In year 2022 the requirement on Climate Declaration of buildings was introduced aiming to reduce the climate impact primarily from new constructions. This requirement is planned to be expanded by year 2025 with limit values for the amount of carbon dioxide equivalents that buildings are allowed to emit. This thesis aims to investigate how the climate impact from newly built single-family houses align with the proposed limit value. The study focuses on analysing three single-family houses to evaluate their alignment with the limit values and to explore potential measures for reducing the climate impact of these building types. The research methods used to achieve the thesis´s main goal was primarily life cycle analysis of the three case studies. In addition, a literature review and workshop were also utilized. The results of this study showed that all examined building cases remain within the proposed limit value for single-family houses. However, the results from the examined measures demonstrate a reduction in total emissions, albeit with variations in the extent of reduction. The conclusion drawn from these results is that current buildings meet the proposed limit value. However, with tightening every five years, effective measures will be necessary in the future to ensure continued compliance with the limit values. From the analysed measures, it was observed that for single-family houses primarily constructed of timber, replacing concrete and gypsum with environmentally friendly alternatives, and climate improved brick roof tiles as cladding are effective measures. These measures could potentially provide a reduction in CO2eemissions ranging between 20-22%. Additionally, the results showed that the design of the building can significantly affect its CO2eemissions. Specifically, timber-based houses with more floors exhibit lower CO2e emissions. This can be attributed to the fact that such multi-story houses require smaller foundations relative to the building’s size, thereby reducing their CO2e emissions, primarily because the concrete layer in the slab contributes to a significant portion of emissions. / År 2022 infördes lagen om klimatdeklarering av byggnader som syftade till att minska klimatpåverkan främst från nybyggnationer. Denna lag planeras att utökas till år 2025 med gränsvärden för mängden koldioxidekvivalenter som byggnader tillåts släppa ut. I detta examensarbete undersöks hur klimatpåverkan från nybyggda småhus förhåller sig till det förslagna gränsvärdet.  Examensarbetet fokuserar på att analysera tre småhus för att undersöka hur dessa förhåller sig till gränsvärdet och för att undersöka potentiella åtgärder för att minska klimatpåverkan av dessa hustyper. Forskningsmetoderna som användes för att uppnå arbetets mål var främstgenom en livscykelanalys av de tre fallstudierna. Utöver det användes även en litteraturstudie och en workshop. Resultatet från det undersökta åtgärderna visade alla på en minskning av byggnadernas totala utsläpp men med en variation på hur mycket som minskats. Slutsatsen som erhållits från dessa resultat är att byggnaderna klarar av det förslagna gränsvärdet men eftersom det kommer skärpas vart femte år kommer åtgärder vara nödvändigt för att säkerställa att klara av framtida gränsvärden. Från de undersökta åtgärderna observerades att för småhus som huvudsakligen är byggda av trä är det effektivt att ersätta betong och gips med miljövänliga alternativ samt att använda klimatförbättrade tegelpannor som takbeklädnad. Dessa åtgärder skulle potentiellt kunna ge en minskning av CO2-utsläpp inom intervallet 20–22%.  Dessutom visade resultaten att utformningen på byggnaden kan påverka dess CO2-utsläpp avsevärt. Specifikt har trähus med fler våningar lägre CO2-utsläpp. Detta kan förklaras av att sådana flerplanshus kräver mindre bottenplattor i förhållande till byggnadens storlek, vilket minskar deras CO2-utsläpp, främst eftersom betonglagret i plattan bidrar till en betydande del av utsläppen.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med arbetet var att samla in mätdata för att kontrollera luftkvalitén ombord på två svenska fartyg, för att sedan jämföra resultaten med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och den svenska normalbefolkningens exponering för olika ämnen. Resultatet från studien var också tänkt att vara till hjälp för att utforma nya råd och rekommendationer för att minimera exponeringen och även till att bidra med material för fler framtida studier. Under cirka en vecka ombord på fartygen samlades data in med hjälp av passiva provtagare för att registrera halter av bensen, kvävedioxid och polycykliska aromatiska kolväten. Resultaten visade att luftkvalitén ombord på de två fartygen generellt sett är god. Samtliga uppmätta halter låg långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden och det skiljde sig inte mycket varken mellan fartyg eller jämfört med den svenska normalbefolkningens exponering. Därför är inte svensk sjömän ombord på svenskflaggade fartyg i större fara för toxiska luftföroreningar ombord jämfört med när de är hemma. / The main purpose of this study was to measure and evaluate the air quality onboard two Swedish ships, and compare the results with the exposure limits laid out by the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) and the Swedish population’s exposure to various substances. The results of this study were also meant to be helpful to form new advice and recommendations to minimize exposure and also to provide material for future studies. During approximately one week onboard the two ships data were collected using passive samplers to register levels of benzene, nitrogen dioxide and polycyclic aromatic hydrocarbons. The results indicated that the air quality onboard the two ships were generally good. All measured concentrations were well below safety applications and it did not differ very much neither between ships nor compared with the Swedish population’s exposure. In conclusion, Swedish sailors onboard Swedish ships are not in greater danger of toxic air pollutants onboard compared to when they are at home.

