Den mänskliga populationen har tredubblats på 70 år och det råder konsensus om att människan är den dominerande faktorn till klimatförändringarna och den negativa påverkan på ekosystemens processer. Det betonar att den globala utvecklingen främst vilar i mänsklighetens händer, inte minst den urbana utvecklingen då städer i hög grad driver på klimatpåverkan. Därför behövs social-ekologiska hållbara system i städerna utvecklas för att bidra till global hållbarhet och för att främja människors välbefinnande. I städer är grönområden viktiga för människors välbefinnande och gynnar även den ekologiska anknytningen som är betydande för miljöfrämjande värderingar vilket understryker vikten av invånares integreringsmöjligheter med grönområden. Studier pekar däremot på att upplevd otrygghet kan hindra integreringen med grönområden och att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer än män.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) studie syftade till att undersöka människors upplever i Stockholm ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Med den studien som utgångspunkt syftar detta examensarbete till fördjupad förståelse för hur den urbana miljön påverkar registrerade upplevelser baserat på upplevd trygghet och även ur ett könsperspektiv. Samuelsson et al. (2018) utgick från en upplevelse- och deltagande baserad metodik för att förena rumsliga och erfarenhetsmässiga aspekter. I detta examensarbete utfördes därmed två statistiska kvantitativa analyser där den första syftade till att studera samband mellan upplevelser baserat på upplevd trygghet och miljökvalitet. Resultatet visade att positiva trygga upplevelser registrerats främst i grönområden och negativa otrygga i byggd stadsmiljö. Baserat på så få negativa registrerade upplevelser i grönområden syftade den andra analysen till att enbart analysera skillnaden mellan kön och positivt registrerade upplevelser i grönområden och i byggd stadsmiljö. Resultatet visade att kvinnor skattar både byggd stadsmiljö och grönområden i högre grad än män. Resultatet visade även att grönområden i högre grad skattats som positiva än byggd stadsmiljö. Det fanns ingen interaktionseffekt mellan kön och miljökvalitet, men en tendens till ett signifikant resultat.  Utifrån behovet att utveckla hållbara social-ekologiska system i städer för att främja global hållbarhet finns även ett behov att studera människors upplevelser i den urbana miljön. Utifrån resultaten i examensarbetet dras slutsatsen om att åtgärder i stadsutvecklingsprocessen främst bör riktas att designa den byggda stadsmiljön för att främja människors välbefinnande och att grönområden ska bibehållas och stärkas. Studier har visat på att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer för att interagera med grönområden men detta resultat visade inga belägg för det utan tvärtom att kvinnor skattar upplevelser i grönområden högre än män. Därmed anses det vara intressant att i framtida studier studera andra individuella skillnader som kan påverka upplevelserna, exempelvis fysiska och psykiska barriärer. Det vore även intressant att vidare studerar hur element i den urbana miljön, som belysning och bullernivåer, påverkar människors upplevelser och upplevda trygghet. Dessutom bidrar det här examensarbetet med betydande förbättringsförslag till hur framtida PPGIS-undersökningar kan utformas för att förbättra analysmöjligheterna. / The human population has tripled in 70 years and there is a consensus that humankind is the dominant factor in climate change and that ecosystem processes are adversely affected. It emphasizes that global development is primarily in the hands of humanity and, not least, the urban development as cities are greatly driving climate change. This requires sustainable urban systems to contribute to global sustainability and to promote people's well-being. In cities, green spaces are particularly important for people's well-being and also promote the ecological connection that is important for environmental-promoting values. It underlines the importance of residents' integration opportunities with green spaces. Studies, on the other hand, suggest that perception of unsafety can hinder integration with green spaces and that women experience barriers to a greater extent than men.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) study aimed to investigate people's experiences in Stockholm from an environmental-psychology perspective. Based on this study, this thesis aims at a deeper understanding of how the urban environment affects experiences based on perceived safety and from a gender perspective. Samuelsson et al. (2018) study was based on an experience- and participation-based approach to combining spatial and experiential aspects. In this work, two quantitative statistical analyses were carried out in which the first analysis was aimed to study whether there were links between experiences, based on perceived safety, and environmental quality. The result showed that positive safe experiences were recorded mainly in green areas and negative unsafe in built urban environments. Based on a small percentage of negative experiences in green areas the second analysis aimed to analyze only the difference between gender and positively recorded experiences in green areas and in built urban environments. The results showed that women estimating both built urban environment and green spaces in a higher grade than men based on perceived safety. The results also showed that green spaces were more appreciated as positive experiences than built urban environments. There was no statistical interaction between gender and environmental quality, but a tendency of a significant result.  Based on the necessity to develop sustainable social-ecological systems in cities to promote global sustainability, there is also a need to study people's experiences in the urban environment. Based on the results of this thesis, it is concluded that actions in the urban development process should primarily focus on designing the built urban environment in order to promote people's well-being and green spaces should primarily be maintained and strengthened. Studies have shown that women in a greater extent experience barrier to integrate with green spaces, but this thesis showed no evidence of this, instead women rate experiences in green spaces higher than men. Therefore, it is considered interesting to study individual differences that can affect experiences instead, such as physical and mental barriers. It would also be interesting if future studies aimed to study how elements of the urban environment, such as lighting and noise levels, affect people's experiences and perceived safety. In addition, this thesis contributes significant improvement proposals to how future PPGIS surveys can be designed to improve analysis opportunities.

