Sveriges befolkning förändras med en ökande andel äldre invånare. Invånare som är i behov av rehabilitering för att återskapa en normal funktionsförmåga efter sjukdom eller skada. Syftet med denna uppsats var att undersöka profesionellas; fysioterapeuter- och arbetsterapeuters, erfarenheter av hur insatser inom rehabilitering fördelas och prioriteras i en vård- och omsorgsförvaltning i en mellanstor kommun. En kvalitativ dekriptiv design användes med semi-strukturerade intervjuer. Åtta intervjuer genomfördes och inkluderades i resultatsammanställningen. Följande resultat har presenterats; Rehabiliteringsverksamheten i den aktuella kommunen är uppdelade i 12 geografiska områden och organiserade under hemsjukvården i vård- och omsorgsförvaltningen. De vanligaste rehabiliteringsinsatserna som erbjöds var olika typer av kompenserande hjälpmedel, exempelvis rullatorer samt träning i olika moment, så som körning med rullstol eller förflyttningsträning. I verksamheten genomfördes prioriteringar av rehabiliteringsinsatser utifrån behov, skadetyp, allvarlighetsgrad på problemet, möjligheten att ta sig till primärvården och fallrisk. Det saknades riktlinjer och prioriteringsordningar i verksamheten, vilket ledde till att den enskilde rehabiliteringspersonalen var ansvarig för bedömningen. Beroende på i vilken del av vård- och omsorgsförvaltningen som personen bodde i kunde det skilja sig åt vilken insatsen som erbjöds. Rehabiliteringspersonalen gjorde olika typer av prioriteringar samt erbjöd olika typer av insatser på grund utav avsaknaden av riktlinjer för fördelning och prioritering. / Sweden's population is changing with an increasing proportion of elderly people. Individuals that are in need of rehabilitation to restore their functional capacity after illness or injury. The aim of this thesis was to investigate professionals; physiotherapists and occupational therapists, experiences of how efforts in rehabilitation are distributed and prioritized in a care and welfare administration in a medium-sized municipality. A qualitative descriptive design was used with semi-structured interviews. Eight interviews were preformed and included in the result. The following results have been presented; The rehabilitation operation in the municipality are divided into 12 geographical areas and organized under the home health care in the care and welfare administration. The most common rehabilitation intervention offered were different types of compensatory aids, such as walkers and training of various sorts, such as wheelchair driving or movement training. In the rehabilitation operation, priorities were made for rehabilitation interventions based on need, type of injury, severity of the problem, the possibility of accessing primary care and the risk of falling. There were no guidelines and prioritization schemes in the operation, which led to the individual rehabilitation staff being responsible for the assessment. Depending on which part of the care and welfare administration the person lived in, it could differ in what intervention was offered. This is because each rehabilitation staff can make different types of prioritization and offer different types of interventions because there are no guidelines for distribution and prioritization.

Introduktion: Barnfetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer i snabb takt.Obehandlad övervikt och fetma bland barn kan leda till kroniska följdsjukdomar ivuxenlivet, såsom högt blodtryck, förstadier till diabetes typ-2, psykisk ohälsa samt förtidigdöd. En hög frekvens av emotionellt ätande bland barn och unga har visat sig ha sambandmed barnfetma. Emotionellt ätande (EE) handlar om att känslor hanteras genom att ätamat vilket kan leda till ökat kaloriintag. Möjliga orsaker som förknippats med EE bland barnär bland annat föräldrastilar, det vill säga föräldrarnas beteende och förhållningssätt tillmat och matsituationen. