningens syn på terror. Den här studien jämför rapporteringen i fyra av Sveriges största nyhetstidningar. Två dagstidningar och två kvällstidningar, varav alla har sitt huvudkontor i Stockholm där terrordådet genomfördes. Totalt har vi analyserat 170 bilder, med rubrik och bildtext, tillhörande 170 artiklar genom kvantitativa metoder. För att göra detta har vi tagit stöd av gestaltningsteorin, nyhetsvärdering, semiotik, retorisk analys och teorier för att analysera sambandet mellan bild och rubrik. Resultatet av studien visar att artiklar med etisk inramning var mest representerat när det kommer till alla fyra tidningar sammanslaget. Mellan dagstidningarna och kvällstidningarna visar det sig att det finns skillnader i hur tidningsredaktionerna har valt att rama in händelsen. Kvällstidningarna har en högre representation av opinionsartiklar jämfört med dagstidningarna i anslutning till attentatet. Studien visar även att kvällstidningarna i större utsträckning gjorde känslomässiga anknytningar för att locka läsare.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur svenska medieföretag porträtterar Ryssland och det ryska valet 2018. Metodologiskt är det här både en kvantitativ och kvalitativ studie, som genomförts med insamling av hårddata samt en massmedieretorisk textanalys. För att besvara våra frågeställningar har materialet analyserats utifrån de teoretiska ramverken gestaltningsteorin, orientalism och mediekonstruktion. Medieföretagen vi undersöker är Aftonbladet, Dagens Nyheter, TT Nyhetsbyrån samt Sveriges Radio. Resultatet indikerar på att svenska media gestaltar Ryssland och det ryska valet negativt. Sveriges Radio skiljde sig från de andra företagen då de flesta av deras artiklar hade en neutral framtoning. Gestaltningen skapar en stereotyp bild, främst av Putinregimen, men även Ryssland och det ryska folket.

Denna studie undersöker medierapporteringen av nedläggningen av Sollefteå BB under tidsperioden Januari 2015 - Juni 2017. Detta genom att undersöka och jämföra pappersupplagan av Sundsvalls Tidning och Tidningen Ångermanland. De konkreta frågorna som ställs artiklarna är “Vem uttalar sig?”, “Är frågan framställd som ett moralisk och/eller materialistisk fråga?”, “ Innehåller artikeln spelgestaltning?”, “Har artikeln en tematisk eller episodisk gestaltning av frågan?”, “Är artikeln narrativ eller saklig?”. Huvudresultat: Det vi kommit fram till genom att studera de valda artiklarna från Tidningen Ångermanland och Sundsvalls Tidning är att de artiklar som publiceras om nedläggningen av Sollefteå BB i respektive tidning skiljer sig stort i mängd. Tidningen Ångermanland skrev 4 gånger så mycket om frågan som Sundsvalls Tidning. Det skiljde sig även hur de valda tidningarna gestaltade frågan. I Sundsvalls Tidningen är frågan oftare gestaltad som ett spel än i Tidningen Ångermanland. Studien visade också att det är vanligare att politiker uttalar sig i Sundsvalls Tidning, medan det i Tidningen Ångermanland.

Studien ämnar undersöka vilka retoriska verktyg som talarna i poddprogrammen Alex och Sigges podcast och Pillowtalk med Peg och Penny använder sig av för att diskutera och gestalta COVID-19. Det studeras även hur respektive podcast förhåller sig till spridandet av fake news och desinformation. Båda poddprogrammen har en stor räckvidd och har därmed möjlighet att påverka ett stort antal människor. Det är viktigt att korrekt information sprids, speciellt i en hälsokris som denna. Studien belyser därmed problematiken som kan finnas i informationsspridning och överskott av information i samband med coronaviruset.  Genom en retorisk analys analyseras innehållet i två avsnitt från mars 2020, i vilka pandemin diskuteras. Resultatet visar att talarna i båda avsnitten har en hög etos i och med deras kända namn och relation med sina lyssnare. Däremot återfinns flera svaga logos-argument, då den fakta som delges inte stöds med några källor. Detta gör att lyssnarna inte kan verifiera informationen som talarna för fram. Patos används främst genom att visa sin sympati och oro för människors hälsa och hur samhället ska klara sig i krisen. Även känslor som rädsla och irritation framkom för att framhäva situationens allvar.  Talarnas egna råd jämförs sedan med Folkhälsomyndighetens, vilka överensstämde. Ingen av poddsändningarna kan sägas sprida desinformation, däremot kan det vara en vinklad version utifrån hur talarna ser på pandemin. Detta syns i sista delen, där det diskuteras hur talarna gestaltar COVID-19. De har som gemensamt att de gestaltar pandemin på ett negativt sätt och genom rädsla. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökad oro och panik.

