No description available.

Denna studie undersöker skillnader i rapporteringen om två olyckor på havet och hur dessa gestaltas i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgsposten. Resultatet visar att migrantbåten Adriana ofta beskrivs med ett kollektivt dödstal eller refereras som en homogen grupp medan offren på ubåten Titan får en grundlig beskrivning av sina ursprung och ekonomiska status. Dessutom namnges dessa oftare än offren på Adriana. Det visade sig även att rapporteringen om ubåten Titan fick mer plats i medierna då det skrevs 75 fler artiklar om den olyckan än olyckan på Medelhavet. Flera olika gestaltningar har undersökts för att försöka svara på hur och om offren beskrevs olika på olyckorna. Slutligen blev det tydligt att offren på ubåten Titan fått en djupare och mer detaljrik historia än de på migrantbåten Adriana. Författarna till artiklarna har även försökt göra olyckorna mer dramaturgiskt intressanta genom att använda värdeladdade uttryck eller genom att försöka peka ut en ansvarig aktör för varje olycka. Studien genomfördes med hjälp av en metodtriangulering där kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys var de centrala metoderna. Detta för att både kunna ta fram resultatet om mängden artiklar i rapporteringen och hur offren i olyckorna beskrevs. Resultatet har i sin tur analyserats med hjälp av nyhetsvärderingens principer, gestaltningsteori och andrafiering tillsammans med tidigare forskning inom angränsande forskningsområden. Tillsammans visade resultaten från dessa metoder att en andrafiering kunde identifieras. Det vill säga att medierna genom sin nyhetsrapportering bidragit till en känsla av utanförskap i flera av artiklarna.

Med ökande digitalisering och tillgänglighet till information har informationskriget blivit allt mer sofistikerat och utbrett med en mängd olika aktörer som strävar efter att påverka och manipulera den allmänna opinionen. I detta sammanhang spelar den faktagranskande journalistiken en avgörande roll för att bekämpa desinformation och upprätthålla journalistikens samhällsviktiga roll. Denna studie har undersökt denna eskalerade konflikt i det moderna medielandskapet och bidrar till att öka förståelsen för hur två europeiska public service-bolag presenterar faktagranskat material. Syftet med denna uppsats har varit att på ett djupgående plan analysera hur två faktaverifieringsenheter – BBC Verify och SVT Verifierar – arbetar med, gestaltar och motiverar resultaten av sitt faktagranskade material. För detta ändamål har jag använt mig av kvalitativ metod – framinganalys – applicerad på fem artiklar från BBC och fem artiklar från SVT. Dessa har brutits ned i sex olika frames och utifrån dessa har innehållet analyserats i med utgångspunkt i epistemologi och gestaltningsteori. Jag har kommit fram till att BBC Verify och SVT Verifierar delar grundläggande principer om noggrannhet, tillvägagångsätt och källkritik i sina granskningar men skiljer sig åt på viktiga punkter som i granskningarnas omfattning, kontextualisering och metodologisk transparens.

