Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

Studien går ut på att undersöka hur spelifierade applikationer, det vill säga applikationer som använder sig av spelelement i icke-spelsammanhang, motiverar användare till att leva mer hållbart för miljön. I vår studie har vi studerat applikationen Joulebug genom att låta två olika urvalsgrupper diskutera deras erfarenheter i fokusgruppsintervjuer efter att ha använt applikationen under en veckas tid. Vi har även genomfört en enkätundersökning för att få en bredare bakgrundsinformation om människors miljövanor, och om deras tidigare erfarenheter på spelifierade applikationer. Utifrån resultatet av fokusgruppsintervjuerna är de sociala elementen som till exempel tävlingar mellan användare, på vilket sätt applikationer presenterar information, samt känslan av ägandeskap viktiga punkter för respondenter. I enkätundersökningen kunde vi urskilja en viss kritisk inställning till huruvida respondenterna lever miljövänligt idag i relation till hur de önskar leva mer miljövänligt. Denna synpunkt är något spelutvecklare av gröna spelifierade applikationen kan dra nytta av. / The study aims to investigate how gamified applications, in other words applications that use game elements in non-game contexts, motivate users to live more sustainably for the environment. In our study, we have studied the Joulebug application by having two different sample groups discuss their experiences in focus group interviews after using the application for a week. We have also carried out a survey to get broader background information about people's environmental habits, and about their prior experience with applications that use gamification. Based on the results of the focus group interviews, the social elements such as competitions between users, the way in which applications present information, and the sense of ownership are important points for the respondents. In the survey, we could distinguish a certain critical attitude to whether the respondents live environmentally friendly today in relation to how they wish to live more environmentally friendly. This point of view is something game developers of green gamified applications can benefit from.

Gasformig koldioxid kan absorberas i en ammoniaklösning och bilda salt. De möjliga produkterna är ammoniumvätekarbonat (NH4HCO3), ammoniumkarbamat (NH2COONH4) och ammoniumkarbonat ((NH4)2CO3). Ammoniak är gasformigt i rumstemperatur. För att förhindra avdunstning av ammoniak undersöktes det i den här rapporten om nedkylning av reaktionslösningen eller ett oljelager ovanför skulle kunna förhindra detta och därmed tillåta saltbildning i lösningen. Dessutom skulle absorptionen genomföras utan både oljelager och nedkylt förhållande för att bestämma vad som var mest effektivt för att ge ett så högt utbyte som möjligt. För bestämning av de bildade salternas sammansättning användes XRD som analysmetod.  Resultatet från experimentet visade att salterna bildades i gasfasen och inget salt erhölls från vätskefasen. Orsaken till det är inte fastslagen, men tros bero på parametrar som salternas löslighet, lösningens pH, flödeshastighet på koldioxiden som gynnar ammoniakens avdunstning samt temperaturen. Utbytet från de olika försöksuppställningarna blev lågt i samtliga experiment, som högst erhölls relativt utbyte på 1,5%. Experimentet som gav högst relativt utbyte var försök vid 15% ammoniakkoncentration och koldioxidflöde på 181 ml CO2/min. Vid detta försök gjordes inga åtgärder för att förhindra ammoniakavdunstning från lösningen. Av de proverna som analyserades med XRD erhölls endast den önskade produkten med säkerhet i ett av proverna (isbad, 15 % NH3, 181 ml CO2/min). För att bestämma optimala reaktionsbetingelser krävs vidare studier.