Allt fler bostäder byggs i Sverige och städerna växer ständigt, klimatet förändras med ett väder som utsätter samhällsfunktioner för prövning. Allt större fokus läggs på hållbarhet och klimatet. Agenda2030 har hållbar stadsutveckling som ett av världens viktigaste hållbarhetsmål. Sveriges befolkning växer och allt fler människor bosätter sig i städer, detta bidrar till att allt färre grönytor och grönområden bevaras i framförallt tätbefolkade storstäder. Incitamenten för bostäder är stort framförallt i städer däremot finns det en utmaning för bevarande av grönytor i stadsmiljö. Detta examensarbete belyser grönområdens viktiga funktioner samt genom en rad verktyg tittar på rörelsemönster i grönområdet och bostadsprisutveckling av bostadsrätter beroende på avstånd och antal grönområden. Denna studie undersöker tolv grönområden i Sundbybergs stad och genom en fältstudie identifierar intressanta funktioner som dessa grönområden erbjuder. Funktionerna delas in i tre olika kategorier:klimat, aktivitet och social. Funktioner definieras utifrån befintliga faciliteter i grönområdet och tidigare forskning. Studiens syfte är att identifiera skillnader mellan grönområden. Vidare undersöka eventuell relation mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien tittar även på verktyget Datscha Footfall och dess möjligheter till vidare analyser av stadsstruktur och grönområden. Framställt resultat i studien har inte hittat tydliga relationer mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien kan däremot påstå att storlek på grönområden kan bidra till att grönområdet erbjuder fler funktioner och kan anses mer attraktiv. Verktyget Datscha footfall har visat stor potential i utvärdering av befintlig stadsstruktur och framtida utveckling av nya stadsdelar. Detta verktyg saknar idag data på rörelse utanför gatusystem vilken gör att verktyget är svårt att tillämpa på grönområden där det inte finns något vägnät. / Demand on housing in Sweden is growing together with the population. Many people are settling inand close to large cities, which means that cities are densifying and expanding. That is leading to many new construction projects to fulfill the demand. Climate is changing with extreme weather that exposes societies functions and flooding and temperature highs are not unusual. Agenda 2030 has set sustainable development as one of the world's most important goals. The incentives for housing a relarge, especially in cities, however, there is a challenge for the conservation of green spaces in urban environments. This thesis highlights the important functions of the green areas and through a series oftools looks at the movement patterns in the green area and housing prices depending on the distance and number of green areas close by. This study examines twelve green areas in Sundbyberg city and through a field of studies, identifies interesting features that these green areas offer. The functions are divided into three different categories: climate, activity and social. Functions are defined based on existing facilities in the green area and previous research. The purpose of the study is to identify differences between green areas.Further investigate any relationship between housing prices and distance to green areas. The study also examines the tool datscha footfall and its possibilities for further analyzes of urban structure and greenareas. Results obtained in the study have not found clear relationships between housing prices and distances to green areas. The study, on the other hand, can claim that the size of green areas can contribute to the green area amount of functions and can be considered more attractive. The datscha footfall tool has shown great potential in evaluating existing urban structure and future development of new neighborhoods. This tool currently lacks data on movement outside street systems, which makes itdifficult to apply to green areas where there is no large street system.