När en individ identifierar sig med ett varumärke har det visat sig att hen är mer benägen att utföra positiva gärningar gentemot varumärket. Det kan innefatta positive word of mouth, att försvara varumärket vid smutskastning eller intention att köpa produkter från varumärket. För att en identifikation ska uppstå krävs det att en individ kan se delar av sig själv i varumärket eller se en vinning i att identifiera sig med det. En viktig del för varumärket är att visa detta i sin marknadsföring. Till hjälp finns det fem centrala katalysatorer som hjälper till med denna process på olika nivåer. Jag har i denna undersökning isolerat och analyserat dessa i hjälporganisationers marknadsföring för att kunna se hur de används. Vidare används nästan alltid någon form av gestaltning i marknadsföring för att få konsumenten att i större utsträckning förstå budskapet och se det ur berättarens ögon. På det sättet så kan konsumenten lättare ta till sig vad varumärket vill säga och, om kommunikationen är utförd rätt, ges större chans till identifikation. Syftet med denna studie är att undersöka om 1) hjälporganisationer använder sig av gestaltning i sin marknadsföring, 2)om de använder sig olika katalysatorer för Consumer Brand Identification och 3) om dessa varumärken är lätta att identifiera sig med enligt dessa teorier. Till hjälp för att ta reda på detta så har studien använt sig utav teorierna kring Consumer Brand Identification, gestaltningsteorin och delar av The prospect theory. Studien har analyserat reklamfilmer från två olika hjälporganisationer: Rädda barnen och Unicef. I studien användes en kvalitativ retorisk analys för att tolka reklamfilmernas manifesta och latenta budskap samt två sammanställningar av strategisk gestaltning och olika katalysatorer för Consumer Brand Identification. Resultatet visade att reklamfilmerna tillsammans innehöll alla de olika katalysatorerna och strategiska gestaltningarna. Det intressanta och anmärkningsvärda var att reklamfilmerna ibland inte använde den strategiska gestaltningen på det sätt som forskningen visat skulle vara det bästa sättet att använda dem på. Vad detta kan bero på kan man bara spekulera om och det gör jag också i slutdelen av denna uppsats. / When an individual identifies with a brand, it has been proved that he or she does to some extent perform positive actions toward the brand. It can include positive word of mouth, defending the brand in mudslinging, or intent to purchase products from the brand. For an identification to occur, the individual has to see parts of her or his soul in the brand. An important part of the marketing strategy is to show the brands values in their marketing. To facilitate this there are five key drivers that help with this process at different levels. I have in this study isolated and analyzed them in humanitarian organizations marketing. Furthermore, there is almost always some kind of strategic framing in marketing, to get consumers to increasingly understand the message and see it from the narrator's eyes. In this way, the consumer can more easily absorb what the brand is trying to say, and if the communication is performed properly, greater the chance of identification. The aim of this study is to investigate whether humanitarian organizations 1) make use of strategic framing in their marketing, 2) make use of driver for Consumer Brand Identification and 3) if those brands are easy to identify with according to these theories. To help determine this, the study used the theories of Consumer Brand Identification, strategic framing theory and parts of The prospect theory. The study has analyzed commercials from two different aid organizations: Save the Children and UNICEF. The study used a qualitative rhetorical analysis to interpret the advertisings manifest and latent messages and two compilations of strategic design and various driver for Consumer Brand Identification. The result showed that the commercials together contained all the various drivers and strategic framing elements. The interesting and noteworthy part was that the commercials did not, in some cases, use the strategic portrayal in the way that research has shown would be the best way to use them. Why this is we can only speculate about, and so I do in the final section of this paper.

Problem formulation There are many studies on how the media produces environmental changes, but environmental changes are a large abstract topic. It includes many smaller parts of more concrete contexts. One very big problem that occurs is that human footprints end up in poorer countries, where natural resources are converted into goods that are consumed by us in the western world. Tropical forests in Borneo, Malaysia and Indonesia are devastated in favor of plantations of oil palm trees, which are then used in a variety of commodities worldwide. In this paper we want to highlight the subject of palm oil. We want to make people more aware of how the palm oil industry is conducted and where the newspapers put their focus. Aim The study aims to investigate whether Expressen, the Sveriges Natur, the Tidningen Syre, Dalarnas Tidningar and TT Nyhetsbyrån and how they are presented to citizens in those publications. Method and material A quantitative content analysis has been carried out consisting of a total of 14 analysis objects from Expressen, Sveriges Natur, Tidningen Syre, Dalarnas Tidningar and TT Nyhetsbyrån. Main results We can conclude that the topic of palm oil and the palm oil industry in the articles is an infected debate in which many different aspects are involved. Conflicts are the focus of reporting, closely followed by human responsibility for the enviroment. The categories have given us an overview of how many different aspects are included in the subject and how many concerns there are in connection with the palm oil industry.

