Studiens syfte är att öka förståelsen om arbetstagarnas upplevelser avalgoritmisk arbetsledning inom gig-ekonomin, samt identifiera vilkaformer av motstånd arbetstagare utvecklar. Studien ämnar att lyfta framarbetstagarnas röster i en trygg och anonym miljö. Studien identifierade ineffektivitet för arbetstagarna. Trots attalgoritmer ofta framhålls som effektiva innebär det nödvändigtvis inteatt de upplevs effektiva ur arbetstagarnas perspektiv. Algoritmerna ärutformade för att maximera effektiviteten för plattformarna ochkunden, snarare än för arbetstagarna. Det är intressant hur effektivitetdefinieras och upplevs av olika parter inom gig-ekonomin. Därav böreffektiviteten optimeras för alla parter på plattformarna.Studien identifierade kollektivt motstånd bland arbetstagarna. Dettamotstånd är ett avsteg från tidigare forskning och indikerar attarbetsvillkoren har försämrats till den grad att arbetstagarna känner ettbehov av att sträva efter förändring. / The purpose of this study is to increase the understanding ofemployee´s experiences of algorithmic management in thegig-economy, as well as identifying what forms of resistanceemployees develop. The study aims to highlight the employees´voicesin a safe and anonymous environment. The study identified inefficiencies for workers. Despite the factthat algorithms are often highlighted as efficient, this doesnot necessarily mean that they are perceived to be efficient fromthe workers' perspective. The algorithms are designed to maximizeefficiency for the platforms and the customer, rather than for theworkers. It is interesting how efficiency is defined and experienced bydifferent parties within the gig economy. Hence, efficiency should beoptimized for all parties on the platforms.The study identified collective resistance among the workers. Thisresistance is a departure from previous research and indicates that theworking conditions have deteriorated to the point where workers feelthe need to push for change.

[pt] Mudanças nas últimas décadas no contexto do trabalho levaram ao delineamento de novos modelos de carreira que não são mais ancorados nas organizações, mas no próprio trabalhador. As organizações e funcionários se tornaram menos dependentes e comprometidos um com os outros. Um dos arranjos alternativos de trabalho, que surgiram e cresceram nesse cenário, foi a Gig Economy, caracterizada por relações de trabalho intermediadas por plataformas, temporárias e sob contrato. A recente ascensão, impacto no mercado de trabalho, novas características, experiências e habilidades de trabalho da Gig Economy evidenciam a importância de se entender as orientações profissionais desses trabalhadores. Partindo do entendimento de que essas mudanças no contexto do trabalho tendem a se intensificar, nos próximos anos, o objetivo deste trabalho foi identificar as principais âncoras de carreira dos profissionais da Gig Economy. Para isso, foi aplicado o inventário de Schein (1996) a 211 trabalhadores Gig das categorias de transporte por aplicativo, entregas por aplicativo, guia turístico e redator/designer, a fim de identificar as suas motivações, habilidades e valores de trabalho. As duas âncoras predominantes encontradas foram Estilo de vida e Competência Técnico-Funcional, enquanto a âncora menos predominante foi Competência Gerencial. / [en] In recent decades, changes in the work environment have led to the establishment of new career models that are no longer based on organizations, but on the worker themselves. Organizations and employees have become less dependent on and committed to each other. One of the alternative work arrangements that have emerged and grown in this scenario is the Gig Economy, characterized by work relationships mediated by platforms, temporary and contract-based. The recent rise, impact on the labor market, new characteristics, experiences, and work skills of the Gig Economy highlight the importance of understanding the professional orientations of these workers. Based on the understanding that these shifts in the work context are poised to intensify in the near future, the objective of this research was to determine the key career anchors of professionals in the Gig Economy. To accomplish this, Schein s inventory (1996) was administered to 211 Gig workers in the categories of ride-sharing, delivery services, tour guides, and writer/designers, to identify their work motivations, skills, and values. The two predominant career anchors identified were Lifestyle and Technical/Functional Competence while the least predominant anchor was General Managerial Competence.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och erhålla kunskap kring hur frilansande specialister upplever deras arbetsform och vilka effekter arbetsformen medför för individen, sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Studiens frågeställningar var: ”vilka effekter, i form av möjligheter respektive hinder, medför arbetsformen för frilansande specialister?” och ”vilka drivkrafter motiverar individen att frilansa?”   Material och metoder: I studien användes metoden klassisk grundad teori, vilket är en fullständig metod för hela uppsatsen. Datainsamlingen skedde genom fem ostrukturerade intervjuer samt fyra semistrukturerade intervjuer baserat på en kombination av snöbollsurval och ändamålsenligt urval. Intervjuerna kompletterades med fyra vetenskapliga artiklar relaterade till studiens forskningsändamål. Resultatanalysen skedde genom tre faser; öppen kodning, selektiv kodning och teoretisk kodning, vilket resulterade i en modell om hållbarhet för frilansande specialister.   