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:00:37Z (GMT). No. of bitstreams: 1 3691.pdf: 6551508 bytes, checksum: ba7667ef8adc647d17a16ee824f5c9ca (MD5) Previous issue date: 2011-06-30 / Financiadora de Estudos e Projetos / Considering the significant and growing environmental degradation and the quality of life in cities, as well as the demand for systematization of information applicable to their control and recovery, this study aimed to develop a decision support system for management of public green spaces in areas of permanent preservation of urban water bodies. For its development were adopted as reference the guidelines of territorial scenario planning method through which main aspects were analyzed related to the problem and systematized actions concerning to the study and solution proposals. The main materials used correspond to the works of academic and technical literature and applied standardization, as well as the related court cases, raised through search terms in library collections and databases of legislation and jurisprudence. From the analysis of these materials, were studied the dynamics of the urban environment and degradation causes of its water bodies; discussed the effective functions of their permanent preservation areas and the intervening factors to their performance; as well as analyzed legal and related court aspects. As a result, were obtained a proposal of a structured key decision model for the evaluation and selection of locational alternatives and their functional-space aptitude for implementation of public green spaces, as a solution established by CONAMA Resolution n. 369 of 2006, which regulates the intervention exceptional cases in permanent preservation areas. Finally, the conclusion was that the achieved results can contribute as an important reference for this issue approach, however, further studies on the refinement of the proposed system are recommended, aiming at optimizations that improve its application and performance. / Considerando a expressiva e crescente degradação ambiental e da qualidade de vida da população nas cidades, assim como, a demanda pela sistematização de informações aplicáveis ao seu controle e recuperação, esta dissertação teve como objetivo o desenvolvimento de um sistema de suporte à decisão para gestão de áreas verdes de domínio público em áreas de preservação permanente de corpos hídricos urbanos. Para o seu desenvolvimento foram adotadas como referências as diretrizes do método de planejamento por cenários territoriais, mediante o qual foram analisados os principais aspectos correlatos ao problema e sistematizadas as ações concernentes ao estudo e proposição de soluções. Os principais materiais utilizados corresponderam às obras da literatura técnico-acadêmica e da normatização aplicada, bem como aos casos judiciais correlatos, levantados através de termos de busca junto aos acervos bibliográficos e bancos de dados legislativos e jurisprudências. A partir da análise destes materiais, foram estudadas a dinâmica do meio urbano e as causas de degradação dos seus corpos hídricos; discutidas as efetivas funções das suas áreas de preservação permanente e os fatores intervenientes ao seu desempenho; assim como, analisados os aspectos legais e judiciais relacionados. Como resultado, obteve-se a proposta de um modelo estruturado em chaves de decisão para avaliação e seleção de alternativas locacionais e de sua aptidão espaço-funcional para implantação de áreas verdes públicas, como solução instituída pela Resolução Conama n. 369 de 2006, que regulamenta os casos excepcionais de intervenção em áreas de preservação permanente. Por fim, conclui-se que os resultados alcançados podem contribuir como uma importante referência para o tratamento da questão, contudo, recomenda-se que estudos complementares avancem no refinamento do sistema proposto, visando otimizações que aprimorem sua aplicação e desempenho.

Submitted by Marlene Santos (marlene.bc.ufg@gmail.com) on 2018-11-05T18:46:12Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Dyego Oliveira Almeida - 2018.pdf: 32110237 bytes, checksum: 4d30b2227be666802bbb2e5437450fc2 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-11-06T10:03:22Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Dyego Oliveira Almeida - 2018.pdf: 32110237 bytes, checksum: 4d30b2227be666802bbb2e5437450fc2 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-06T10:03:22Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Dyego Oliveira Almeida - 2018.pdf: 32110237 bytes, checksum: 4d30b2227be666802bbb2e5437450fc2 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-10-03 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The urban growth of the population and the deforestation of greenareas are one of the most critical problems currently in Brazil. Due to mobilization of rural people to the urban, high solar irradiation and the deforestation, the Government is creating sustainable actions sustainable in order to enlarge the green areas and permeable. In this perspective, to promote this mapping effectively in large areas necessary to the use of technologies of recognition of facial features. Low-resolution satellite imagery have low cost and great coverage area coverage, and therefore apply them in identifying features is advantageous over other types of images. However, to accomplish this identification is computationally complex due to the different features present in images of this type. This work proposes an effective method of digital processing of low resolution images in the identification of features, in particular the pertinent green aáreas with average accuracy of 80.5% and detection of buildings with an average accuracy of 63%. / O crescimento urbano da população e o desmatamento de áreas verdes são um dos problemas mais críticos atualmente no Brasil. Devido a mobilização da população rural para o âmbito urbano, elevação da irradiação solar e o desmatamento, o governo está criando ações sustentáveis a fim de ampliar as áreas verdes e permeáveis. Nesta perspectiva, para promover esse mapeamento de forma eficaz em grandes áreas se faz necessário o uso de tecnologias de reconhecimento de feições. Imagens de satélite de baixa resolução possuem baixo custo e grande abrangência de área, e portanto aplicá-las na identificação de feições é vantajoso em relação a outros tipos de imagens. No entanto, realizar essa identificação é computacionalmente complexo devido as diferentes características existentes em imagens desse tipo. Este trabalho propõe um método eficaz de processamento digital de imagens de baixa resolução na identificação de feições, em particular as pertinentes a áreas verdes com acurácia média de 80,5% e detecção de edificações com precisão média de 63%.