De senaste 2000 åren har medeltemperaturen aldrig ökat så snabbt som den gjort sedan 1970(naturvårdsverket, u.å.). På grund av den stigande befolkningsmängden och nya levnadsmönster har klimatet tagit stor skada och forskning visar på att en förändring måste ske. En viktig del för att lyckas med förändringen är att styra kapital åt mer hållbara alternativ och där vilar ett stort ansvar på finanssektorn. Vad som har klassificerats som hållbart har inte alltid varit tydligt men 2016 startade europakommissionen en utredning för att skapa ett enhetligt ramverk för vad som ska anses vara miljömässigt hållbart. I juni 2020 antogs EU:s taxonomi där de tagit fram ekonomiska aktiviteter som bidrar till klimatförändringarna. Varje ekonomisk aktivitet har sedan fått krav på sig för att anses uppfylla EU:s taxonomi. Bygg- och fastighetssektorn står idag för cirka 20 procent av koldioxidutsläppen i Sverige (Boverket, 2021). Det är således en avgörande sektor för att nå de uppsatta miljömålen i Parisavtalet. I den här rapporten har en kvalitativ studie gjorts för att undersöka vilka utmaningar bostadsutvecklare står inför och hur de påverkas av den nya förordningen. Studien bygger vidare på en tidigare rapport skriven av Andrea Larsson som undersökte hur de påverkades ur tre perspektiv: organisatoriskt, ekonomiskt och tekniskt. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med anställda från bostadsutvecklingsföretag med positioner som hållbarhetschef, projektchef och ansvarig för treasuryavdelningen men även andra med relevanta kunskaper. Studien kom fram till att det finns utmaningar med implementeringen av EU:s taxonomi. Förordningen kräver mer rapporteringen och större arbetsbörda. Det finns dock fortfarande oklarheter kring hur den ska användas i praktiken. Så som förordningen är uppbyggd idag finns det delar som inte är anpassade till bostadsutvecklare vilket bidrar till att de kan få det svårt att uppnå taxonomins krav. / In the last 2000 years, the average temperature has never increased as fast as it has since 1970 (Naturvårdsverket, u.å.). Due to the rising population and new living patterns, the climate has been severely damaged, and research shows that a change must take place. An important part of succeeding is to direct investments towards sustainable alternatives and the financial sector has a great responsibility. What has been classified as sustainable has not always been clear, but in 2016 the European Commission started an investigation to create a uniform framework for what is to be considered environmentally sustainable. In June 2020 the EU’s taxonomy was adopted, where they developed economic activities that contribute to climate change. Each economic activity has then been given technical criteria to meet to be compatible with the taxonomy. The construction and real estate sector stand for about 20 percent of carbon dioxide emissions in Sweden (Boverket, 2021). It’s thus a crucial sector for achieving the environmental goals in the Paris Agreement. In this report, a qualitative study was made to investigate what challenges Swedish residential developers face and how they are affected by the new regulation. The study is based on an earlier report written by Andrea Larsson who investigated how they were affected by three perspectives: organizational, economic and technical. Semistructured interviews have been conducted with employees from residential developer companies with positions such as sustainability manager, project manager and head of the treasury department, but also others with relevant knowledge. The study concluded that there are challenges with the implementation of the EU taxonomy. The regulation requires more reporting and a greater workload. However, there is still uncertainty about how it will be used in practice. As the regulation is structured today, some parts are not adapted for residential developers, which means that they may have difficulty achieving the requirements of the taxonomy.