The purpose of this study is to analyze the effectiveness of environmental regulations for water-borne emissions in the Swedish pulp and paper industry. Furthermore, the study intends to analyze if there are differences in the effectiveness before and after the restructuring of the Swedish regulatory procedures in 1999. It also addresses the impact of compliance periods in the regulatory process. The method is econometric and based on the use of a fixed-effect panel data regression model. The data comprise 1 698 unique observation from 21 Swedish pulp and paper mills during the time period 1980-2013 regarding emissions, emission standards and production levels. The results display that the environmental regulation in the industry has been effective in the sense that emissions have decreased with the implementation of performance standards. Furthermore, the period before 1999 shows a greater reduction of emissions than the period after 1999. Finally, the results indicate that the use of compliance periods appears to have contributedto a greater reduction in emissions compared to cases where no such periods are granted. / Syftet med denna studie är att analysera effektiviteten av miljöregleringen av vattenbaserade utsläpp inom den svenska massa- och pappersindustrin. Dessutom avser denna studie att analysera om det finns några effektivitetsskillnader före och efter omstruktureringen av den svenska regleringsprocessen år 1999. Studien behandlar även effekten av anpassningsperioder i regleringsprocessen. Metoden är ekonometrisk och baseras på en "fixed-effect" panel datamodell. Datamaterialet består av 1 689 unika observationer från 21 svenska massa- och pappersbruk under åren 1980 - 2013 avseende utsläpp, gränsvärden och produktionsnivåer. Resultatet visar att miljöregleringen har varit effektiv i den meningen att utsläppen har minskat med införandet av gränsvärden. Dessutom, perioden innan 1999 visar en större utsläppsreduktion än perioden efter 1999. Till sist, resultaten indikerar att användandet av anpassningsperioder verkar ha bidragit till större utsläppsreduceringar i jämförelse till de fall där dessa perioder inte beviljades.

Syftet med studien är att beskriva och analysera privata företag, som inte skulle omfattas av revisionsplikt enligt EU:s gränsvärden, och revisorernas inställning till revision och non-audit services [NAS]. Vidare analysera hur NAS påverkar förhållandet mellan revisorer och företag. Även få en bild av framtida inställning till revisionspliktens gränsvärden. Detta återkommer i slutsatsen för att bevisa att vi uppfyllt syftet. En kvalitativ komparativ design, utförd genom semi-strukturerade intervjuer har använts för att besvara dessa forskningsfrågorna. Denna studie är gjord på fem revisorer och hos fem medelstora företag för att få bådas perspektiv och sedan kunna se liknelser och skillnader mellan dessa. Den framställda empirin av de gjorda intervjuerna kopplades samman med relevant teori, som var uppdelad i de tre forskningsfrågorna som präglar denna studie. De övergripande teorierna har varit efterfrågan på revision, NAS och oberoende, samt revisionspliktens gränsvärden. Under varje övergripande teori kompletteras dessa med teorier som bygger upp för en starkare analys. Slutsatserna med studien är att företag är positivt inställda till revision eftersom det ger dem trovärdighet och legitimitet, vilket underlättar relationer med intressenter. Även att det råder delade meningar mellan företagen och revisorerna ifall nyttan med revision överstiger kostnaden. Företagen anser detta, men revisorerna hävdar att det oftast inte överstiger. Angående NAS vet inte företagen om vilka tjänster som finns eller vad de har behov av. Proaktivitet är viktigt hos revisorerna och följden av att branschen gått mot mer rådgivning och NAS har bidragit till större öppenhet hos företagen. Men bidrar inte till att oberoendet rubbas eller att en social sammanhållning där företagen tillfredsställts i försa hand uppstått. Vidare har inte priset sjunkit för revisionen, men att revisionsprocessen blivit mer utförlig. På senare år har även revisionsbyråer sålt sina redovisningsdelar vilket har gett en positiv aspekt sett till oberoendet. Slutligen att det fortfarande råder fördröjningar i slopandet av revisionsplikten år 2010. Företagen skulle fortsätta med revisor oavsett vilka gränsvärden det är, men att efterfrågan styrs av den upplevda nyttan. Revisorerna ser överlag positivt på en höjning av gränsvärdena då större företag får mer nytta från revision. En höjning skulle inte leda till att yrkesrollen skulle förändras, men att mindre kontor hade behövt läggas ned, försämrad kvalitét, minskad efterfråga och ökat osäkerheten i samhället. / The purpose of this study is to describe and analyse private companies, which not have audit requirement according to European threshold, and auditors’ attitude towards audit and non-audit services [NAS]. Moreover, analysing how NAS affects the relationship between auditors and companies. Additionally, obtain an understanding of their attitude towards threshold for audit requirement. This will be answered in the conclusion to prove the fulfilment of the purpose. A qualitative comparative design, with semi-structured interviews has been accomplished in order to answer the questions. This study is constructed by interviews from five auditors and five medium sized companies in order to capture both their perspectives, similarities and