Huvudresultat: Centralt för arbetsformens hållbarhet är omfattande yrkeskompetens, vilket är grundläggande för frilansande specialisters incitament och preferens samt anlitningsbarhet. Incitament och preferens till arbetsformen utgörs av strävan mot självständighet samt personlig och yrkesmässig utveckling kopplat till frilansarens omfattande yrkeskompetens. Anlitningsbarhet baseras på frilansande specialisters förmåga att effektivt kunna nätverka och marknadsföra yrkeskompetenser, samt kompetensen att kunna hantera arbetsformens potentiella ekonomiska osäkerhet. / Purpose: The purpose of the study was to investigate and obtain knowledge about how expert freelancers perceive their work and what effects the work form entails for the individual, from a sustainability perspective. The research questions were: "what effects, in terms of opportunities and obstacles, does the work form entail for expert freelancers?" And "what motivates the individual to freelance?"   Materials and Methods: The study used the classical grounded theory method, which is a complete method for the entire essay. Data collection was done through five unstructured interviews and four semi-structured interviews based on a combination of chain sampling and purposeful sampling. The interviews were completed with four scientific articles related to the study's research purpose. The analysis was done in three stages; open coding, selective coding and theoretical coding, which resulted in a model of sustainability for expert freelancers.   Findings: Key to obtain sustainability in the work form requires extensive professional competence, which leads to the incentives and preferences of expert freelancers and their employability. Incentives and preferences consist of the pursuit of independence and personal and professional development linked to the freelancer's extensive professional competence. The employability is based on expert freelancers ability to effectively build networks and market their professional skills, as well as the ability to handle the potential economic uncertainty of the work form.

Egenanställning är en anställningsform som växer mycket snabbt. Under senare år har det börjat komma rapporter och debattartiklar om nya former för att organisera arbetslivet och möjliga konsekvenser av egenanställning när det gäller regelverk och anställningstrygghet. Med egenanställda menas personer som utför arbete på uppdrag och inte själva har något företag. De är i stället anställda av ett egenanställningsföretag som ansvarar för fakturering mot kunden/ uppdragsgivaren. Utifrån dessa förändringar är det intressant att se vilka konsekvenser det får för individen och vilka färdigheter som krävs i rollen som arbetstagare för att kunna hantera nya förväntningar och krav. I förlängningen är det också intressant att se vilket stöd arbetssökande kan få i att utveckla nya färdigheter på en arbetsmarknad som innebär en förskjutning från anställningstrygghet till anställningsbarhet och om vägledare och rådgivare inom arbetsmarknadsområdet bör eller ens kan rekommendera egenanställning som ett alternativ oavsett den arbetssökandes färdigheter. Denna studie utgår från ett individperspektiv och vänder sig främst till vägledare inom arbetsförmedling och vuxenutbildning samt till rådgivare och karriärcoacher inom Trygghetsråden. Förhoppningen är att studien ska kunna hjälpa till i vägledningsarbetet och fungera som en pusselbit inför individers kommande karriärbeslut. Studien baseras på Planned Happenstance-teorin. Valet av teoretisk utgångspunkt har gjorts utifrån att teorin ligger väl i linje med förskjutningen på arbetsmarknaden och den nya gig-ekonomin, där individen förväntas ta ansvar fullt ut för den egna utvecklingen och ställer krav på initiativförmåga och att vara självgående. För studien har en kvalitativ metod tillämpats. Sju personer har valts ut, de representerar organisationer i olika branscher, olika typer av organisationer samt har olika roller. Gemensamt är att det är organisationer som på olika sätt uppmuntrar, stöttar eller vägleder individer i en karriärvägledningsprocess. De intervjuade personerna arbetar i egenanställningsföretaget Frilans Finans, Fackförbundet Unionen, Trygghetsråden TRR, TSN och TRS, Arbetsförmedlingen och Verto Konsult AB. Resultaten i studien visar att det är relativt ovanligt att arbetslösa använder egenanställning som en plattform för att komma in på arbetsmarknaden. De specifika kompetenser som krävs är främst att vara självständig, driven, gilla försäljning, vara flexibel, våga ta risker, relationskompetens och specialistkompetens. Flera av dessa färdigheter stämmer överens med de färdigheter som karriärteorin Planned Happenstance menar är viktiga. Studien visar vidare att karriärvägledare bör stämma av att personer som överväger egenanställning har en tydlig affärsidé och att de gjort en ordentlig marknadsundersökning av den tjänst eller produkt man ska sälja samt har koll på de ekonomiska förutsättningarna. Stöd genom utbildningsinsatser för att öka den digitala kompetensen och kurser i lagar och avtal är också något som respondenterna lyfter fram, samt rådgivning när man är igång, inte bara inför uppstarten. Tillgång till nätverk och att kunna bolla med andra är också förslag på stödinsatser. / Self-employment is an employment form that is growing rapidly. In recent years, reports and debate articles are coming up about new forms of organizing work-life and possible consequences of self- employment in terms of regulations and employment security. Self-employed means people who perform work on assignments and not have a company themselves. Instead, they are employed by a self-employment company which is responsible for billing against the customer / client. Based