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att undersöka föräldrastilarsom kan orsaka emotionellt ätande bland barn och unga. Metod: En struktureradlitteraturöversikt användes där en tematisk analys utfördes på nio vetenskapligaoriginalartiklar. Resultat: Föräldrastilar som orsakade EE bland barn var: föräldrar somanvände mat som belöningsmetod för gott beteende, önskvärt beteende eller för att mildraett temperamentsfullt barn till lugn. Andra föräldrastilar var då föräldern begränsadebarnets matintag på grund av oro för viktuppgång samt förälderns brist på hantering avnegativa känslor såsom stress och ångest vilket hanterades genom att använda mat somstrategi för att mildra de negativa känslorna. Specifikt moderns hantering av negativakänslor och moderns egna emotionella ätande orsakade EE bland barn. Slutsats: Att förståhur sociala kognitiva processer påverkar känslomässig reglering och ätbeteende kan stödjautvecklingen av förebyggande och terapeutiska strategier för behandling av barnfetma. / Introduction: Childhood obesity is a global public health problem that is growing at arapid pace. Untreated overweight and obesity among children can lead to chronic diseasesin adulthood. A high frequency of emotional eating among children and adolescents hasbeen shown to be associated with childhood obesity. Emotional eating (EE) is aboutemotions being managed by eating food which can lead to increased calorie intake. Possiblecauses associated with EE among children include parenting styles, that is, parentalbehavior and approach to food and the food situation. Aim: The literature review aimed toinvestigate parenting styles that can cause emotional eating among children andadolescents. Method: A structured literature review was used in which a thematic analysiswas performed on nine original scientific articles. Results: Parenting styles that caused EEamong children were: parents who used food as a method for good behavior, desirablebehavior, or to soften a temperamental child to calm. Other parenting styles were when theparent restricted the child's food intake due to concerns about weight gain and the parent'slack of coping with negative emotions such as stress and anxiety which was managed byusing food as a strategy to mitigate the negative emotions. Specifically, the mother's dealingwith negative emotions as well as the mother's emotional eating caused EE among children. Conclusion: Understanding how social cognitive processes affect emotional regulationand eating behavior can support the development of preventive and therapeutic strategiesfor the treatment of childhood overweight and obesity.

Introduktion: Ungdomskriminalitet är ett folkhälsoproblem med negativ konsekvens för både ungdomarna själva och samhället i stort. Det påverkar hälsa och välbefinnande hos de inblandade, bidrar till ojämlikhet och belastar samhällets resurser. Förebyggande åtgärder, interventioner och främjande av skyddsfaktorer är avgörande för att minska förekomst av ungdomskriminalitet och därmed förbättra folkhälsan. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie var att identifiera ett antal skyddsfaktorer vilka förekommer inom strukturerade fritidsaktiviteter och undersöka deras potential att förebygga ungdomskriminalitet. Metod: En tematisk analys utfördes på 20 vetenskapliga originalartiklar som erhölls från databaserna PubMed och EBSCO host i en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Studien identifierade ett antal skyddsfaktorer inkluderade i strukturerade fritidsaktiviteter vilka bidrar till att förebygga normbrytande beteenden som kan leda till ungdomskriminalitet. Dessa skyddsfaktorer inkluderar personlig utveckling, socialt stöd, meningsfullhet och självkänsla, struktur och ledarskap inom fritidsaktiviteter samt individanpassad aktivitet. Slutsats: Studien visar att strukturerade fritidsaktiviteter inkluderar flera skyddsfaktorer som har potential att förebygga ungdomskriminalitet. / Introduction: Juvenile delinquency constitutes a public health concern with detrimental implications for both the young individuals and society collectively. It impacts the well-being and health of those involved, contributes to inequality, and strains societal resources. Preventive measures, interventions, and the promotion of protective factors are crucial to mitigate the occurrence of youth delinquency, thus enhancing public health. Aim: The aim of this structured literature review was to identify a range of protective factors within structured leisure activities and explore their potential in preventing youth delinquency. Method: A thematic analysis was conducted on 20 scholarly original articles retrieved from the databases PubMed and EBSCO host in a structured literature study. Results: The study identified several protective factors inherent to structured leisure activities that contribute to preventing deviant behaviours that may lead to juvenile delinquency. These protective factors encompass personal development, social support, meaningfulness and self-esteem, structure and leadership within leisure activities, and individual adaptation. Conclusion: The study highlights that within structured leisure activities, there are several protective factors that show potential in mitigating juvenile delinquency.