Uppsatsen undersöker fackförbundet Kommunal som en opinionsbildande aktör. Utgångspunkten är att det främst är massmedier som äger dagordningsmakten i samhället. Mediestrategier är därför en viktig del av det opinionsbildande arbetet. Med hjälp av gestaltningsteori beskriver vi villkoren för samspelet mellan Kommunal och den svenska storstadspressen. Ett centralt tema är hur både fackföreningen och journalister tolkar och ramar in verkligheten. Under de 100 år som Kommunal funnits har förutsättningar för opinionsbildning förändrats, under de senaste trettio åren har dels de socialdemokratiska tidningarna blivit allt färre och dels har arbetarrörelsen generellt försvagats. Men med medvetna mediestrategier kan Kommunal nå medialt genomslag. Vi har dock sett att Kommunals arbete allt mer anpassas till mediernas format och vinklingar och att förbundets tolkningar och perspektiv då riskerar att hamna i skymundan. I vår studie har vi intervjuat Rasmus Korsvall som är ansvarig för PR och opinionsbildning på Kommunal samt genomfört en innehållsanalys av pressmeddelanden och material från dagspressen under perioden 1 januari 2010 till och med 30 juni 2011. Fokus har legat på Kommunals kampanj ”Alla andra hämtar tidigt”.

The following thesis’s purpose is to target the frames of victims Trayvon Martin and George Floyd. Martin and Floyd were killed by white perpetrators and the events later received mass attention by The United States population and media. The subject matter of the victims’ deaths suggested possible motives of ethnic profiling from the perpetrators. Both cases started a debate surrounding the outcome of American culture where discrimination towards African Americans still existed.    The thesis has chosen four news articles by two different American newspapers as test material. These tells perspectives of the cases involving the victims. The news articles were published during a month period after the victims’ deaths. Chosen test materials are examined by a qualitative content analysis, exploring the theoretical concepts of rhetoric. By analyzing the artistic- and inartistic proofs and the dispositions of the news articles, the study finds perspectives and deeper interpreted meanings that can apply certain framings to Trayvon Martin and George Floyd. The purpose of the examination was to determine the frames’ similarities, differences and if they have changed over the years. Also, by examining frames the study was to find emotional reactions through the rhetoric perspective and discuss what these represent.    The result confirms that there are certain frames that suggest emotional traits from a form of sympathy for the African American society. Some of these emotional reactions are anger and sorrow which determine sympathy and possible empathy for the victims and the ones affected. The analysis also suggests Martin’s frames are similar to Floyd’s but are treated differently. For example, Martin is framed as a young victim of a possible hate crime that caused his death, but Floyd is framed as a symbol for a cause that spread world-wide. The content of the news articles differentiates where for example, the focus lays upon the outcomes of the victims’ deaths. These outcomes depend on the cause at hand and how they were impacted by society and not to mention the Black Lives Matter- movement.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ridsport representeras i svensk media. Studien har som fokus att både jämföra mängden representation som ridsport får i jämförelse med ishockey, samt att undersöka hur kvinnliga och manliga ryttare gestaltas i svensk media. I den här studien har vi räknat och analyserat artiklar från Aftonbladet, Sydsvenskan och Dagens Nyheter under en period på tio år, mellan 2009-2019. Därefter gjordes en innehållsanalys med gestaltningsteorin och en kritisk diskursanalys som grund. Det vi undersöker i studien är framförallt hur ryttare representeras i media. Vi har valt att studera hur det rapporteras om ryttares prestationer, privatliv och relation till sina hästar för att ta reda på om rapporteringen skiljer sig mellan manliga och kvinnliga ryttare. Studiens fokus ligger även i att analysera vem det är som nämns och får komma till tals i artiklar som publicerats av de tre medierna, och om det skiljer sig i antalet manliga och kvinnliga ryttare i artiklarna.   Studien visar att det skiljer sig i antalet artiklar som publiceras om ridsport och ishockey i de analyserade medierna. Artiklarna om ishockey är fler. Slutsatsen är att ridsport är en underrepresenterad sport i svensk media, samt att kvinnliga ryttare ges mindre utrymme i medierna till skillnad från sina manliga kollegor.

Considering the massive role that media plays in our lives, it can be interesting to wonder how different movements have adapted and become one with this new reality. A reality where most information we receive seems filtered through some form of media input, be it popular culture, social media or the news. Focusing on one of the most relevant movements of our time, the LGBT movement. This study attempts to explore the movements relationship with the Swedish news-media through a reading of Frame Theory, picking out certain Swedish news-articles published in 2019, and asking the research question: Do the selected articles tend to prioritize certain perspectives on LGBT activism, through their framing? With the perspectives analyzed and understood through queer theory, this study found that the selected articles tended to prioritize certain perspectives over others, perspectives that came with several heteronormative and other problematic tendencies.

Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>