differences. The empirical results from the interviews have been attached with relevant theory, which is divided in three different questions, which characterized this study. The overall theories in this study are; demand for auditing, NAS and independent, and audit threshold. To these overall theories there are additional theories in order to develop deeper analysis. The conclusion of this study shows that companies have a positive attitude towards audit because of the credibility and legitimacy, which enable the relationship with a company’s stakeholders. Even though, the opinions are separated between auditors and companies if the benefits are exceeding the cost of audit. Regarding to NAS, companies cannot see their needs or services available. Proactivity from auditors is important and a reason for more consulting and NAS in the audit branch, which have contribute to openness in the companies. But not in a way so independent have been affected or a social cohesion have occurred, where satisfying companies are prioritized before the society. Moreover, the price for audit has not decreased, but the audit process has been more complex. Recently, audit companies have sold their accounting parts and that is positive from an independent perspective. Finally, there is a delay from the 2010 abolishment of the audit requirement. The companies in this study would continue with audit regardless the threshold for audit requirements and the demand comes from the experienced benefits. The auditors have an overall positive view on higher threshold when larger companies get more benefit from the audit. Higher thresholds will not contribute to a change in auditor’s work on bigger firms. However, such a change would result in less demand for auditing, more uncertainties in society, decreasing quality of the financial information and would mean that smaller audit firms would have to close.

Stressrelaterad ohälsa är en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna i västvärlden. I Sverige diagnostiseras vanligen långvarig stressrelaterad ohälsa som utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom är kognitiva besvär ett framträdande symptom som kan vara långvarigt.  Kognitiv nedsättning vid utmattningssyndrom har tidigare fastställts utifrån en normativ ansats, vilket innebär att jämförelse görs med en icke-klinisk normgrupp. En annan metod är att använda en ideografisk ansats, vilket innebär att jämförelse görs med personens premorbida kognitiva nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur stor andel av patienter med utmattningssyndrom som uppvisar kognitiv nedsättning, utifrån en normativ respektive ideografisk ansats, samt hur kognitiv funktion relaterar till arbetsförmåga i patientgruppen. Data i denna studie utgörs av pretestmätningen från RECO-studien i Västerbotten. Patientgruppen bestod av 127 deltagare med utmattningssyndrom och normgruppen av 60 friska deltagare. Samtliga genomförde ett kognitivt testbatteri. Data analyserades med hjälp av olika gränsvärden för att undersöka frekvensen och andelen procent kognitivt nedsatta. Resultatet visade att andelen som uppvisade kognitiv nedsättning ökade då ideografisk ansats användes, men att majoriteten, oavsett ansats, var kognitivt intakta. Vidare sågs signifikanta samband mellan självskattad arbetsförmåga och kognitiv funktion utifrån ideografisk ansats, men inte utifrån normativ ansats. Dessa resultat tyder på att premorbid kognitiv nivå kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömning av kognitiv funktion vid utmattningssyndrom. Vidare forskning inom området behövs, exempelvis där en större normgrupp används. / Stress-related illness is one of the most common sick leave causes in the Western world. In Sweden long term stress-related illness is usually diagnosed as exhaustion disorder. In exhaustion disorder, cognitive deficits are a prominent symptom that can be long-lasting. Cognitive impairment in exhaustion disorder has previously been determined based on a normative approach, which means that comparison is made with a non-clinical norm group. Another method is to use an idiographic approach, which means that comparison is made with the person's premorbid cognitive level. The aim of this study was to investigate the proportion of patients with exhaustion disorder who display cognitive impairment, based on both normative and idiographic approaches, and how cognitive function relates to work ability in the patient group. The data in this study consists of the pretest measurement from the RECO study in Västerbotten. The patient group consisted of 127 participants with exhaustion disorder and the norm group of 60 healthy participants. All participants completed a cognitive test battery. The data were analysed using different cut-offs ​​to examine the frequency and percentage of cognitively impaired. The results showed that the proportion who showed cognitive impairment increased when the idiographic approach was used, but that the majority, regardless of the approach, were cognitively intact. Furthermore, significant relationships were seen between self-estimated work ability and cognitive function based on an idiographic approach, but not based on a normative approach. These results suggest that premorbid cognitive level may be important to consider when assessing cognitive function in exhaustion disorder. Further research in the area is needed, for example where a larger norm group is used.