Background: Youth Aware of Mental Health (YAM) is a universal and school-based suicide prevention program for young people. The introduction of YAM is spreading among Swedish municipalities, but there is still a lack of research on the introduction of YAM in Sweden and what the supportive factors are behind a successful implementation. Purpose: The purpose of this study was to increase knowledge about factors that promote the introduction process in schools based on the experiences of introducing YAM in Sweden. Method: During the spring of 2023, nine semi-structured interviews were conducted with employees in regions and municipalities in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with content analysis. Results: The analysis resulted in two themes. Theme one was about Supporting organization with two subthemes: Forward planning, Division of responsibility and Anchoring. Theme two was about Collaboration with school staff with two subthemes: Functioning logistics and Responsiveness and openness. Conclusion: Throughout the results, a need is expressed for good cooperation between different parties within the region, the municipality and school, and that the individual parts needed for a successful implementation have a great impact on each other. Continued research needs to focus on increasing knowledge about school staff and students' acceptance of implementation. This increases the understanding of the responsiveness of doing YAM. / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått.  Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Introduktion: Flertalet studier, organisationer och styrande myndigheter uppmanar vårdgivarna att stärka patientsäkerheten genom att öka möjligheten för patientmedverkan i vården. Det finns dock inte någon vägledning angående hur denna patientmedverkan ska gå till, eller om det föreligger några specifika hinder gällande införandet av patientmedverkan i vården. Föreliggande studie undersöker patientens upplevelse av delaktighet i patientsäkerhetsarbetet avseende handhygieniska rutiner på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av delaktighet avseende handhygieniska rutiner utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: Kvalitativ metod med datainsamlingen genom djupintervjuer. Deltagarna i studien (n=7) rekryterades genom gate-keeper vid ett större sjukhus i Stockholmsområdet. Insamlad data anlyserades genom innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) samt genom health literacy analys utifrån Palumbo (2017). I denna studie har patienter deltagit som informanter och författaren har nyttjat studentundantaget i enlighet med Etikprövningsnämden (2023). Resultat: Informanterna uppgav att bristen på korrekt, motivernade och upplysande information påverkar deras möjlighet till delaktighet i deras vård och behandling samt i deras möjlighet till att följa handhygieniska rutiner. De beskriver en outalad maktbalans mellan vårdpersonal och patienter som de största hindren för att de kunde delta i sin vård och behandling. Resultaten visar också att patienten har goda förkunskaper och en villighet att aktivit delta men att de inte alltid får den möjligheten. Slutsats: Informanterna i studien uppger hinder för att kunna delta, samtidigt som de uppger villighet att delta utifrån sin egen förmåga. Utifrån resultatet kan kliniska åtgärder genomförs som tillgodoser patienterns behov av information och möjlighet till delaktighet. / Introduction: Multiple scientific studies, government agencies and international organization that focus on global- and public health, calls on healthcare providers to strengthen their work on patient safety by increasing patient empowerment and patient participation. There are few to no guidelines, on how this empowerment and participation work should be planned and execute or whether obstacles that should be addressed in the planning period are present. This study will examine the patient’s perspective on empowerment, patient participation and patient safety regarding hand hygiene routines in hospitals. Aim: To describe the patients' view on participation in hygiene routines from a patient safety perspective. Methods: Qualitative method with data collection by in-depth interviews. Participants (n=7) were recruited via gate-keepers at a large hospital in the Stockholm area. Data were analyzed through content analysis according to Graneheim och Lundman (2004), and by using a health literacy analysis with Palumbo´s (2017) terminology. The informants in this study consists of hospital patients, and the author applie the student exemption according to the national Board of Ethics (Etikprövningsnämden, 2023). Results: The informants reported lack of motivation, and useful information as well as the unspoken balance of power between healthcare staff and patient, as the greatest obstacles to being able to participate in own care, treatment and willingness to participate in hand hygiene routines. The result also shows that the patients alredy possess empowerment, know-how and a willingness to actively participate, but they are not always offered the opportunity to participate. Conclusion: The informants in the study state that there are obstacles in presents care. This makes it harder for for them to participate. At the same time, they signal a willingness to participate based on their own ability. Based on the results, clinical measures can be implemented that satisfy the patients' need for information and an opportunity for participation.

