Våld i arbetslivet är idag ett samhällsproblem som inte enbart begränsas till drabbade individer utan berör även övriga samhället. Konsekvenserna av det verbala våldet är skadliga, både på individnivå, och på samhällsnivå. Anställda som utsatts för verbalt våld upplever ofta otrygghet, oro och stress inför arbetet. Denna studie avser att belysa det verbala våldets förekomst och inverkas hos handläggare vid klientmöten inom offentliga sektorn och hur det verbala våldet hanteras på både individ- och organisationsnivå. Resultatet från intervjuerna visar att det verbala våldet i samband med klientmöten är något som förekommer. Samtliga deltagare vittnar om händelser där verbalt våld uppstått och beskriver vidare att det i många fall blivit en del av arbetet.  Begrepp så som ”dum i huvet”, ”inkompetent”, ”fattar ingenting” och ”dålig” är enligt deltagarna återkommande ord som missnöjda klienter använt sig utav. Förutom de strategier som handläggarna använder sig utav, uppger samtliga deltagare att det verbala våldet från klienter hanteras på ett bra och förebyggande sätt på arbetsplatsen och att det finns professionellt stöd när verbalt våld inträffar som handläggarna kan utnyttja.

This qualitative interview-based study has been carried out with five counselors fromdifferent youth centres in Stockholm County. The aim of this study is to investigate theinfluences on counselors’ work and their working conditions when dealing with mental healthproblems. The results show that both internal and external organisational factors play a role ininfluencing their work. Counselors describe their work as involving a broad scope of action,often tailored to the individual and youth centres are low-threshold organisations open to all,irrespective of their needs. Counselors consider external organisational conditions to play themost negative role in their work concerning mental health and in this regard point to both thepsychiatric and the student health services. Pressure and strain within these two services hasled to youth centre counselors taking in young people with more difficult and specialisedmental health problems than they had previously dealt with. Using Lipsky’s theory of “streetlevelbureaucracy,” we discuss how certain solutions to these problems may in turn threatenthe ideal conditions for the youth centre organisation. Solutions such as bureaucraticstandardisation could restrict the extent of counselors’ scope of action and their ability toengage patients on an individual level.

There are different views on the cause of the onset of homelessness. For example, it is sometimes suggested that the reason lies with the individual, while others stand by the idea that the cause would be found in the country's lack of housing. The purpose of this thesis is to examine the issue of how the social workers works with the housing aid in Sundsvall at the Social Services handle applications and assess eligibility for the housing aid. The purpose is also to investigate how the social workers approach and assess the background problems of those applying for the housing aid, and how the they based on this construct clients. The theory of the present study is that presented by Michael Lipsky in "Street-level bureaucracy" - the dilemmas of the individual in public service (1980). It describes how the street-level bureaucrats, that is, those in direct contact with the public, carry out or enforce actions undertaken by the legislator and by decisions taken in the public sector. In order to be able to perform and execute decisions on the needs of the individual applicant, street-level bureaucrats have a large individual self-determination, also called discretion. It is both a prerequisite for individualized decisions, while opening up unwanted influences in decision making. To answer the purpose and the questions asked, three different methods has been used, consisting of: a document study based on assessments on the social housing aid, a vignette study with three hypothetical cases and individual follow-up interviews. The results have shown that the street-level bureaucracy/social workers uses their discretion while assessing the eligibility of the social housing aid, whilst also relying on legislative regimes. Different factors of the background problem relative to different other aspects are shown to be part of how the social workers construct clients and make their decisions regarding the housing aid. / Det finns divergerande uppfattningar om orsaken till uppkomsten av hemlöshet. Det anförs exempelvis ibland en ide om att orsaken ligger hos individen, samtidigt som andra förfäktar iden om att orsaken skulle stå att finna i att den större delen av landet har brist på bostäder. Syftet är att undersöka hur socialsekreterarna vid enheten för bostadssocialt bistånd på socialtjänsten i Sundsvalls kommun arbetar med biståndsbedömningar, men även att undersöka hur de förhåller sig till den bakgrundproblematik som de som ansöker om bostadssocialt bistånds har och hur socialsekreterarna utifrån detta konstruerar klienter. Teorin för den föreliggande studien är den som presenteras av Michael Lipsky i ”Street-level bureaucracy”- dilemmas of the individual in public service. Den beskriver hur gräsrotsbyråkraten, det vill säga den som är i direkt kontakt med allmänheten, utför eller verkställer åtgärder som föranstaltas av lagstiftaren och genom beslut tagna i den offentliga sektorn. För att kunna utföra och verkställa beslut om behov för den enskilde hjälpsökande har gräsrotsbyråkraten ett stort individuellt självbestämmande, även kallat diskretion. Den är både en förutsättning för individanpassade beslut, samtidigt som den öppnar upp för oönskade influenser i beslutstagandet. För att besvara syftet och de ställda frågorna har tre metoder använts, de består av: en dokumentstudie, en vinjettstudie, samt intervjuer. Resultatet har bland annat visat på att gräsrotsbyråkraterna/socialsekreterarna använder diskretion vid bedömningen kring bostadssocialt bistånd, samtidigt som de förlitar sig på lagstiftningar och riktlinjer. Olika faktorer i individernas bakgrundproblematik i förhållande till andra aspekter som exempelvis socialsekreterarnas erfarenhet och ålder, kulturella och ideologiska föreställningar och ekonomiska ansvar visar sig vara en del i hur socialsekreterarna konstruerar klienter.