on these changes, it is interesting to see what consequences it has for the individual and which skills are required in the role of the employee in order to handle new expectations and demands. In the long run, it is also interesting to see which support jobseekers can get in developing new skills in a labor market, which involves shifting from job security to employability and if counsellors and advisors in the labor market sector should or even can recommend self-employment as an option regardless of the job applicant's skills. This study is based on an individual perspective and is primarily addressed to counsellors in employment service and adult education, as well as advisors and career coaches within the job security councils - Trygghetsråden. The hope is that the study should be able to assist in the work of guiding and as a piece of puzzle for individuals' future career decisions. The study link to the Planned Happenstance theory. The choice of theory has been based on the fact that the theory is well in line with the shift in the labour market and the new gig economy, where the individual is expected to take full responsibility for his / her own development, claiming initiative and being self-governing. For the study a qualitative method has been applied. Seven people have been selected, they represent organizations in different industries, different types of organizations and have different roles. Commonly, they are organizations that encourage, support or guide individuals in a career-counselling process. The interviewees work in the self-employment company Frilans Finans, The labour union Unionen, the job security councils TRR (outplacement and job security services for private companies and employees), TSN (The Job Security Foundation, job security services for government employees) and TRS, Arbetsförmedlingen (The Swedish Public Employment Service) and Verto Konsult AB. The results in the study show that it is relatively unusual for unemployed to use self-employment as a platform for entering the labour market. The specific skills required are primarily independent, driven, like sales, flexible, dare to take risks, relation competencies and specialist skills. Several of these skills are consistent with the skills that the career theory Planned Happenstance means are important. Further, the study shows that career counsellors should argue that people who consider self- employment have a clear business idea and that they have done a proper market research of the service or product to sell, as well as the financial conditions. Support through training efforts to increase digital skills and courses in laws and agreements is also something that respondents highlight, as well as counselling at the start, not just before the start-up. Access to networks and being able to chat with others are also suggestions for support efforts.

Konkurrensen och transparensen på arbetsmarknaden har ökat och det blir därmed allt viktigare för företag att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft. I och med gig-ekonomins framväxt har det även skapats en ny trend på arbetsmarknaden, där allt fler väljer att arbeta under tidsbegränsade anställningsformer. Den ökade konkurrensen, transparensen och användningen av tillfälliga anställningsformer är förändringar på arbetsmarknaden företag måste ta hänsyn till och bidrar till utmaningar företag möter i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft med olika anställningsformer. I och med dessa förändringar på arbetsmarknaden finns skäl för forskning som tar ett helhetsgrepp kring arbetet med arbetsgivarvarumärken mot tillfällig arbetskraft.  Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar företag möter gällande deras arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. För att besvara studiens syfte har vi undersökt hur tillfällig arbetskraft upplever företags arbete med sitt arbetsgivarvarumärke. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar som konsulter inom högkomptensområden. Intervjuerna utgick från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom arbetsgivarvarumärken med vissa förbestämda teman, men som också gav utrymme för respondenterna att leda in intervjun på andra områden. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats i koppling till relevanta teoriområden för att nå studiens slutsatser.  Studien visar på fyra övergripande utmaningar företag möter i arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. Företag möter en utmaning i att ha kontroll över den information som finns att tillgå för tillfällig arbetskraft innan uppdraget, dels via företagets egna kanaler men också via ambassadörer. Företag möter även utmaningar gällande att ha effektiva lösningar för att den tillfälliga arbetskraften ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt inom den tidsram som finns till förfogande, detta är kopplat till deras introduktion, företagets kultur samt relationer på företaget. Det finns också en tvetydighet kring hur stort ansvar företag har för den tillfälliga arbetskraften vilket leder till en utmaning för företag att förstå hur dessa otydliga förhållanden påverkar hur företag ska arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen möter företag också en utmaning kopplad till deras strategiska arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft, gällande vad det ska innehålla samt att inte förlita sig på att enskilda fast anställda ser till att tillfällig arbetskrafts upplevelse av företaget blir bra.  Baserat på dessa slutsatser presenteras rekommendationer för företag att använda sig av i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft både internt och externt.