There are more people in rural areas today that will relocate to a bigger city and the urban areas are increasing towards this negative development. Cities will be overcrowded in the future, meanwhile the population in sparsely populated areas decreases. In sparsely populated areas, there are fewer possibilities in work and education, there is also limited access to service and public transportation.  This study focuses on social sustainable physical environment in sparsely populated areas. The purpose of this project is to produce a proposal on a design of a new residential area in urban areas with social sustainability aspects. The study focuses exclusively on the physical environment and how it can further social sustainability for the residents.  Because of the fact that more people relocate to bigger cities, the council of Bengtsfors wants to change this negative process. For the benefit of the citizens, Bengtsfors needs more and better public meeting areas but also more possibilities regarding work and education. By making Bengtsfors a more appealing place, the chance of people staying increases. As part of the study a survey was made, where the citizens of Bengtsfors county got the chance to make their voices heard by answering questions. Interviews with people working for the council and the company Fridh & Hell bygg AB were also made. The result of the survey and the interviews showed that public places and green areas were important, this was then implemented in the final proposal of the design.

Die stadtökologische Qualität ist Teil der Umweltqualität. Sie gilt als Maß der Abweichung des städtischen Umweltzustandes von gesellschaftlichen Zielvorgaben für den Umwelt- und Naturschutz. Der Umweltzustand wird mithilfe der Indikatoren Bodenversiegelung und Grünvolumen gemessen. In Fortsetzung der Forschungslinie 'Flächenleistungen und ökologische Qualität' sind methodische Ansätze zur Sicherung und Entwicklung der stadtökologischen Qualität untersucht worden. Die empirischen Untersuchungen erfolgten in den 116 kreisfreien Städten auf der Grundlage eines Objektmodells 'Stadt', das sowohl zweidimensionale (versiegelte, offene Fläche, Grün- und Wasserfläche) als auch dreidimensionale Elemente (Vegetation und Gebäude) einbezieht. Den Schwerpunkt bilden Wirkungsbeziehungen zwischen Flächennutzungsstrukturen, Grünflächenanteilen und flächenspezifischen Grünvolumen. Des Weiteren interessieren das stadttypische ökologische Leistungsvermögen, die nutzungsstrukturellen Lagewerte der Städte und daraus abgeleitete strategische Orientierungswerte im Handlungsfeld der Flächennutzung. Die Ergebnisse sind stochastische Modelle des flächenspezifischen Grünvolumens für die Raumebenen Kernstadt und Stadtregion sowie 5 qualitätsspezifische Städte-Cluster.:Tabellenverzeichnis..............................................................................VIII Abbildungsverzeichnis.............................................................................X Übersichtenverzeichnis.........................................................................XIV Anlage CD-ROM Kurzfassung.............................................................................................1 1 Freiflächenentwicklung – Bestandteil einer Doppelstrategie der urbanen Innenentwicklung..............................................................13 2 Flächennutzungsstruktur – Schlüsselfaktor der stadtökologischen Qualität....................................................................17 3 Grünflächen und Grünvolumen – Elemente des Objektraumes Stadt..............................................................................20 3.1 Stadtbiotoptypen und städtebauliche Strukturtypen – methodische Grundlagen der Kenngrößenbestimmung..............................................21 3.1.1 Stadtbiotoptypenansatz...............................................................22 3.1.2 Städtebaulicher Strukturtypenansatz...........................................25 3.1.3 Stadtstrukturtypen statistischer Blöcke........................................26 3.1.4 Kartengrundlagen.........................................................................27 3.1.5 Vegetationsstrukturelle Analyse teilstädtischer Gebiete..............27 3.1.6 Korrektur des Grünvolumens unter Beachtung der Baumkronenform...................................................................................29 3.2 Typspezifische Grünflächenanteile und spezifische Grünvolumen differenziert nach Vegetationsschichtung..............................................30 4 Rasteransatz zur Ableitung des Grünmusters einer Stadt..................43 5 Wirkungszusammenhänge zwischen Stadtvegetation und stadtökologischer Qualität.....................................................................46 6 Indikatorfunktion städtischer Grünflächen für ausgewählte ökologische