Den globala ekonomin är idag starkt kopplad till utsläpp av växthusgaser samtidigt som det finns en stark enighet bland världens ledande länder att kraftigt minska de globala utsläppen i enlighet med Parisavtalet. Vätgas som produceras från förnyelsebara energikällor anses utgöra en nyckelroll för ett antal olika applikationsområden de kommande decennierna, där bland transportsektorn. Trots att framställningsprocessen bygger på väl utvecklad teknik finns det än idag väldigt få storskaliga produktionsanläggningar av grön vätgas, men teknikutvecklingen inom området är skyndsam. Rederi AB Gotland är idag Sveriges äldsta rederi och således en av de största aktörerna inom Gotlands transportsektorn. Företaget ser idag över möjligheten för att driftsätta Sveriges första storskaliga vätgasdrivna gods- och passagerarfartyg, GotlandHorizon, vilket är en viktig del i företagets miljöarbete. Huvudsakligen avser företaget attvätgasen produceras lokalt på Gotland, vilket föranleder till en rad olika tekniska utmaningarrelaterade till elproduktion, vätgasframställning och distributionssystem. Med bakgrund av detta har en förstudie tillsammans med Uppsala universitet och projektet “Vätgasbaserad färjetrafik” genomförts för att påvisa och kartlägga viktiga aspekter kring ett framtida produktionssystem av grön vätgas samt kartlägga vilka tekniska lösningar som inom tidsramen för projektet är tekniskt genomförbara. Resultatet av förstudien ska kunna användas som grund för utformning av framtida beräkningsmodeller. Av förstudien framgår det att vattenelektrolys i kombination med en utbyggnation av vindkraft teoretiskt kan möta både det efterfrågade elbehovet för elektricitet och således Gotland Horizons vätgasbehov. Det uppskattade elbehovet för framställning av vätgas genom vattenelektrolys motsvarar dock Gotlands idag totala energikonsumtion, vilket såldes utgör en storutmaning. En annan viktig faktor för processen är en tillförlitlig processvattenförsörjning. Gotland har de senaste åren haft en problematisk grundvattensituation samt att dricksvattenproduktionen på Gotland är begränsad. I studien har de viktiga aspekterna kring utformningen av produktionssystemets analyserats. De ekonomiska aspekterna har också redovisats för att ligga till grund för en optimeringsmodell för vidare analys och optimering av produktionssystemet. Av de beräkningsmodeller som genomförts påvisas att både havsbaserad- samt landbaserad vindkraft kan tillgodose behovet av elproduktion för vattenelektrolys, det är snarare en fråga om hur systemet ska optimeras samt vilka synergieffekter som respektive system kan medförasom bestämmer systemets utformning. Solenergi har ansetts vara tekniskt möjligt men till bakgrund av att efterfrågan på elektricitet året runt är hög anses anläggningen bli orealistiskt stor. Också aspekter gällande produktionssystemet utformning, centraliserat eller decentraliserats, har diskuterats. Till bakgrund av de stora ekonomiska storskalsfördelarna som uppskattas för elektrolysörer inom de kommande åren anses ett centraliserat produktionssystem vara det mest tänkbara utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det har också konstaterats att havsbaserade vätgaspipelines kan bli aktuellt vid havsbaserad vätgasproduktion, det för att minimera kapitalkostnaderna för distributionen av energivektor, vilket skulle kunna minska produktionskostnaderna för vätgas från havsbaserad vindkraft. / The global economy today is strongly linked to greenhouse gas emissions while there is a strong consensus among the world's leading countries to significantly reduce global emissions in accordance with the Paris Agreement. Hydrogen produced from renewable energy sources is considered to play a key role within a several different application areas in the coming decades, including the transport sector. Even though the production process is based on welldeveloped technology, there are still very few large-scale production facilities of green hydrogen, but technological development in the field is rapid. Rederi AB Gotland is today Sweden's oldest shipping company and thus one of the largest players in Gotland's transport sector. The company is currently reviewing the possibility of commissioning Sweden's first large-scale hydrogen-powered freight and passenger vessel, Gotland Horizon, which is an important part of the company's environmental work. Mainly, the company intends that the hydrogen is produced locally on Gotland, which leads to a variety of technical challenges related to electricity production, hydrogen production and distribution systems. With this background, a feasibility study together with Uppsala University and the project "Hydrogen-based ferry traffic" has been carried out to demonstrate and map important aspects of a future production system of green hydrogen and to map which technical solutions within the time frame of the project are technically feasible. The results of the feasibility study can be used as a basis for designing future calculation models. The feasibility study shows that water electrolysis in combination with an expansion of wind power can theoretically meet both the demanded electricity demand for electricity and thus Gotland Horizon's hydrogen needs. However, the estimated electricity demand to produce hydrogen through water electrolysis corresponds to Gotland's current total energy consumption, which was sold poses a major challenge. Another important factor for the process is a reliable process water supply. In recent years, Gotland has had a problematic groundwater situation and the drinking water production on Gotland is limited. In the study, the important aspects of the design of the production system have been analyzed. The economic aspects have also been accounted for to form the basis for an optimization model for further analysis and optimization of the production system. From the calculation models carried out, it is shown that both offshore and onshore wind power can meet the need for electricity production for water electrolysis, it is rather a question of how the system should be optimized and what synergies each system can bring that determine the design of the system. Solar energy has been considered technically possible, but given that the demand for electricity all year round is high, the plant is considered to be unrealistically large. Aspects of the design of the production system, centralised or decentralised, have also been discussed. Considering the large economic economies of scale appreciated for electrolysers in the coming years, a centralized production system is considered the most conceivable from an economic perspective. It has also been recognized that offshore hydrogen pipelines may be relevant in offshore hydrogen production, in order to minimize the capital costs of energy vector distribution, which could reduce the production costs of hydrogen from offshore wind.

Kommunikationsbyråerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi där det läggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmågor. Reklamen bemöts med mycket kritik men anses ändå vara ett kommunikationsmedium som kan säkerställa att de utbyten som sker på konsumentmarknaden verkligen är miljömässigt värdeskapande för de parter som ingår i utbytesprocessen. Studien bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med personer på åtta olika kommunikationsbyråer i Sverige. Studien redogör för byråernas insyn i kundföretagen och de intervjuades åsikter och värdegrund i miljöfrågor. Byråerna har överlag interaktiva och långvariga kundrelationer som både säkerställer en god insyn i det beställande företaget. Avsaknaden av interna riktlinjer rörande etiska och miljörelaterade frågor i marknadskommunikationen som utarbetas är dock en faktor som medför att synsätten kring detta är individuellt förankrade och endast existerar informellt mellan de anställda. Detta innebär att de som utformar kommunikationen har ett stort ansvar för att på ett objektivt vis avbilda företag och produkter för att på så vis sända korrekta signaler till konsumenterna på marknaden. / Communication agencies occupy key positions in today's decentralized market economy, where as there is great confidence in the individual's rational abilities. Advertising is met with much criticism but is still considered to be a form of communication that can ensure consumer market exchanges to be really environmental value creative for the parties involved in the exchange process. The study is based on qualitative interviews with people from eight different communication agencies placed in Sweden. The study describes the agencies insight in client companies and the respondents views and values on environmental issues. The agencies generally have interactive and long-term customer relationships that both ensure a good working process and enable a transparency of the ordering company. The lack of internal guidelines regarding ethical and environmental issues in the marketing communication, that they create, is one factor that causes the views to be individually anchored and which only exists informally between the staff. This means that the people who design the communication has a great responsibility to provide an objective way depict companies and products in order to send the correct signals to the consumer market.