No description available.

Förevarande studie syftar till att undersöka hur de hybrida arbetssätten som uppkommit till följd av pandemin har katalyserat gig-ekonomin inom mediebranschen. Undersökningen har med en deduktiv ansats grundat en hypotes baserat på tidigare forskning inom området. Med kvalitativa intervjuer av både frilansare inom medieindustrin och företagare som anställer dessa, har studien ämnat att analysera huruvida hypotesen kunde bekräftas eller förkastas. För att analysera det empiriska resultatet av undersökningen i förhållande till studiens frågeställning och hypotes har diskussionen anknutit till Maslows motivationsteori. Studien fastslår att delar av dess hypotes kan bekräftas eftersom hybrida arbetssätt ökar frilansarens och företagarnas digitala vana, vilket minskar behovet av fysiska möten med medarbetare och samarbetspartners. Hybrida arbetssätt möjliggör också nya arbetsmöjligheter för frilansare utanför det lokala området eftersom digital kommunikation inte längre minskar professionaliteten av arbetet. De förväntade internationella möjligheterna av hypotesen går emellertid inte att bekräfta avseende studiens otillräckliga kvantitet av respondenter som bekräftar utfallet. Studien visar också på hinder som minskar tryggheten för frilansare när de arbetar med utländska uppdragsgivare. Studiens slutledning av frågeställningen är att de hybrida arbetssätten katalyserar den nationella gig-ekonomin och bör ses som en betydande del för att förstå den postpandemiska framtiden för mediebranschen i Sverige. / This study aims to explore how the hybrid working methods that have emerged because of the pandemic have catalysed the gig economy in the media industry. Using a deductive research approach, the study formulated a hypothesis based on previous research in the field. Through qualitative interviews with both freelance workers in the media industry and organisations who employ them, the study sought to analyse whether the hypothesis could be confirmed or rejected. The discussion used Maslow’s motivation theory to analyse the empirical results of the study in relation to the research question and hypothesis. The study finds that parts of the hypothesis can be confirmed as hybrid working methods increase the digital competence of both freelancers and organisations, reducing the need for physical meetings with colleagues and partners. Hybrid work arrangements also enable new work opportunities for freelancers outside their local area, as digital communication no longer decreases the professionalism of their work. However, the expected international opportunities of the hypothesis cannot be confirmed due to the study's insufficient number of respondents confirming the outcome. The study also identifies barriers that reduce the security of freelancers when working with foreign clients. The study's conclusion regarding the research question is that hybrid working methods catalyse the national gig economy and should be viewed as a significant factor in understanding the post-pandemic future of the media industry in Sweden.

Over the past two decades, work relations have changed dramatically. New phenomena like “gig-economy” or “crowd work” not only constitute precarious working conditions but also contradict with our social esteem of work resulting from the social theories of the classical economy of the eighteenth and nineteenth centuries. The central focus of classical economists on building an educated and disciplined workforce provided not only the base for the upcoming industrial society but also resulted in a work-based society where “being employed” became the precondition for social security and social participation. It is the aim of this contribution to show how our positive attitudes towards work, established by the political economic theories of the eighteenth and nineteenth centuries, are jeopardized by the social changes in post-industrialized societies, due to the effects of globalized economies, digitalization and changed industrial relations. This has also far-reaching consequences for managerial theories based on conceptions like meaningful work or discussions about social responsibilities vis-à-vis employees as primary stakeholder groups.