Flächenleistungen..............................................................55 7 Empirische Untersuchungen...............................................................59 8 Grünflächenanteile und spezifisches Grünvolumen der 116 kreisfreien Städte Deutschlands und deren Regionen – Lagewerte und Histogramme................................................................64 8.1 Lagewerte einer Städtekategorie....................................................65 8.1.1 Grünflächenanteile in Kernstädten und Stadtregionen.................65 8.1.2 Spezifische Grünvolumen in Kernstädten und Stadtregionen.......67 8.2 Histogramme einer Städtekategorie................................................70 8.2.1 Grünflächenanteile (alle Vegetationsschichten)............................70 8.2.2 Spezifisches Grünvolumen (alle Vegetationsschichten)................74 9 Grünmuster der 116 kreisfreien Städte Deutschlands – Kenngrößen und Skalen.........................................................................78 9.1 Histogramme räumlicher Kenngrößen..............................................78 9.1.1 Isolationsmaß...............................................................................78 9.1.2 Lakunaritätsmaß...........................................................................79 9.1.3 Verbundmaß.................................................................................81 9.2 Typisierung der 116 kreisfreien Städte Deutschlands nach Grünmustern..........................................................................................81 10 Wirkungsbeziehungen zwischen Stadtstruktur, Grünflächenanteilen und Grünvolumen – Regionalstatistisches Untersuchungsprogramm....................................90 10.1 Faktoren und nutzungsstrukturelle Determinanten der Grünflächen und Grünvolumensituation in Kernstädten und Stadtregionen........................................................................................93 10.1.1 Bodenversiegelung – Schlüsselfaktor der Grünflächen- und Grünvolumensituation in Kernstädten und Stadtregionen.....................94 10.1.2 Strukturelle Determinanten der Grünflächen- und Grünvolumensituation in Kernstädten und Stadtregionen.....................97 10.2 Kenngrößenanalytische Modelle des Grünflächenanteils und spezifischen Grünvolumens...................................................................99 10.2.1 Modelle „Grünflächenanteil“......................................................100 10.2.2 Modelle „Spezifisches Grünvolumen“........................................101 10.2.3 Modelle „Spezifisches Grünvolumen“ differenziert nach Vegetationsschichten..........................................................................102 10.2.4 Analyse der Modellfehler...........................................................104 10.3 Städte-Cluster.............................................................................105 10.3.1 Diskriminanz- und Clusteranalyse.............................................106 10.3.2 Häufigkeitsverteilung kreisfreier Städte nach Clustern.............111 11 Deutschlands kreisfreie Städte – stadttypologische Gliederung...........................................................................................116 12 Ansätze einer stadttypendifferenzierten entwicklungsstrategischen Orientierung........................................................................................124 Literaturverzeichnis.............................................................................131

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster. Detta kompletteras med ett eget ramverk som utvidgar och förtydligar otillräckligt hanterade ekosystemtjänster och närliggande aspekter. Resultatet visar att ytterligare ekosystemtjänster kan inkluderas i de undersökta metoderna och en kategorisering av urbana ekosystemtjänster förslås. / This report discusses assessment of urban ecosystems services in the scale of city districts. Since intensified urbanisation increases the pressure on urban ecosystems it is of importance that development projects in green areas is sustainable with inclusion of ecological, social and economic aspects. This can in part be achieved through requirements in tools and certification systems that include aspects for urban ecosystem services. An investigation of how the certification systems BREEAM Communities and CASBEE for Urban Development as well as the tool Grönytefaktormetoden deal with such urban ecosystem services is made. The analysis is based on a suggested categorisation of urban ecosystem services. This is complemented by an own framework that expands and clarifies insufficiently treated ecosystem services and adjacent aspects. The result shows that further ecosystem services can be included in the investigated methods and a categorisation of urban ecosystems services is suggested.

