Spelling suggestions: "subject:"good bebyggelse miljö."" "subject:"good bebyggelsen miljö.""
1 |
Ambitionen av hållbar utveckling i Karlstad kommun : En utforskning om begreppet hållbar samhällsplanering i Karlstad kommun utifrån deras översiktsplan och tjänstemän. / The ambition of sustainable development in Karlstad municipality : An exploration of the concept of sustainable community planning in Karlstad municipality based on their land use and officials.Günther, Daniel January 2019 (has links)
I denna uppsats undersöks processen samt ambitionen för en hållbar samhällsplanering i Karlstad kommun. Klimatet och den hållbara utvecklingen har blivit en sådan fråga som har hamnat på agendan i dagens samhälle enligt samhällsplanerare från Karlstad kommun. Den här studien görs för att förstå samhällsplanerares perspektiv på frågan. Studien använder sig av två metoder. En textanalys av Karlstad kommuns nuvarande översiktsplan från år 2012, tillsammans med kvalitativintervju från samhällsplanerare på samhällsbyggnadshuset i Karlstad kommun. Hållbar utveckling samt god bebyggd miljö är två begrepp som används i denna studie, dessa mål anses som vitala för klimatanpassningen i Sverige. Studien har i syfte att förstå hur samhällsplanerare i Karlstad kommun använder sig utav dessa två begrepp i sitt dagliga arbete med planering. Den här studiens problemformulering baserades på de 16 olika miljömålen som riksdagen har etablerat, och hur just nu endast ett av dess mål uppfylls. Studien görs för att se hur Karlstad kommun förhåller sig till dessa miljömål, då ambitionen i Sverige är att dessa mål skall uppfyllas. Tidigare forskning används i studien för att få en förståelse på begreppen Hållbar utveckling samt god bebyggd miljö, deras innebörd och bakgrund. Slutsatser görs i studiens två avslutande kapitel, analys samt avslutande diskussion. Resultatet av studien visar att Karlstad kommun har ambitionen att utvecklas som kommun. Kommunen har utformat en framtidsvision med målsättning att kunna betraktas som en attraktiv stad med fortsatt tillväxt, en stad som är till för alla samt en god grön stad. Dessa mål är vad Karlstad kommun har som riktlinjer vid utförandet av ny planering och för att uppnå en hållbar samhällsplanering. Det finns brister i kommunens perspektiv på hållbar utveckling. Studien fungerar som en insikt på hur, samt varför planeringsstrategierna för kommunens framtidsvisioner görs, utifrån en samhällsplanerares perspektiv. Detta gjordes med motivering att förstå stabiliteten med att bedriva en ekologisk hållbarhet i en kommun. Det kan förekomma brister, problem och skillnader mellan personer med att utföra de nödvändiga anpassningar som behövs för klimatets varaktighet.
|
2 |
Utmaningar gällande implementeringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö : Med exemplen trafikplanering samt urban grönstrukturBörling, Theréz, Nilsson, Tove January 2014 (has links)
I studien har implementeringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö varit huvudfokus. Hanteringen på nationell, regional och lokal nivå har studerats för att få en bred förståelse om utmaningar vid implementeringen av miljökvalitetsmålet. De områden som vi främst studerat inom God bebyggd miljö är trafikplanering och urban grönstruktur. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med informanter på Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Östergötland samt Linköpings kommun för att se likheter och skillnader i resonemang vad gäller implementeringen av miljökvalitetsmålet mellan de olika samhällsnivåerna. En stor del av analysen utgör de utmaningar som har framkommit i intervjustudien vilket är utmaningar som berör problematik och utmaningar för trafikplanering och urban grönstruktur, juridiska styrmedel och planinstrument, politisk drivkraft, ekonomi och resurser, samverkan samt uppföljning. Genom sitt fokus bidrar studien både till förståelsen för hur miljömålsarbetet hanteras och hur implementeringen skulle kunna förbättras. De mest omfattande utmaningarna vad gäller implementeringen är miljökvalitetsmålets bredd och komplexitet, bristen på långsiktigt hänsynstagande och förmågan att samverkan inom samhällsnivåerna.