Miljön är ett diskuterat ämne och är en av de största utmaningarna som människan ställts inför hitintills. Inom livsmedelsbranschen kan ett förändrat intresse och köpbeteende ses, gällande miljöval och köp av ekologiska samt lokala produkter. Utifrån tidigare studier har det visats att det finns en förvirring gällande miljömärkta produkter där problematiken ligger i att det finns en kommunikationsbrist mellan lokala livsmedelsföretag och konsumenter.Vilka aspekter kan vara avgörande för hur lokala livsmedelsföretaggenom grön marknadsföring kan öka konsumenters medvetenhet omlokal mat?Syftet med undersökningen är att utforska och beskriva hur grön marknadsföring kan öka konsumenters medvetenhet om lokal mat. / The environment is a debated topic and is one of the biggest challenges the humankind have ever faced. In the food industry, a changing interest and buying behavior is seen, existing environmental choice and purchase of organic and local products. Based on previous studies it has been shown that there is confusion about the eco-labeled products where the problem lies in that there is a lack of communication between local food producers and consumers.What aspects can be crucial for the local food companies in green marketing that can increase consumer awareness of local food?The purpose of the study is to explore and describe how green marketingcan increase consumer awareness of local food.

Urbanisering och förtätning i stadsmiljön medför miljörelaterade utmaningar som väntas förvärras av klimatförändringar. Urban grön infrastruktur är metoder för att hantera dessa utmaningar, men det implementeras inte i den utsträckning som krävs. Undersökningens syfte var att genom en fallstudie i en nyutvecklad stadsdel i Ronneby kommun där grön infrastruktur implementerats, bidra med kunskap om de mekanismer som är viktiga för implementeringen av grön infrastruktur, samt hur förutsättningarna för dessa kan främjas. Vi applicerade transition management med syfte att förstå dessa mekanismer i ett bredare perspektiv, samt green inside activism för att förklara agensen bakom implementeringen. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och privata aktörer involverade i stadsdelsprojektet och en analys av offentliga dokument kom vi fram till att sex mekanismer är av vikt för implementeringen; ett långsiktigt tänkande; ett fokus på flexibilitet; ett gränsöverskridande samarbete; att skapa utrymme för praktisk tillämpning; involvering av allmänheten; samt ett fokus på multifunktionalitet. För att främja förutsättningarna för dessa mekanismer att ta plats visar resultatet att det är av vikt att mobilisera kring en brett förankrad gemensam ambition. Vidare betonar vi betydelsen av miljöengagerade tjänstepersoner för att uppnå en sådan bred förankring, men också att yttre faktorer kan ha betydelse för processen. / Urbanization, densification, and climate change cause multiple challenges to the urban environment. To address these challenges, green infrastructure are recognized measures, however not implemented to the extent required. The aim of this study was to contribute to the knowledge of the mechanisms important for the implementation of green infrastructure and how these mechanisms can be promoted. Therefore, we conducted a case study of a newly developed urban area in Ronneby, Sweden, where green infrastructure has been implemented. We applied transition management with the aim of understanding these mechanisms in a broader perspective, as well as green inside activism to add an element of agency for the implementation process. We combined qualitative semi structured interviews with public officials and private actors involved, as well as a content analysis of official documents related to the development of the investigated area. We found that six mechanisms are important for the implementation; long term thinking; a focus on flexibility; interdisciplinary collaboration; creating space for practical application; public involvement; and a focus on multifunctionality. To promote these mechanisms, the results show an importance in the mobilization of a widely shared ambition. Further, in order to achieve such a broad ambition, we emphasize that public officials with an environmental engagement can play an important role, however, external factors may also impact the process.