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma LSS-handläggare analysera om det förekommer policykrockar/policykonflikter i deras arbete samt att utifrån en tolkning av deras berättelse analysera hur deras handlingsutrymme ser ut och om det kan antas ha förändrats utifrån den ekonomiska åtstramningen som präglar insatserna inom LSS. Studiens två frågeställningar är följande: Förekommer det några yttre policykonflikter, det vill säga, en diskrepans mellan intention och utfall i LSS-handläggarnas arbete samt förekommer det några inre konflikter hos handläggarna? Och: Hur ser LSS-handläggarnas handlingsutrymme ut och har det förändrats på grund av den ekonomiska åtstramningen? Studien har utgått från Michael Lipskys teori om street level bureaucracy som under uppsatsens gång utvecklats genom senare studier. Den insamlade datan har sedan, med hjälp en abduktiv tematisk dataanalys, analyserats utifrån de två valda teoretiska begreppen: policykonflikter samt handlingsutrymme. Resultatet visade att handläggarnas handlingsutrymme ser olika ut utifrån vilken stadsdelsförvaltning de jobbar inom och påverkas av vilken ekonomi som råder. Rättsläget förändras kontinuerligt vilket kan leda till att inre policykonflikter inom handläggarna uppstår, i form av att deras egna åsikter och värderingar skiljer sig från vad de har för resurser att besluta om men även yttre konflikter där de behöver använda fler typer av dokument för att kunna förstå intentionen bakom en riktlinje. Resultatet visar även på att arbetsbördan för LSS-handläggare ökar, i form av arbetsuppgifter där det kan handla om att bemöta personliga ombud till rent administrativa uppgifter som växer i antal.

Barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd anses vara utsatta utifrån många olika perspektiv. Socialsekreterare har en lagförd skyldighet att vid ansökningar som rör barn beakta ett barnperspektiv och ta hänsyn till barnets bästa i syfte till att tillgodose barns behov samt arbeta på ett förebyggande sätt för barn vars familjer är aktuella på ekonomiskt bistånd. Undersökningar visar att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete med beaktande av barnperspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd beaktar och tillämpar ett barnperspektiv samt hur de upplever att deras handlingsutrymme har för påverkan i detta beaktande. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska material som framkommit av intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys indelade i teman och kopplades således till tidigare forskning och teoretiskt perspektiv utifrån teorin om gräsrotsbyråkraten. Resultatet visade att samtliga deltagande socialsekreterare är medvetna om deras skyldighet, men uppfattar att barnperspektivet är otydligt angivet i riktlinjer samt att det därmed finns en osäkerhet kring hur man i det dagliga arbetet ska arbeta utifrån ett barnperspektiv och tillämpa det. Resultatet visade också att socialsekreterare uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar för att i den konkreta handläggningen kontinuerligt kunna jobba utifrån ett barnperspektiv samt att socialsekreterares individuella värderingar och prioriteringar är avgörande för hur de använder sig av handlingsutrymmet vid ärenden som rör barn. Genom en ökad kunskap samt förbättrade arbetsvillkor om barnperspektivets tillämpning inom specifikt ekonomiskt bistånd kan socialsekreterare föra ett förebyggande arbete för att de utsatta barn som är aktuella på ekonomiskt bistånd inte skall drabbas av sådant som denna utsatthet medför. / Children living in families with long-term financial assistance are considered vulnerable from many different perspectives. Social workers in financial assistance have an obligation by law to consider a child's perspective in the case of applications concerning children and to take into account the child's best interests in order to meet children’s individual needs and work in a preventative manner for children whose families are concerned with financial assistance. Research shows that social workers who work in financial assistance sometimes fail to take the child’s perspective into account. Therefore, the aim of this study was to examine how social workers in financial assistance take into account and apply a child perspective and how they feel that their scope of action has an impact on this consideration. The study was conducted by applying a qualitative approach and by using semi-structured interviews. The empirical material that emerged from the interviews was analyzed through qualitative content analysis divided into themes and was linked to previous research and theoretical perspective of street level bureaucracy. The result showed that all participating social welfare officers are aware of their obligation, but perceive that the child perspective is unclearly stated in the guidelines and that there is thus an uncertainty about how to work in the daily work from a child perspective and apply it. The results also showed that the social workers perceived that they do not have sufficient resources for being able to work sustainably from a child's perspective in their everyday practice and that the social workers’ individual values and priorities are crucial for how they use their scope of action in cases involving children. Through increased knowledge and improved working conditions regarding the application of the child's perspective in specific financial assistance, the social workers can attain a level of prevention when it comes to working for vulnerable children whose families are in financial difficulties.

Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet. / The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.

Allt fler tjänstemän inom statlig myndighet vittnar om hot och trakasserier på arbetsplatsen. Forskning visar att hot och våld förekommer i stor utsträckning men att mörkertalet är stort då de anställda anser att det är en del av arbetet och inte något att rapportera. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur tjänstemännen på Migrationsverket upplever hot och våld på arbetsplatsen och få en förståelse för hur detta påverkar tjänstemännen och deras arbete. Uppsatsen utgår från teorierna om gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och klientrelationer. Vi har intervjuat åtta handläggare på Migrationsverket och vår analys visar att det förekommer hot och våld i stor utsträckning. Detta anmäls sällan då det inte anses leda någon vart. Negativa beslut leder ofta till att klienten blir aggressiv och i flera fall försöker påverka beslutet genom hot och/eller mutor. Tjänstemännen vittnar om en psykisk påfrestning i sin arbetsmiljö och anser att säkerheten bör höjas samt att vikten av att vara tydlig och väl förberedd inför mötet med klienten ska påtalas tydligare.

No description available.

Studien handlar om de tankar och åsikter enhetschefer på Försäkringskassan har angående handläggares tillämpning av sjukförsäkringen. Ämnet är relevant att studera av flera orsaker. Tidigare forskning är bristfällig då ämnen rörande myndighetsutövning sällan berörs utifrån chefers perspektiv. Försäkringskassan och därmed sjukförsäkringen har även genomgått stora förändringar sedan 2014. Förändringar som inte studerats från chefernas perspektiv. Syftet med studien har varit att främst undersöka vad styrning och handlingsutrymme har för roll vid tillämpningen. I takt med att det empiriska materialet inhämtats så har dock även områdena samverkan/kommunikation, stöd, politik och juridik undersökts. För att kunna besvara syftet så har kvalitativa metoder använts i studien. Tre semistrukturerade intervjuer har hållits med enhetschefer på olika orter i Sverige. Det empiriska materialet som framkommit har analyserats med hjälp av analysmetoden grundad teori. Således har materialet behandlats genom att transkriberas och kodas. Resultatet från analysen är att fyra mikrofaktorer samt två makrofaktorer som är viktiga vid tillämpningen av sjukförsäkringen har preciserats. Mikrofaktorerna är; Samverkan/kommunikation, styrning, handlingsutrymme samt stöd. Makrofaktorerna är; Juridik samt politik. Faktorerna samspelar med varandra där förändringar i ett område även kan förändra ett annat. Sammanfattningsvis visar resultatet att handläggarens tillämpning är komplex enligt enhetscheferna där en balans mellan styrning och handlingsutrymme är centralt för tillämpningen.

No description available.