Med en växande stadspopulation världen över har förtätning av urbana områden ökat markant de senaste åren och Malmö är inget undantag. I takt med denna utveckling blir även frågan om den gröna infrastrukturens funktion och plats i den täta staden mer och mer aktuell. Detta examensarbetet syftar till att öka medvetenheten kring grön infrastruktur och ekosystemtjänster i den förtätade staden samt visa på vikten av att inkludera dessa i stadsplaneringen.Uppsatsen grundar sig i litteraturstudier och intervjuer med en en grupp av varierande kompetens inom forskningsområdet. Genom att sammanställa vilka kvaliteter och förutsättningar som finns i staden tar vi fram olika lösningar på hur man kan implementera grönska i en tät miljö. Detta resulterar i olika gestaltningsförslag med lösningar som riktar sig dels till kommunen och erbjuder en möjlighet till uppskalning som då ger en applicerbarhet på både lokal och regional nivå. Förslagen vänder sig även mot Malmös medborgare med exempel om hur man kan bidra till att skapa egna social-ekologiska system och bidra till gröna korridorer genom staden.Resultatet visar problematiken i att kombinera en tät stad med ett grönt nätverk. Det finns en vilja och ett intresse hos aktörer, ett relativt välfungerande samarbete mellan instanser samt ett fåtal handfasta verktyg som finns att tillgå för att mäta effekterna av ekosystemtjänster. I Malmö har kommunen kontroll över en liten del av stadsytan då mycket av den är privatägd, utvecklingen av den gröna infrastrukturen lämnas därför ofta till aktörer som tenderar att ha vinstdrivande intressen. Ytterligare faktorer som försvårar arbetet är att kunskapen om den gröna infrastrukturen är bristfällig, kommunikationen mellan olika parter undermålig och att förvaltningen blir lidande därefter. Det framkommer att konkurrensen om yta blir avgörande i planeringen och att det ställs höga krav på den grönska som finns i staden. Det är därför av yttersta vikt att starka samarbeten upprätthålls och att aktörer på området kontinuerligt utbildas i ämnet om grön infrastruktur och ekosystemtjänster. / The densification of urban areas have increased significantly in the last years due to the growing population in cities worldwide and Malmö is no exception. Along with this development, the question of function and place of the green infrastructure in the city is also becoming more and more relevant.This thesis aims to increase awareness of green infrastructure and ecosystem services in a dense city and show the importance of including these in urban planning.The thesis is based on a literature review and interviews with a group of varying expertise within the research area. By compiling the qualities and conditions of the city, we develop different solutions on how to implement greenery in a dense environment. This results in various design proposals where two of them entail solutions aimed at the municipality that offer an opportunity for upscaling, making them applicable at both a local and a regional level. The proposals are also aimed at the citizens of Malmö providing them with examples on how to create their own social-ecological systems and thereby contribute to green corridors throughout the city.The results display the issues of combining a dense city with a green network. There is a will and an interest among actors, a relatively well-functioning collaboration between agencies and a few tangible tools that are available to measure the effects of ecosystem services. In Malmö, the municipality has control over a small portion of the city space as much is privately owned. The development of the green infrastructure is therefore often left to actors who tend to have interests related to profit. Additional factors that further complicate the work is that there is a lack of knowledge of green infrastructure, communication between different actors is substandard and that maintenance suffers thereafter. It is made clear that the competition for space is one of the deciding factors in planning and that it puts high demands on the quality of greenery that exist in the city. It is therefore of utmost importance that strong collaborations are upheld and that stakeholders within the field are continuously educated on the subject of green infrastructure and ecosystem services.