Studiens övergripande syfte är att få fram en tydlig bild av hur två av Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, gestaltar kvinnors utseende och ålder, samt att se om det finns några likheter eller skillnader på hur de förhåller sig. I studien har vi genomförten kvantitativ analys utifrån 200 artiklar, där vi genom variabelvärden fick ut statistik på hur det har sett ut under åren 2001-2021. Utifrån statistiken kunde vi sedan göra en djupdykning i artiklarna under de åren som toppade diagrammen, för att sedan göra en kvalitativ text- och bildanalys. Utifrån de teoretiska ramarna och begreppen utseendekultur, det socialkonstruktivistiska perspektivet, social jämförelseteori och gestaltningsteorin kunde visedan analysera materialet för att få ett sammanfattat resultat. Vårt resultat visade att det finns en tydlig tendens av att både objektifiera och jämföra kvinnor i Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade också att det finns en tydlig skillnad på hur man jämför kvinnor utifrån ålder. I slutsatsen belyser vi den uppåtgående trend av att försöka bryta normerna då gestaltningen av kvinnor har gått från en tydlig objektiv form där de i stor utsträckning döms utifrån utseende och jämförs med varandra, till att under de senare åren börja gestalta naturligskönhet allt mer.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin gestaltas i svenska dagstidningar. Analysenheterna är hämtade från Sveriges två största dagstidningar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteorin och generella gestaltningar. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys av totalt 100 textenheter under tidsintervallet 2021-04-28 till 2021-05-26. Studiens resultat visar på att ansvarsgestaltning och konfliktgestaltning var de mest frekvent använda. Resultatet påvisade också att det dominerande ämnesinnehållet oftast var politik samt vaccin. / The purpose of this study is to examine how the corona pandemic is framed in Swedish daily newspaper. The content of analysis was retrieved from Sweden’s two biggest daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The theoretical framework of the study is framing and the use of frames. The method used was a quantitative content analysis. A total of 100 different articles in the time interval 2021-04-28 and 2021-05-26 were randomly selected and analyzed. The study concludes that the most common frames used was attribution of responsibility and conflict frame. The results also showed that the most occurring theme of the articles were about politics and vaccine.

Syftet med denna studien är att undersöka hur viruspandemin covid-19 har uppmärksammats och framställts i nyhetsrapporteringen hos två svenska morgontidningar och två kvällstidningar i nyhetsflödet online, mer specifikt på deras webbaserade nyhetssajter. Studien har använt sig av en kvalitativ diskursanalys med fokus på mikro- och makroanalys för att analysera sammanlagt 25 artiklar från de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Resultatet visar på en överlag jämn rapportering kring covid-19 hos de fyra tidningarna. Vid studiens första nedslag, 11 mars 2020, framgår det att rapporteringen är jämn och bred hos samtliga tidningar, men vid det andra nedslaget 30 juni 2020 har rapporteringen hos morgontidningarna stannat av något. Kvällstidningarna tenderar, trots en större bredd, använda sig av mer metaforer och sensationella rubriker.

Problemformulering och syfte: Studien är relevant eftersom verkligheten är obegränsad medan mediernas format är begränsade. Vilket gör att journalistik i hög grad handlar om att välja och välja bort, och tillsammans bidrar dessa val till att forma nyheterna efter journalistiska gestaltningar. Därför är det intressant att undersöka hur eventuella skillnader mellan ett kommersiellt media och ett icke-kommersiellt media kan se ut. Syftet är att undersöka hur de olika medierna gestaltat de två senaste riksdagsvalen i Sverige. Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys med ansats att studera skillnader i valjournalisitik under två riksdagsval 2018 och 2022 mellan kommersiell och icke-kommersiell nyhetsmedia undersöktes totalt 652 stycken artiklar. De två nyhetsmedier vi valt att undersöka är Aftonbladet och SVT Nyheter. För att hitta relevanta artiklarna till studien gjordes en kombinerad sökning i mediearkivet Retriever med utvalda sökord. Artiklarna genomgick sedan en kodning utifrån ett kodschema som var konstruerat för att kunna besvara frågeställningarna. Huvudresultat: Resultatet av studien visar att medielogiken och kommersialiseringen med stor del påverkar innehållet i både kommersiell och icke- kommersiell media detta eftersom spelgestaltning får stor spridning i innehållet, speciellt under perioden efter respektive riksdagsval. Samt att Sverigedemokraterna är det parti som fått mest utrymme i innehållet under de undersökta perioderna. Men också att sakfrågornas utrymme i medieinnehållet speglas relativt av publikens intresse.

Denna studie undersöker hur svensk media gestaltade och rapporterade om den svenska Natodebatten under våren 2022. Syftet är att jämföra ett urval artiklar från fyra av de största nyhetsmedierna i Sverige för att identifiera generella mönster i form av argumentation, vilka källor som kommit till tals och deras primära inställning till Nato samt vilken dominerande inställning artiklarna har till Nato och ett svenskt medlemskap. Metoden för denna studie är en kvantitativ innehållsanalys som ger en överblick över rapporteringen i artiklarna. De teoretiska ramverken grundar sig i gestaltningsteori och dagordningsteori, som bland annat föreslår att medierapportering kan påverka den allmänna opinionen. Dessa teorier kompletteras med tidigare forskning om säkerhetspolitik och den svenska opinionen kring Nato ur ett historiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att nyhetsrapporteringen präglas av en positiv inställning till ett svenskt Natomedlemskap, detta till stor del på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och den inverkan den haft på den svenska opinionen angående Natomedlemskap.