|
3 |
"Vart är vi på väg?" En studie av Kumla kommuns vision för framtida användning av jordbruksmarkAxelsson, Linda, Öqvist, Helena January 2020 (has links)
Exploatering av jordbruksmark för bebyggelse är en fråga som har fått allt större utrymme i den kommunala planeringen, och ämnet har även betydelse utifrån framtida behov av mark för livsmedelsproduktion. Den här uppsatsen handlar om hur Kumla kommun i Örebro län förhåller sig till exploateringen av jordbruksmark i sin översiktsplanering, vilka kriterier kommunen har tagit fram för att bedöma markens värde, samt vad översiktsplaneringen säger om kommunens framtida utveckling i förhållande till markanvändandet. För att undersöka detta genomförde vi en dokumentanalys av två översiktsplaner och fyra detaljplaner i Kumla kommun. Resultatet av dokumentanalysen visar att Kumla kommun har en vision om att växa och bli fler kommuninvånare, och deras befolkningsmål har också höjts med tiden. För att nå målet krävs att mark i hela kommunen används för byggande av bostäder, vilket kommer leda till bortfall av jordbruksmark i form av exploatering. Därför har kommunen tagit fram kriterier som ska vara uppfyllda för att marken ska få exploateras. Dessa kriterier utgår från 3 kap. 4 § miljöbalken och presenteras i översiktsplanen. Själva bedömningen av marken hanteras i detaljplanerna. Studien visar också att Kumla kommun vill bygga i och utveckla hela kommunen, och att detta ska ske på ett hållbart sätt. Det innebär att kommunen bland annat behöver utgå från de svenska miljökvalitetsmålen, och framförallt målet God bebyggd miljö. En ökad tillväxt genomsyrar kommunens framtidsvision och man vill locka till sig såväl nya företag som invånare. Samtidigt finns en medvetenhet inom kommunen om vilka styrkor och svagheter som påverkar arbetet.
|
4 |
Planering för bättre bebyggd miljö i stadsdelen Rosengård : En studie om hur miljonprogramsområdet Rosengård kan utformas för att bättre bemöta miljökvalitetsmålet God bebyggd miljöSiljak, Amar January 2023 (has links)
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, syftar till att städerna ska erbjuda en hög livskvalitet och att placeringen av byggnader och anläggningar ska ske på ett miljövänligt sätt. Det förekommer en stor mängd miljonprogramsområden i Sverige som har en trafikplanering med fokus på bilen och som bidrar till isolering och dåligt planerade gång- och cykelstråk. Även om ett flertal statliga utredningar finns så försvinner inte problemet. Detta kandidatarbete undersöker hur ett utvalt område kan utformas för att bättre bemöta miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utifrån befintliga förutsättningar och forskning om hur God bebyggd miljö kan uppnås tas fyra planeringsriktlinjer fram. Dessa riktlinjer hanterar temana trafikstruktur, bebyggelestruktur och täthet samt en kompakt blandstad. Utefter dessa riktlinjer tas ett gestaltningsförslag fram över utvalda områden i Rosengård i Malmö stad. Att kombinera God bebyggd miljö Rosengård och miljonprogramsområden kan vara komplicerat. Men med hjälp planeringsriktlinjerna framkommer några punkter där båda sidorna kan kombineras. En förtätning med liknande bebyggelsestrukturen är viktigt, prioriteringen av grönytor samt gång- och cykelstråk behöver gå ihop för att på bästa sätt kunna integrera den nya bebyggelsen. Integreringen av bostäder och blandade funktioner är en viktig punkt som potentiellt kan gynna en God bebyggd miljö. Hur dessa principer och riktlinjer kan anpassas och appliceras i ett komplicerat stadsområde och hur den fysiska planeringen kan hjälpa till är grundläggande för att kunna uppnå miljömålet.