The topic of gig-work has been widely debated in the western world for its laborrights and work environment issues. Whereas companies operating within thegig-economy boast the freedom and flexibility of gig-work as perks for workers,unions highlight the precarious nature and poor working conditions of gig-workas exploitative of workers and push for unionizing gig-workers and getting themcovered by collective bargaining agreements. However, due to the novelty of thephenomenon, not much scholarly work has been done on the subject and its longterm implications for the labor markets of developed capitalist countries.In Sweden, conditions caused by the Covid-19 pandemic led to an influx ofworkers in the food-delivery sector due to increased demands for services andhigh unemployment as gig-work was regarded as a means to sustain one’slivelihood during a time of economic uncertainty. As these food-delivery couriershad to work outside the home, where the chance of contracting the virus was high,while also having jobs where they were not regarded as employees, the aim ofthis thesis project was to investigate how the Covid-19 pandemic has affectedfood-delivery couriers’ perceived exposure to psychosocial stressors and risksthrough a qualitative interview study. The findings were generated throughinductive reasoning from analyzing conducted six interviews and discussedthrough the lens of the Human, Technology and Organization (HTO)-model andthe Job-Demands-Control-Support (JDCS)-model. / Gig-arbete har diskuterats i stor utsträckning i västvärlden för dess arbetsmiljöoch rättighetsrelaterade problem. Medan företag som verkar inom gig-ekonominframhäver flexibilitet och frihet av gig-arbete som förmåner för arbetare, menarfackföreningar att de prekära och osäkra arbetsförhållandena gällande gig-arbeteär exploaterande gentemot arbetare och vill därmed se dem organiserade ifackföreningar och täckta av kollektivtal. På grund av att området är nytt, så harinte mycket vetenskaplig forskning skett i detta ämne och dess långsiktigakonsekvenser på de utvecklade kapitalistiska ländernas arbetsmarknader.I Sverige ledde förhållandena orsakade av Covid-19-pandemin till entillströmning av arbetare i matleveranssektorn på grund av ökad efterfrågan frånkunder och hög arbetslöshet eftersom gig-arbete betraktades som ett sätt attupprätthålla sitt levebröd under en tid av ekonomisk osäkerhet. Dåmatleveranskurirerna var tvungna att arbeta utanför hemmet, där chansen att fåviruset var hög, samtidigt som de hade jobb där de inte betraktades som anställda,var syftet med detta examensarbete att undersöka hur Covid-19-pandemin hadepåverkat matleveranskurirernas upplevda exponering för psykosociala stress- ochriskfaktorer genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten genererades genominduktivt resonemang från analyser av sex genomförda intervjuer som sedandiskuterades utifrån Människa, Teknologi, Organisation (MTO)-modellen samtJob-Demands-Control-Support (JDCS)-modellen.

Sedan 2015, då antalet asylsökande i Sverige nådde rekordhöjder, har frågan om hur flyktingar ska integrera sig i samhället tagits upp. Konsensus är att arbetsmarknadsetableringen är en viktig faktor och därmed har så kallade ”enkla jobb” föreslagits som en lösning på att öka sysselsättningen för flyktingar. Samtidigt kan det observeras ett nytt fenomen på arbetsmarknaden, gigekonomin. Kan gigekonomins enkla jobb vara lösningen?  Syftet med denna undersökning är att analysera gigekonomins påverkan på flyktingars arbetsmarknadsutfall i form av sysselsättning och inkomst. I studien används paneldataanalys för att isolera effekten av gigekonomiföretagens etablering på flyktingars sysselsättning och inkomster. Undersökningens huvudestimat visar att existensen av gigekonomi i en kommun ökar sysselsättningen för flyktingar med 5,2 procentenheter. Efter utförande av flera känslighetstest kan dock denna effekt inte betraktas som robust. Därmed kan inte undersökningen påvisa att det är just gigekonomin som har orsakat denna effekt. / Since 2015, when the number of asylum seekers in Sweden grew to record breaking heights, the question about how refugees will integrate into society has been raised. The consensus is that the integration into the labour market is an important factor and therefore entry level jobs have been suggested as a solution. Currently a new phenomenon can be observed on the labour market, the gig economy. The objective of this paper is to analyse the effect of the gig economy on refugees’ social outcome in terms of employment and income. The study uses panel data analysis to isolate the effect of the gig economy on refugees employment and income. The main estimate of the study shows that the impact of the existance of a gig economy in i municipality increases the employment for refugees by 5,2 percentage points. However, after the execution of multiple robustness tests the effect cannot be considered robust. Therefore, the study cannot prove that it is specifically the gig economy that is the cause to this effect.