Interview mit Peter Matzke

Techn. Univ., Diss--Berlin, 2003.

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg’s and Sara Bergmark Elfgren’s teenage novel ”Cirkeln”, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text. I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history.

I den här studien analyseras John Ajvide Lindqvists verk Låt den rätte komma in ur ett genreteoretiskt perspektiv. Uppsatsens fokus ligger i hur verket kan kopplas till vampyrgenrens olika konventioner, men även i hur dessa konventioner bryts. Verket använder sig av ett antal motiv och teman som också kan kopplas med vampyrgenren. Vissa teman är inte lika tydliga i jämförelse med annan vampyrlitteratur, så som det kristna motivet, samtidigt som andra motiv tar nya former, exempelvis sexualitet och transformation. Låt den rätte komma in visar även en form av ambivalens mot godhet och ondska, och även mellan människor och monster, vilket kan kopplas med den kalla världen karaktärerna i Blackeberg lever i.

Diss. Univ. Bonn, 1991. / Register. Literaturverzeichnis: p. 261-275.

Ett försök att ringa in och diskutera en tradition inom film som skulle kunna kallas barngotik. En viss blandning av skräckfilm och barnfilm med barn i huvudrollen. Med utgångspunkt i min egen filmiska praktik som regissör och manusförfattare diskutera jag vad denna tradition öppnar upp mot för tankesätt, politiskt och filosofiskt, och hur det relaterar till surrealism och gotik. Jag använder mig även av Mare Kandres författarskap som inom litteraturen kan sägas arbetat inom just barngotik och de frågeställningar som kommer upp; Hur kan man öppna upp för ett barnperspektiv genom användandet av atmosfär, skräck, förebådan och genom att använda sig av "det okända", och vad betyder det att göra det i film?

Uppsatsen analyserar fyra noveller i John Ajvide Lindqvists novellsamling Pappersväggar som utkom 2006. Novellerna som analyserats är ”Gräns”, ”By på höjden”, ”Equinox” och ”Vikarien”. Syftet med analysen är att undersöka hur Ajvide Lindqvist arbetar för att göra sina noveller skrämmande och vad som är skrämmande. Uppsatsen utgår från en etablerad begreppsapparat som definierats av olika teoretiker och författare, som skriver inom genrerna gotik och skräck. Analysen visar att Ajvide Lindqvist använder sig av karaktärsdrag och grepp som går att finna inom genrerna gotik och skräck. Jag finner även att det som framför allt skapar skräckeffekt i hans noveller är vardagsförankringen. De drag och grepp han använder sig av får en större verkan på grund av att det utspelar sig i välbekanta miljöer som nog de flesta läsare kan relatera till.

Uppsatsen undersöker på vilket sätt konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik.

Die Magisterarbeit „Romanischer und gotischer Sakralbau in Frankreich am Beispiel der Abteikirche von Saint-Denis“ beschäftigt sich mit den Gründen für den im 12. Jahrhundert stattfindenden Baustilwandel, wie und warum er sich ausgerechnet zuerst an der kleinen Abteikirche im Pariser Umland vollzog und welche Rolle dem dortigen Abt Suger zukam. Zunächst werden grundlegende Fakten und Beispiele zum mittelalterlichen Sakralbau in Frankreich vermittelt, anschließend die beiden aufeinanderfolgenden Epochen Romanik und Gotik temporal, territorial und vor allem architektonisch eingeordnet und beschrieben. Den Schwerpunkt der Arbeit bildet die kritische Analyse der Abteikirche von Saint-Denis, wobei sowohl architektur-stilistische als auch (kirchen-)politische Aspekte einer eingehenden Betrachtung unterzogen werden. Zum besseren Verständnis ist der Arbeit ein Glossar architektonischer Fachbegriffe beigefügt. / This paper deals with the wherefores of the architectural style transition from the Romanesque age to the Gothic era in the 12th century in Europe, especially in France. The author points out why one can say that the Gothic style starts in the small abbey church Saint Denis, situated in the environs of Paris, and which role is assigned to its abbot Suger. First, sample churches illustrate basic facts about medievial sacred architecture in France. Following this, the paper classifies the Romanesque and Gothic period in a temporal as well as territorial and architectural way. The paper’s focus is on a critical analysis of the abbey church Saint Denis which reviews thoroughly both architectural-stylistic and ecclesio-political aspects at that time. For a better understanding, a glossary of architectural technical terms is attached.