Urbanization is increasing around the world and causes distress on the urban green areas as more and more people moves into cities. This leads to expansion and densification of the city and green areas within and around the cities run the risk of being exploited and fragmented. Thus, the rapid urbanisation process negatively affects biodiversity, as fragmentation of green areas occurs due to development of housing and roads. This results in habitat loss, causing decreasing species populations, and loss of connectivity for species dispersal. Urban green areas are important for maintenance of ecosystem services provided by nature. One ecosystem service which is considered a supportive ecosystem service is biodiversity. Biodiversity is therefore vital to preserve not only for the survival of nature, but for the survival of mankind. There are several, both international and national, objectives concerning the preservation of biodiversity. One of the Swedish Environmental Objectives is called “A Rich Diversity of Plant and Animal Life” and is directly targeting the conservation of biodiversity and had its due time in 2020. The objective was deemed not fulfilled this year, and one of the reasons mentioned was the expansion of cities, as green areas risked being exploited and fragmented. The shrinkage and isolation of natural habitats increase the risk for degradation of urban biodiversity so therefore the conclusion was to consider green areas at an early stage of the physical planning process. In this context, Green Infrastructure (GI) is the coherent network of structures, nature areas and habitats that are important for the provision of ecosystem services. GI is used when working with climate adaptation, social values, and biodiversity in urban areas. The Green Area Factor (Grönytefaktor, GYF, Swedish abbreviation) used in Sweden has been adapted to fit the current values and goals of the city of Malmö in Sweden, and later on applied in three of the biggest cities of Sweden: Malmö, Gothenburg, and Stockholm. GYF used in the City of Stockholm is a planning tool adopted for development districts and is applied during land allocation within the municipality (abbreviated GYF KVM). GYF KVM is calculated by dividing the sum of the green areas with the total area of the property. This result in a factor which should be achieved when the development on the property is completed. This thesis investigates how GYF KVM is treated by developers and the city of Stockholm during development and whether GYF KVM is a good tool for preserving the biological diversity in cities. The report also investigates whether GYF KVM is a long-term solution for strengthening the GI, especially regarding biodiversity. Methods used for answering the objectives were in the form of literature research of both scientific and grey literature, and interviews with stakeholders. The stakeholders identified were the City of Stockholm, the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA), consultants, C/O City and developers operating within the city of Stockholm. The thesis concluded that GYF KVM is a tool that is primarily intended to implement ecosystem services and is not only intended to strengthen biodiversity. However, GYF KVM lacks strong links to GI as the area of application is limited to the district. One solution could be for the city to implement a complementary tool for the design of green areas on public land. In this way, the planning area is expanded. Another proposal that was raised was to implement a binding national GYF model that ensures that more municipalities use GYF when planning urban environments. A national GYF model would also ensure that the additional green values are followed up and maintained. / En alltmer ökande urbanisering sker runt om i världen och i Stockholms stad växer antalet invånare för varje dag. Urbanisering innebär oftast en påfrestning på de urbana grönytorna då alltfler människor centreras kring stadskärnan vilket resulterar i expandering och förtätning av staden. Den biologiska mångfalden i den urbana miljön riskerar därmed att påverkas negativt. Grönytorna i städer är viktiga att bibehålla för att upprätthålla ekosystemtjänster som naturen ger oss. En ekosystemtjänst som klassas som en stödjande tjänst är den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är därför viktig att säkra inte enbart för naturens skull utan också för människans överlevnad. Det finns många mål, både internationella och nationella, kopplade till bevarande av den biologiska mångfalden. Ett av Sveriges miljökvalitetsmål berör den biologiska mångfalden och heter Ett rikt växt- och djurliv. Naturvårdsverket bedömde att målet inte skulle uppnås år 2020 och ett av hoten mot biologisk mångfald var stadsutbredning. Skälet till detta ansågs vara att grönytor riskerar att exploateras och fragmenteras, vilket ökar risken för degradering av den biologiska mångfalden i staden. Grönytor bör därför beaktas av kommunerna i ett tidigt skede i den fysiska planeringen. Grön infrastruktur (GI) är det sammanhängande nätverk av strukturer, naturområden och livsmiljöer som är viktiga för tillhandahållande av ekosystemtjänster. GI används vid arbete med klimatanpassning, sociala värden och biologisk mångfald i urbana och andra miljöer. Grönytefaktor (GYF) för allmän platsmark är ett