This thesis focuses on the quiet racism of Swedish news channels and analyzes the language used. The aim is to explore how quiet racism is constructed and portrayed, using two Swedish news channels, Skånska Dagbladet and Expressen, using a total of 12 articles combined. The study uses a discourse analysis as well as the framing theory as tools to reach the purpose with the thesis. From a discourse perspective, language is considered to play a role in people's experiences of the world and how they behave towards their fellow humans. It is also through discourses that our social and political world is formed causing it to have an important role of study when interpreting information regarding news and racism. The thesis has a main purpose: 1) to investigate how the construction of quiet racism is practiced in two different news channels as well as a sub-purpose 2) to perform a method review on the quantitative model SCM usage in a qualitative study. The study uses muslims as the research subject where muslims in relation to racism has been problematized. The chosen articles that have been analyzed are related to the controversial and much discussed burnings of the islamic holy script, The Quran, in Sweden in order to add to the societal relevance. The results demonstrate that there are three main themes that show quiet racism in the previously named news channels. These three are: 1) Muslims as scapegoats, 2) “Us versus them” and, 3) Bad associations (paint everyone with the same brush). The result also brings to light how the news channels promote quiet racism through these themes by actively choosing to describe muslims with an aggressive attribute, as well as, describing them as a threat to the country's democracy.

Denna studies syfte är att undersöka hur de svenska rikstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen bevakat invasionerna av Ukraina 2022 och Gaza 2023.  Vi ämnar att se vilka likheter och skillnader som uppenbarar sig i de båda bevakningarna. Forskningsfrågorna som formulerats utifrån den övergripande frågeställningen är: 1. Vilka aspekter av krigen har fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress?, 2. Hur ser fördelningen av källor ut angående statistiken från konflikten som används i artiklarna? och 3. I vilken utsträckning får de inblandade sidorna synas i form aktörer som uttalar sig. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys som utgår från tidsperioderna 2023-10-27 till 2024-03-25 för Gazakriget och från 2022-02-24 till 2022-07-17 för Ukrainakriget. Studien omfattar totalt 200 artiklar, varav 100 behandlar varje konflikt. Vi har inkluderat 25 artiklar från varje tidning per konflikt för att säkerställa en jämn fördelning. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, nyhetsvärdering och Westerståhls objektivitetsmall. Resultatet visar att nyhetsvärderingen gällande vilka aspekter som lyftes i respektive konflikt var mycket likartade. Civilas upplevelser, militära operationer, politik och humanitära förhållanden förekom i båda bevakningarna. Den stora skillnaden var dock att Ukraina hade en bredare bevakning. Fördelningen av källor när det gäller statistik och uttalade aktörer var i stort sett likartad. Det fanns dock en markant underrepresentation av politiker och militärer från Hamas i bevakningen av Gaza, vilket i sin tur eventuellt skulle kunna påverka den allmänna bilden av konflikten.

Problemformulering och syfte: I dag finns ett stort utbud av nyhetskanaler, genom appar och nyhetssidor på sociala medier kan vi i dag ta del av samhällsnyheter. Dagens medier påverkar hur mottagaren reagerar på budskapet, det är därför viktigt som organisation att veta hur man framställs i media för att läsaren inte ska få en felaktig bild. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur norrländska industrier framställs i lokala medier och huruvida framställningen är positiv, negativ eller neutral. Metod och material: Studien använder en kvantitativ innehållsanalys där 144 artiklar har analyserats från fyra stycken lokala medier. Material har samlats in via databasen Retriever med hjälp av sökord och filter. Studien undersöker material från 01-01-2019 till och med 2023-12-31. Huvudresultat: Resultatet visar att det skiljer sig mellan de norrländska industrierna hur de framställs i lokala medier. Resultatet visar att Volvo omskrivs betydligt mycket mer negativt än vad SCA gör. Förutom att den negativa gestaltningen skiljer sig så är det också skillnad i hur mycket industrierna omskrivs och vilka typer av händelser som de lokala medierna rapporterar om när de rapporterar om industrierna.