Bakgrund: Sjuksköterskor har stort ansvar när det kommer till patientens hälsa och säkerhet på sjukhus. Utmaningar och större krav leder till stressiga förhållanden, vilket visat ge negativa effekter på hälsan. Arbetsrelaterad stress är hög bland sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, det påverkar inte endast sjuksköterskorna utan även patienternas vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarkes tematiska analys. Original artiklar hämtades i databaserna: PubMed och CINAHL.  Resultat: Fem huvudteman identifierades och presenterades i resultatet: Multitasking, Brist på samspel mellan medarbetare, Brist på personal, Otillräcklig stöd och vägledning från chefer samt Missnöje och våld Slutsats: Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress som kan resultera i fysiska och psykiska sjukdomar. Dessutom har det visat att arbetsrelaterad stress minskar sjuksköterskor arbetsprestation, arbetstillfredsställelse och vårdkvalitén. / Background: Nurses have a responsibility when it comes to patients’ health and safety in the hospital. Challenges and greater demands lead to stressful conditions, which have shown to have negative effects on health. Work-related stress is high among nurses who work in hospitals, this affects not only the nurses but also the patients care.  Aim: The aim of this study was to describe the causes of nurses' experience of work-related stress in hospitals Method: A literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck’s nine-step model and Braun and Clarke’s thematic analysis. Original articles were retrieved from the following databases: PubMed and Cinahl.  Results: Five main themes were identified and presented in the results: Multitasking, Lack of interaction between employees, Lack of staff, Insufficient support and guidance from managers and dissatisfaction and violence Conclusions: Nurses experience work-related stress which can result in physical and mental illness. In addition, it has been shown that work-related stress reduces nurses' work performance, job satisfaction and quality of care.

Introduktion: Vaccin har blivit en global framgång för folkhälsan. Vaccinationer har bidragit till att flera barnsjukdomar blivit så sällsynta att de inte längre utgör hot mot samhället. Trots detta finns fortfarande en tveksamhet hos föräldrar kring barnvaccinationer. Vaccintveksamhet finns med som en punkt i WHO:s lista över tio hot mot den globala folkhälsan. Distriktssköterskor inom barnhälsovården och elevhälsovården har en viktig roll i vaccinationsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till föräldrars tveksamhet eller val att avstå barnvaccination. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån Polit &amp; Becks niostegsmodell. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes för att analysera de 16 artiklarna som användes i studien. Resultat: Består av fyra huvudkategorier; Rädsla att barnet tar skada av vaccinet, Uppfattningar om immunisering, Misstro till auktoriteter och Alternativa livstilsåskådningar. Konklusion: Det är av stor vikt att distriktssköterskan känner till varför föräldrar är osäkra eller väljer helt att avstå att vaccinera sina barn. Det finns en utmaning i att bemöta dessa föräldrar samtidigt som det kräver en bred kompetens grundat i evidens kring vaccination och folkhälsa. Målet är att bemöta barn och föräldrar på ett respektfullt och stödjande sätt när det gäller osäkerhet kring vaccinering.

Introduktion:Pandemier hotar folkhälsan och kan ge allvarliga konsekvenser på individ och befolkningsnivå. Munskydd ses som en förebyggande åtgärd för att skydda sin egen hälsa och förhindrar smittspridning till medmänniskor i samhället. Patienter i riskgrupp var goda samhällsmedborgare och visade en god efterlevnad till munskyddsanvändning. Syfte: Att undersöka riskgruppspatienters kunskap och upplevelser av användning och hälsoinformation om munskydd under Covid 19-pandemin i Sverige. Metod:En kvalitativ metod användes och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade telefonintervjuer. Deltagarna (n=7) var riskgruppspatienter av svenskt ursprung och använde munskydd under covidpandemin. Kvalitativ innehållsanalys användes enligt Graneheim &amp; Lundman (2004) för att analysera data. Temaidentifieringen genomfördes enligt Nutbeams(2000) beskrivning av tre dimensioner av health literacy. Resultat:Studiedeltagarna har varierande erfarenheter kring munskyddsanvändning. Under covidpandemin använde inte många i allmänheten munskydd, vilket resulterade i att riskgrupper upplevde att de skiljdes ut när de bar munskydd. De upplevde rädslor när de befann sig ibland folk som inte bar munskydd, vilket påverkade patienterna negativt. Bärandet av munskyddet försvårade kommunikationen med omgivningen. Riskgrupper som prioriterades av myndigheter var de riskgrupper som löpte störst risk att drabbas av en allvarlig sjukdomsutveckling