planeringsverktyg som används vid planering av gröna ytor inom en tomt eller en fastighet som ska exploateras. För att särskilja GYF för kvartersmark från andra GYF modeller kommer GYF som används i Stockholms stad hädanefter att förkortas till GYF KVM. GYF KVM räknas ut genom att man dividerar de gröna ytorna inom en fastighet med den totala ytan. På så sätt får man en kvot, eller en faktor, som ska uppnås när fastigheten är bebyggd och färdigställd. GYF modeller används och appliceras i Sveriges tre största städer; Malmö, Göteborg och Stockholm. I dessa städer har GYF modellerats efter den specifika stadens behov och mål. I Stockholms stad ställs GYF som ett krav vid försäljning av kommunal mark till en byggherre för exploatering och är tänkt att stärka den gröna infrastrukturen i staden. Den här rapporten utreder hur byggherrar och Stockholms stad behandlar GYF KVM vid exploatering samt om GYF KVM är ett bra verktyg för att bevara den biologiska mångfalden i städer. Rapporten utreder också om GYF KVM är en långsiktig lösning för stärkande av den gröna infrastrukturen, speciellt gällande den biologiska mångfalden. Metoder som appliceras för att svara på frågorna var en litteraturstudie av vetenskapliga rapporter samt rapporter från statliga myndigheter och Stockholm stad. En intervjustudie utfördes också med berörda parter; Stockholm stad, Naturvårdsverket, konsulter, C/O City och byggherrar verksamma inom kommunen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att GYF KVM är ett verktyg som främst är till för att implementera ekosystemtjänster, och är inte enbart till för att stärka den biologiska mångfalden. Dock saknar GYF KVM starka kopplingar till GI då planområdet för GYF KVM är begränsat. En lösning kan vara att staden implementerar ett kompletterande verktyg för utformning av grönytor på den allmänna platsmarken, så kallad GYF AP. På så sätt utökas planområdet. Ett annat förslag som togs upp var att implementera en bindande nationell GYF-modell som säkerställer att fler kommuner använder sig av GYF vid planering av urbana miljöer. En nationell GYF-modell skulle också säkerställa att de tillkommande gröna värdena följs upp och kvarstår.

Em 2009, foi aprovada a Lei da Operação Urbana Consorciada (OUC) Porto Maravilha, tendo como objetivo promover a reestruturação urbana da zona portuária do Rio de Janeiro por meio da ampliação, articulação e requalificação dos seus espaços livres de uso público, com foco na melhoria da qualidade de vida de seus moradores e na sustentabilidade ambiental e socioeconômica da região. Esse objetivo está teoricamente em consonância com os conceitos trazidos pela bibliografia recente acerca do urbanismo sustentável e da qualidade ambiental urbana. Esta dissertação busca apontar os alcances e as limitações dos espaços públicos e da regulação urbanística de uso e ocupação do solo propostos pela OUC Porto Maravilha, sob o ponto de vista da qualidade ambiental urbana, como foco principal nas áreas livres e vegetadas. Além de uma investigação teórica desses aspectos, para efetivação do objetivo proposto, foram realizados o diagnóstico urbano da zona portuária do Rio e o estudo das propostas de projeto e legislação da OUC. Além disso, a pesquisa apresenta algumas experiências de regulamentações urbanísticas de uso e ocupação do solo, com foco na promoção de áreas livres e vegetadas em lotes, aplicadas em outras cidades do mundo. As análises e discussões desenvolvidas demonstram que, no âmbito nacional, a OUC Porto Maravilha apresenta diversas ações inovadoras com impacto positivo na qualidade ambiental urbana. Entretanto, a pesquisa também aponta os desafios e diretrizes que podem servir de referência para a formulação de futuras políticas públicas, tanto para a região objeto de estudo, como para outras localidades. / Porto Maravilha Urban Operation approved in 2009 has as its aim the promotion of the Rio de Janeiro harbor area renewal by expanding, articulating and requalifying its public open spaces, with special focus on the improvement of the resident\'s quality of life and on the sustainability. This objective is theoretically consonant with the concepts brought by recent bibliography on sustainable urbanism and on urban environmental quality. This thesis seeks to point out the scopes and limitations of public spaces and the use and occupancy ordinances proposed by the Porto Maravilha Urban Operation from the point of view of urban environmental quality, with a chief focus on the green and open areas. Besides a theoretical investigation of these aspects, in order to achieve the proposed objectives, this study also presents an urban diagnosis of the harbor area in Rio and an evaluation of the urban planning and legislation proposed for the project. Moreover, this research presents some experiences of urbanistic regulations on the use and occupancy of sites, focusing on promoting open and green spaces, applied in other cities of the world. The evaluations and discussions here developed show that, within the national scope, the Porto Maravilha has several innovative actions with a positive impact on urban environmental quality. However, the research also points to challenges and guidelines for the Project that can be a reference for the development of future public policies in the studied region as well as for other areas.