Sammanfattning på svenska: Målet med projektet var att utveckla ett system av disperserade bindemedel för non-wovenindustrin som inte förutsätter omfattande förändringar i befintliga processer. Bindemedlet ska vara biobaserat, bionedbrytbart och endast bestå av byggstenar som är matkontaktsgodkända av FDA och BFR. Ett disperserat system möjliggör en hög torrhalt tillsammans med en låg viskositet som i kombination med stor anpassningsbarhet kan konkurrera med fossila bindemedel på marknaden. Denna studie behandlar användande och modifiering av vattenlösliga biopolymerer för utveckling av ett disperserat system med förmågan att binda samman fibrer i ett non-wovenmaterial. Flertal analytiska metoder och observationer används, som Fourier transform infraröd spektroskopi (FTIR), laddningsdensitet, viskositet och optisk mikroskopi, för att mäta framgången av konceptet. Olika modifieringar och ympningsstrategier användes under projektet och deras inverkan på biopolymerer diskuteras. / The aim of the project was to develop a dispersed binder as a drop-in solution for non-woven industry. The binder should be bio-based, biodegradable and consist only of FDA and BFR food contact approved components. A dispersed system enables the binder to have a high solid content while having a low viscosity. This feature, in combination with a binder with tunable properties, can be a competitive alternative for the fossil-based binders in the market.  This study focuses on the use and modification of biopolymers with binding capacity to form a dispersed system from water-soluble biopolymers. The success of the reaction was evaluated by using a multitude of analytical methods and observation, such as Fourier transform infrared spectroscopy (FTIR), charge distribution and viscosity measurements. Several modification strategies and grafting agents were used and their impact on the biopolymer is discussed.

The EU Taxonomy is a new regulation produced to set a European standard for sustainable investments and to allocate capital for a sustainable transition. The Taxonomy aims to regulate several sectors, one of which is the real estate sector. Due to it functioning as a classification system, the EU Taxonomy will play an essential role for companies seeking financing. This thesis explores how Swedish and Baltic real estate companies intend to work with sustainable finance given this new regulation. Semi-structured interviews were conducted with companies within the real estate sector and government agencies from Sweden and the Baltic countries, in order to get a holistic view of the situation in these regions. Through research it has been found that the EU Taxonomy will continue to encourage the work with sustainability for companies even though there are some uncertainties with the regulation as of now. Current financial instruments, such as green bonds, are likely to continue to be emitted but will probably be connected with the EU Taxonomy. New financial products will be developed with the help of the Taxonomy. There are however differences in attitudes and actions regarding sustainable financing in Sweden and the Baltics. Sweden has come further with green financing, but the interest is high in the Baltics and sustainable financing is likely to evolve in the region in the near future. The research finds that there is a concern that smaller companies will have difficulties to keep up the pace of sustainability given the Taxonomy, especially if they recently have begun their work with sustainability. Even though the EU Taxonomy has received criticism for not including green building certifications, the general attitude is positive in that the Taxonomy will imply a common and cross-border definition of the term “sustainability”. / EU-taxonomin är ett nytt regelverk framtaget för att sätta en europeisk standard för hållbara investeringar och allokera kapital för en grön omställning. Taxonomin syftar till att reglera flera sektorer, varav fastighetssektorn är en av dem. Genom att fungera som ett klassificeringssystem så kommer EU-taxonomin att spela en central roll när företag ska finansiera sig. I denna uppsats undersöks hur svenska och baltiska fastighetsbolag kommer att arbeta med hållbar finansiering givet detta nya regelverk. Uppsatsen innehåller semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag och myndighetspersoner från Sverige och Baltikum för att få en överskådlig bild av situationen i nämnda regioner. Studien finner att EU-taxonomin kommer driva på hållbarhetsarbetet hos företag även om det initialt råder vissa oklarheter med regelverket. Befintliga finansiella instrument såsom gröna obligationer lär fortsätta emitteras men kommer troligtvis kopplas samman med EU-taxonomin. Nya finansiella produkter kommer att utvecklas med hjälp av taxonomin. Det finns emellertid skillnader när det kommer till hållbar finansiering mellan Sverige och Baltikum. Sverige har kommit längre vad gäller grön finansiering men intresset är högt i Baltikum och gröna finansieringslösningar lär växa i regionen inom en snar framtid. Undersökningen finner att det finns en oro för att företag av mindre storlek kommer att ha svårigheter att följa med på hållbarhetsresan i linje med taxonomin, särskilt om de nyligen påbörjat sitt hållbarhetsarbete. Trots att taxonomin har fått kritik för att inte inkludera miljöcertifieringar så är den sammantagna attityden positiv eftersom att EU-taxonomin kommer innebära en gemensam och gränsöverskridande definition av begreppet “hållbarhet”.