av covid-19. Enligt studiedeltagarnas erfarenhet fanns inte information för resterande riskgrupper, vilket resulterade i att patienterna inte trodde att de tillhörde någon riskgrupp. Riskgruppspatienter har fått en ökad förståelse om virusets smittvägar och använder munskydd på ett korrekt sätt. Slutsats: Studiedeltagarna har en varierande erfarenhet kring munskydd men de önskade strängarerekommendationer kring munskyddsanvändning, baserat på deras upplevelser kringmunskydd samt deras goda kunskaper om munskyddets nytta på individ och samhällsnivå. / Introduction:Pandemics threaten public health and can have serious consequences at the individual and population level. Face masks are seen as a preventive measure to protect one's own health and prevent the spread of infection to other people in society. Patients in the risk group were good citizens and showed good compliance with mouth protection use and social distancing. Aim:To investigate risk group patients' knowledge and experiences of use and health information about mouth protection during the Covid 19 pandemic in Sweden. Methods:A qualitative method was used, and the data collection was carried out through semi-structured telephone interviews. The participants (n=7) were risk group patients of Swedish origin and used mouth protection during the covid pandemic. Qualitative content analysis was used according to Graneheim &amp; Lundman (2004) to analyze the data. Theme identification was carried out according to Nutbeam's (2000) description of three dimensions of health literacy. Results:The study participants have varying experiences regarding face masks use. During the covid pandemic, many members of the public did not use masks, resulting in at-risk groups feeling singled out when wearing masks. This gave rise to negative feelings. They also experienced fears when they were around people who did not wear masks. Wearing the mask made communication with the environment difficult. At-risk groups that were prioritized by authorities were the groups that ran the greatest risk of being affected by a serious disease development from covid-19. According to the study participants belief there was no information for the remaining at-risk groups available, which resulted in the patients not believing that they belonged to any risk group. Risk group patients have gained an increased understanding of the virus's transmission routes and use mouth protection correctly. Conclusion:This study strengthens the perception of the study participants' mixed physical and psychological experiences related to face masks use. The study participants' desire for stricter recommendations regarding face masks use is due to their experiences with face masks and their good knowledge of the benefits of face masks on an individual and societal level.

Vestibulodyni är ett medicinsk tillstånd som orsakar en brännande och svidande känsla runt slidöppningen och har setts drabba uppemot 15% av den kvinnliga befolkningen. För många kvinnor är smärtproblematiken så pass omfattande att det påverkar flera aspekter av livet och kan medföra psykosociala konsekvenser för de drabbade. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor med vestibulodyni beskriver sin livskvalitet samt hur de upplever bemötandet inom vården. Åtta kvalitativa djupintervjuer med vestibulodynidrabbade kvinnor ligger till grund för resultatet, som har analyserats utifrån genusteori, stigmateori och teorier om coping. Den empiriska datan har analyserats utifrån en tematisk narrativ analys, som har genererat ett flertal teman som utgör studiens resultat. Resultaten indikerar att vestibulodynidrabbade personer upplever smärta som en begränsning, en brist på adekvat vård, tycker att behandlingsprocessen är frustrerande samt erfar en stor psykisk påfrestning och självstigmatisering. / Vestibulodynia is a medical condition that causes a burning and stinging sensation around the vaginal opening and has been seen to affect up to 15% of the female population. For many women, the pain problem is so extensive that it affects several aspects of life and can have psychosocial consequences for those affected. The purpose of this study is to investigate how the women with vestibulodynia describes their quality of life and their experiences with the healthcare system. Eight qualitative in-depth interviews with women affected by vestibulodynia form the basis of the results, which have been analyzed through gender theory, stigma theory and theories of coping. The empirical data have been analyzed using a thematic narrative analysis, generating a number of themes that constitute the results of the study. The results indicate that people with vestibulodynia experience pain as a form of limitation and a lack of adequate health care. They also find the treatment process frustrating and experience a great deal of mental strain and self-stigma.