|
5 |
Granskning av länsstyrelsens arbete för en minskad naturgrusutvinning / Approaches by county administrative boards to reduce exploitation of natural gravelBalian, Daniel, Garis, Sargon January 2014 (has links)
Naturgrus används i stora delar av byggindustrin i allt från betong till vägkonstruktioner. Det fungerar även som ett skyddande filter i miljön för att bland annat förhindra föroreningar från att nå grundvattnet. Därför är det viktigt att försöka vara sparsam med dessa täkter, vilket Sveriges riksdag klarlagt genom införandet av miljökvalitetsmålen. Det är sedan länens uppgift att stimulera kommuner och andra samhällsaktörer för att gemensamt arbeta mot dessa mål. Denna rapport granskar länsstyrelsernas arbete för en minskad utvinning av naturgrus med hänsyn till de uppsatta miljökvalitetsmålen. Arbetet grundas framförallt på intervjuer med representanter från fyra olika län av skild karaktär för att få ett bredare perspektiv. Svaren från intervjuerna jämförs för att tydliggöra skillnader och likheter i de olika länsstyrelsernas miljöarbete. En djupare analys görs för respektive län med hjälp av data från bland annat kartor hämtade från Sveriges geologiska undersökning. Resultatet visar bland annat att minskningen av naturgrusutvinningen har stagnerat under senare år, vilket med stor säkerhet beror på att miljökvalitetsmålet kopplat till naturgrus inte har reviderats. Vidare visar studien att det finns skillnader i länens arbetssätt för att nå målen. Detta påvisar behov av ett större utbyte av erfarenheter och idéer mellan länen. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus.
|
6 |
Ett mål i rätt riktning? : En studie om översiktsplanering mot miljömålet God bebyggd miljöLeonardsson, Mathilda, Petersson, Josefine January 2018 (has links)
Miljömålet God bebyggd miljö ingår i de 16 miljömål som Sveriges miljöarbete ska utgå ifrån för en ekologisk hållbar samhällsutveckling. Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö och menar att fysisk planering med fokus på översiktsplanen utgör det främsta medlet för att arbeta med miljömålet. Boverket bedömer även att målet inte kommer uppnås till år 2020 med befintliga styrmedel (Boverket 2018j). Med bakgrund i detta undersöker denna studie översiktsplaners hantering av miljömålet God bebyggd miljö samt problematik kopplat till implementering av mål. Denna studie analyserar hur fyra stycken olika kommuner behandlar miljömålet God bebyggd miljögenom dess preciseringar i deras respektive översiktsplaner. Genom en kvalitativ innehållsanalys har översiktsplanerna undersökts för att utreda om kommunerna implementerar miljömålet genom visionära eller applicerbara ställningstaganden samt hur omfattande implementeringen är. Det kan utifrån detta resultat utläsas att de krav som implementeringsforskning ställer på målformulering inte tycks uppnås. Dessa krav är att ett mål måste förståssamt kunnaoch viljagenomföras för att leda till implementering. Utifrån studiens resultat ses framförallt en problematik kopplat till att förståmålet. Översiktsplanerna uppvisar en övervägande visionär utformning av ställningstaganden kopplat till de olika preciseringarna, vilka inte uppvisar den tydlighet som krävs för att de ska kunna implementeras. Detta antas kunna härledas från en svårighet att förstå miljömålet God bebyggd miljöoch dess preciseringar. Dessa visionära ställningstaganden fyller dock en funktion politiskt då de legitimerar planeringen och föreslagen utveckling. Undersökningen visar att kommunerna prioriterar fyra av de nio preciseringar som undersökt högre än övriga. En vilja att arbeta med miljömålets innehåll tycks finnas men utifrån denna studie kan det ifrågasättas i vilken utsträckning samt vad kommunernas motiv till detta är. Det finns en antydan till att miljömålet används som helhet i form av ett retoriskt begrepp för att dra nytta av den obestridliga positiva hållbara utveckling som det innebär trots att endast vissa delar ges faktisk styrning. Detta skulle innebära en möjlig förklaring till varför miljömålet inte uppnås.
|
7 |
God Krympande Miljö : En undersökning av krympande kommuner och god bebyggd miljöValverius, Carl January 2018 (has links)
Detta kandidatarbete undersöker hur kommuner med en krympande befolkning hanterar miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö i deras översiktsplaner. Arbetet utfördes genom en kvalitativ textanalys på tre översiktsplaner från Arjeplog, Hofors och Jokkmokk, och försöker besvara tre frågor; Hur beskrivs befolkningsutvecklingen? vad anser kommunen är en god bebyggd miljö? Och vilka konsekvenser har dessa två delar? I till exempel Arjeplog kommun beskrivs befolkningsutvecklingen som en stor utmaning mot kommunens framtida utveckling, och att det är svårare att vända trenden på grund av de relativa höga priserna på villor. I Hofors kommun fokuserar arbetet med en god bebyggd miljö på kollektivtrafik och pendlingsmöjligheter. Jokkmokk kommun presenterar inga tydliga konsekvenser av sina ställningstaganden. En slutsats som dras är att definitionen av god bebyggd miljö är olika i kommunerna eftersom de behöver utgå från sina egna förutsättningar och problem. En annan slutsats är att det behövs en kompetensutveckling inom social hållbarhet, med anledningen att både god bebyggd miljö och social hållbarhet inkluderar liknande koncept och idéer.