Detta är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie om hur Libyenkriget framställts i tre svenska nyhetsmedier: DN, Rapport och Ekot. Dessa tre medier har valts för att ge en så heltäckande bild som möjligt av den svenska nyhetsrapporteringen kring kriget och de inblandade aktörerna under åren 2010, 2011 och 2012. I den kvantitativa delen har 171 analysenheter kodats och i den kvalitativa delen har 6 analysenheter närstuderats. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteori (framing) samt indexing. Kodschemat som använts vid den kvantitativa undersökningen består av 14 variabler. För att identifiera tolkningsramar i det undersökta materialet har några variabler utvecklats utifrån Entmans samt Pan och Kosickis begreppsapparater för framinganalys. Andra variabler har inspirerats av tidigare studier om krig och journalistik samt utvecklats med syftet att belysa eventuella indexing-effekter. Den kvalitativa undersökningen har baserats på Lakoffs teorier om hur krig i medierna ofta tolkas utifrån metaforen ”kriget som en saga”, samt på Pan och Kosickis metoder för innehållsanalys. Resultaten visar på att rebellernas och västerländska elitkällors problembeskrivning av konflikten beretts störst utrymme i rapporteringen. Khaddafi har under kriget skildrats som en grym diktator, civilbefolkningen som offer och rebellerna samt Nato som hjältar. Det svenska  deltagandet i Natoinsatsen har skildrats på ett odelat positivt sätt i vårt analyserade urval. Bilden av Khaddafi har förändrats, från att vara mer neutral innan kriget till att bli mer ensidigt negativ under och efter kriget.

Den här undersökningen gjordes för att ta reda på om svensk flyktingrapportering ändrades efter det att Sverige införde gränskontroller den 12 november 2015. Syftet var att se om rapporteringen ändrades när det politiska läget och opinionen ändrades, men även att generellt se hur flyktingrapporteringen ser ut. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning gjordes. I den kvantitativa undersökningen jämfördes 50 artiklar från september 2015 med 50 artiklar från januari 2015. Variablerna togs fram bland annat med hjälp av gestaltningsteorin och orientalism, som båda är delar av undersökningens teoretiska ramverk. Sedan undersöktes artiklarna kvalitativt genom en kombinerad diskurs- och framinganalys för att på ett djupare plan ta reda på hur flyktingfrågan och flyktingar beskrivs. Resultaten ger en indikation på att det skett en förändring mellan september 2015 och januari 2016. Flyktingarna beskrevs bland annat mer frekvent som passiva, och mer sällan som individer. Mer generellt visar resultaten att flyktingarna oftast beskrevs som en grupp utan någon identitet. Adjektiv som kan väcka identifikation användes sällan för att beskriva flyktingarna. De beskrevs istället med adjektiv som ensamkommande och asylsökande. Den mest förekommande benämningen på flyktingar var just ordet flyktingar, följt av flyktingbarn och asylsökande. Flyktingarna beskrivs ofta som passiva i artiklarna, och de citeras sällan. De som citeras mest i artiklarna är myndighetspersoner och politiker. Dessa resultat pekar på att svenska journalister, omedvetet eller medvetet, skapar en bild av verkligheten där orientalismens mönster av världen finns kvar. Det skapas en gräns mellan ”vi svenskar” och ”de där flyktingarna”. Denna gräns förstärktes efter gränskontrollernas införande. / The aim of this study was to find out whether Swedish news reports on refugees changed after border controls were enforced on the 12th of November 2015, and thereby investigate if the changed political policies had any effect in the news reporting. Another aim was to study the general patterns in the news. Both qualitative and quantitative researches were made. Regarding the quantitative research, 50 articles from September 2015 were compared with 50 articles from January 2016. The variables were designed by means of framing theory and orientalism, both being parts of the theory framework of this study. Then the articles were analyzed qualitatively with a combined discourse and framing analysis to find out on a deeper level how refugees and the refugee situation in Sweden were described. The results indicate that there has been a change in the reporting between September 2015 and January 2016. The refugees were more frequently described as passive, and more seldom as individuals. More general, the results illustrated that, in most cases, refugees are described as a group without an identity. Identity-generating adjectives were sporadically used to describe them. Instead, they were associated to adjectives like ensamkommande (unaccompanied) and asylsökande (~asylum seeker). The most common word to describe refugees was flyktingar (refugees), followed by flyktingbarn (refugee children) and asylsökande (asylum seekers). Most frequently quoted people in the articles were government officials as well as politicians. These results indicate that Swedish journalists, consciously or not, are creating a picture of the world were the lines of orientalism still persist. A demarcation line between “us swedes” and “those refugees” is created. This line became more distinct after border controls were enforced.

Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning.      Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning.                         ●  Hur stor är skillnaden mellan gestaltningssätten från 2002 och framåt i slutdebatterna?                         ●  Hur ser fördelningen ut av de olika gestaltningsfrågorna mellan partiledarna i 
slutdebatterna?                         ●  Hur väl håller sig SVT till sitt uppdrag när det gäller folkbildningsambitioner, 
opartiskhet och saklighet när det kommer till frågorna som ställts av programledarna i slutdebatterna? 
Genom en kvantitativ studie med kvalitativa inslag har vi studerat hur frågorna som programledarna ställer i SVT:s slutdebatter 2002, 2006, 2010, 2014 och 2018 har gestaltats utifrån sak- och spelgestaltning. Vi har även studerat hur antalet frågor fördelas över partierna i varje debatt. Det har sedan ställts mot SVT:s uppdrag som bland annat handlar om att vara opartiska och sakliga. Vi har kommit fram till att det är antalet neutrala frågor, det vill säga de som inte tillhör varken sak- eller spelgestaltning, som är den klart mest förekommande. Därefter är Sakgestaltande frågor alltid vanligare än spelgestaltande. Vi har även kommit fram till att SVT håller sig till att vara opartiska, sakliga och de uppnår även sin folkbildningsambition i frågorna de ställer till partiledarna.

• Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mycket och hur svensk media bevakar nyheterna kring Donald Trump som uppstår genom hans twittrande och hur den ser ut nu jämfört i början av hans presidentskap i dags- och kvällstidningar. • Metod och material Undersökningen är en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys om hur Expressen och Dagens Nyheter har rapporterat om Donald Trumps twittrande sedan han blev president. • Huvudresultat Studiens resultat visar att Dagens Nyheter skriver mer om Donald Trump, men att Expressen har en högre andel artiklar om Donald Trumps twittrande. Det går inte att se någon tydlig förändring över tid utan kurvan går upp och ner under hela perioden. Båda tidningarna gestaltar Donald Trumps twittrande genom saklig skandalgestaltning. Studien visar även att redaktionerna lägger upp artiklarna på olika sätt. Expressen skriver om fler saker i samma artikel medan Dagens Nyheter delar upp det i olika artiklar.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter händelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på jämförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av händelserna. Frågeställningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhållandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de båda tidningarna? Teori: Studiens teoretiska ramverk är gestaltningsteorin och främst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. Då studien är en jämförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land. Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehåll genom att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för insamling av empiriskt material. Materialet utgörs av samtliga artiklar om 11 september-attackerna i Dagens Nyheter och The Guardian från 2001-09-12 och en vecka framåt. Analysen är utförd på 191 artiklar. Resultat: Förekomst av konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ansvarsgestaltning och ekonomisk konsekvensgestaltning identifierades i båda tidningar. De förstnämnda accentueras mer i The Guardian medan ekonomisk konsekvensgestaltning förekom i högre utsträckning i DN. Indikationer på förekomst av moralgestaltning fanns i The Guardian men kunde inte bekräftas. Även andra faktorer som påverkar nyhetsgestaltningen identifierades. Undersökningen visade även att texten och bilderna i anslutning i viss mån förutsätter varandra då de stärker varandras gestaltningar. Utrymmet för själva artiklarna varierade stort mellan tidningarna. The Guardian hade fler utrymmeskrävande artiklar såväl som bilder. / Purpose: The study aims to shed light on how the September 11 attacks were framed in Swedish and British newspapers one week after the events occured. The main focus of the study is to compare the newspapers' framing of the events. Issues: In what ways are the news portrayed during the week after the events occured? What similarities and differences are there between the newspapers' framings of the events? How much space does text and images/news graphics occupy in the two papers? Theory: The study's theoretical framework is framing theory, mainly Robert Entmans ideas about the different depictions of media. Framing theory is all about how the media influence the way people experience and perceive the reality we live in. Since the study aims to compare Swedish and British newspapers, a contextualisation is performed through a depiction of the situation of the press in Sweden and the UK. Method: The essay has examined the framings in media content by using quantitative content analysis as a method for collecting empirical data. The material consists of all items on the September 11 attacks in Dagens Nyheter and The Guardian, from the date 2001-09-12 and a week ahead. The analysis was conducted on 191 articles. Results: Conflict frame, human interest frame, responsibility frame and economic consequences frame were identified in both newspapers. The former were accentuated in The Guardian. Economic consequences frame was more common in DN. Indications of morality framing were found in the Guardian, but could not be confirmed. In addition, factors having effect on news framing were identified. The study also revealed that text and images presuppose each other while reinforcing each other's frames. The space for the articles themselves varied considerably between the papers. The Guardian contained more space demanding articles as well as images.

Abstract Title: The Sweden Democrat is coming! – A quantitative study of the framing of the Sweden Democrats in the local press during the month of the parliamentary election in 2010 (Sverigedemokraten kommer! – En kvantitativ studie av hur Sverigedemokraterna gestaltades i lokalpressen under månaden för riksdagsvalet 2010) Number of pages: 41 (42 including enclosures) Author: Tobias Enefalk Tutor: Amelie Hössjer Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: This essay seeks to study how the Swedish political party the Sweden Democrats was framed in Swedish local press during the month of the parliamentary election in 2010. The study is based upon eight local newspapers located in the municipalities where the voting result for the Sweden Democrats increased the most and the least. Material/Method: The material consists of 263 articles from eight different local newspapers gathered from the month of September 2010 (the month of the election). Using a quantitative content analysis and a cluster analysis inspired by Matthes & Kohring, a comparison of the framing is made between the different newspapers. The results of this comparison are then analyzed and discussed by applying theories of political communication, media logic and framing. Main results: The results show that some similarities and some differences occur regarding the framing of the Sweden Democrats between the different newspapers. A neutral frame of the party’s policies and the result of the election was common in all of the newspaper. This frame was, however, somewhat more salient in the newspapers where the party increased the most. While the group of newspapers where the party increased the least tended to criticize the Sweden Democrats to a higher extent, the moral evaluations in the other group of newspapers differed and also tended to criticize other parties to a higher extent. Regarding the treatment of the party in terms of bias no major differences could be distinguished. Keywords: Framing, The Sweden Democrats, media logic, political communication, local press, quantitative content analysis.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ”tolkningsscheman” som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan. De texter vi har använt oss av är artiklar ur tidningarna Expressen, Norrköpings Tidningar, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Aftonbladet hämtade från Presstext och Mediearkivet. Vi fann att trots Climategate så fick klimatskeptiska gestaltningar inte större plats i rapporteringen. Däremot fann vi i rapporteringen efter det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn att det finns en tendens att artiklar präglas av större pessimism.