|
8 |
Granskning av länsstyrelsens arbete för en minskad naturgrusutvinning.Balian, Daniel, Garis, Sargon January 2014 (has links)
Naturgrus används i stora delar av byggindustrin i allt från betong till vägkonstruktioner. Det fungerar även som ett skyddande filter i miljön för att bland annat förhindra föroreningar från att nå grundvattnet. Därför är det viktigt att försöka vara sparsam med dessa täkter, vilket Sveriges riksdag klarlagt genom införandet av miljökvalitetsmålen. Det är sedan länens uppgift att stimulera kommuner och andra samhällsaktörer för att gemensamt arbeta mot dessa mål. Denna rapport granskar länsstyrelsernas arbete för en minskad utvinning av naturgrus med hänsyn till de uppsatta miljökvalitetsmålen. Arbetet grundas framförallt på intervjuer med representanter från fyra olika län av skild karaktär för att få ett bredare perspektiv. Svaren från intervjuerna jämförs för att tydliggöra skillnader och likheter i de olika länsstyrelsernas miljöarbete. En djupare analys görs för respektive län med hjälp av data från bland annat kartor hämtade från Sveriges geologiska undersökning. Resultatet visar bland annat att minskningen av naturgrusutvinningen har stagnerat under senare år, vilket med stor säkerhet beror på att miljökvalitetsmålet kopplat till naturgrus inte har reviderats. Vidare visar studien att det finns skillnader i länens arbetssätt för att nå målen. Detta påvisar behov av ett större utbyte av erfarenheter och idéer mellan länen.
|
9 |
Mer än en papperskorg : En fallstudie om konstnärlig gestaltning i ett befintligt bostadsområde. / More than a trash can : A case study of public art in an existing residential area.Cleverstam, Madeleine, Mellbring, Cornelia January 2021 (has links)
The purpose of this essay is to, through a case study, increase the understanding of the impact of the design policy on existing residential areas in the pursuit of a good built environment. The case study has been realized through an observation of Klockaretorpet’s center, a district in Norrköping, and interviews with the actors that are involved in the project, Möter konsten. The essay deals with the issues in how public art can contribute to a Good built environment for the residents. Also, how the project Möter konsten can work with public art in an existing residential area. Lastly, what consequences a project of public art might bring in an existing residential area. To implement the result and the analysis, the following theoretical framework has been attached; good built environment, design policy, public art and cooperation. The result shows that public art is a generator and creates synergies in the design policy. The public art and the design policy are therefore to pursuit a good built environment on existing residential areas. / Syftet med uppsatsen är, att genom en fallstudie, öka förståelsen för den gestaltade livsmiljöns påverkan på befintliga bostadsområden i strävan efter en god bebyggd miljö. Fallstudien har utförts genom en observation av Klockaretorpets centrum samt intervjuer med involverade aktörer i projektet Möter konsten. Uppsatsen besvarar frågeställningarna som berör hur den konstnärliga gestaltningen kan bidra till en God bebyggd miljö för de boende. Även hur ett projekt som Möter konsten kan arbeta med konstnärlig gestaltning i ett befintligt bostadsområde. Till sist, vilka konsekvenser ett konstnärligt gestaltningsprojekt kan få i ett befintligt bostadsområde. För genomförandet av resultat och analys har följande teoretiska ramverk varit i utgångspunkt; God bebyggd miljö, gestaltad livsmiljö, konstnärlig gestaltning och samverkan i det offentliga rummet. Resultatet visar på att konstnärlig gestaltning är en generator och skapar synergier i en gestaltad livsmiljö. Gestaltningarna påverkar därmed stävan efter en god bebyggd miljö i befintliga bostadsområden.
|
10 |
Bevarandevärd natur i en svensk kontext : En fallstudie i hur landets kommuner hanterar bevarandevärda naturområden i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål.Ahlin, Filip, Wahlbom, Theodor January 2019 (has links)
Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.
|
Page generated in 0.0698 seconds