• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 114
  • 9
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 129
  • 45
  • 25
  • 25
  • 24
  • 23
  • 21
  • 18
  • 15
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

"Ju fler som äger frågan, desto bättre kommer resultatet att bli" : Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Cederholm, Åsa, Mrak, Lina January 2012 (has links)
SAMMANFATTNING ”Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli” Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Antal sidor: 28 Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten. Våra frågeställningar är: Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?   På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten? För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Utifrån tolkningar av svaren framkom fyra   områden: Ställningstaganden, Kommunikation/Dialog, Tydligare uppdrag och Dilemman i praktiken. Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskolecheferna om betydelsen av skollagens skrivning för förskolans verksamhet och status i samhället. Kravet på dokumentation ses som positivt, då förskolan tidigare varit dålig på att dokumentera sin verksamhet och koppla till forskning. Styrdokument och den egna utbildningen anses till stor del stå för den vetenskapliga grunden. Det komplexa är dock att den egna utbildningen upplevs som gammal och det gör implementeringsarbetet av de nya styrdokumenten svårt. En organisation där delaktighet, ett kritiskt förhållningssätt samt tid till diskussion och reflektion får plats är en förutsättning för att implementeringsarbetet ska lyckas. / ABSTRACT "The more people who own the issue, the better the result will be" Pre-school Managers' attitudes toward education in kindergarten, based on scientific basis and proven experience Number of pages: 28 On July 1, 2011 Swedish pre-school became an integral part and are now governed by the   Education Act. Pre-school is seen as the first step in the educational system and education shall be based on scientific basis and proven experience. The purpose of the study is to examine how pedagogical leaders describe scientific basis and proven experience and how   they think that the terms could be implemented in the pre-school practice.  Our queries are:  • What do pedagogical leaders of pre-schools perceiver the terms “scientific basis” and        “proven experience” will mean for the educational activities? • How can these terms be implemented in pre-school practice?   The study was conducted as a series of interviews with four pedagogical leaders of pre-schools. The discussions have been transcribed and analyzed. Based on these interpretations four areas of interest appeared: Standpoints; Communication / Dialogue; A pronounced mission and; Dilemmas in practice. The results acknowledge that pedagogical leaders recognize, not only the importance of   including pre-school as part of the Education Act, but also how the Act influences the pre-school status in society. The requirement for documentation is seen as positive, since pre-school historically has been poor at documenting the practice and subsequent link to research. Curriculums and the pedagogical leaders own education is considered to be the major source of scientific basis. However, here lies a complexity, because many pedagogical leaders own education is perceived as outdated and that makes the implementation work of the new curriculums difficult. An organization which recognizes participation, critical engagement, time for dialogue and reflection would most likely support these fundamentals as a means for the implementation work to succeed.
52

Förebyggande arbete i förskolan : Läs- och skrivsvårigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och uträtta.

Karlsson, Simon January 2014 (has links)
No description available.
53

Professionell identitet : Förskollärares yrkesspecifika kompetenser, i en förskola på vetenskaplig grund. / Professionell identity : Preschoolteachers jobspecific skills, i a preschool on a scientific basis.

Grander Berglund, Victoria, Wolf, Jenny January 2014 (has links)
2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor. Analysarbetet har genomförts med inspiration av Grounded Theory. Resultatet består av sju olika kategorier. Kollektiv kompetens som praxisbunden och verbal, Kompetens i form av görande, Kompetens som förmåga att hantera en komplex verksamhet, Personlighet som kompetens, Reflektion som kompetens, Se och förstå barns intentioner samt Kompetens och identitet i relation till en vetenskaplig grund. Det framkommer en hög kompetens hos förskollärare när de samtalar om sin verksamhet, men de har svårt att uttrycka sin kunskap i relation till vetenskapliga teorier. När de sätter ord på sin kompetens gör de det i termer av ett görande i en kollektiv och praxisbunden kultur.
54

Rektorers uppfattningar av vad en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär

Larsson, Hillevi January 2014 (has links)
Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter. Rektorerna ger också en bild av att förlita sig på lärarnas utbildning och kompetensutveckling. / This study explores by the phenomenographic way of working, what it means for principals´ that education is scientific ground and evidence based and how the principals´ work to achieve this at their schools. The school law from 2010 has in its first paragraph inscribed that education should be scientific ground and evidence based. Principals´ at upper secondary schools have through interviews answered questions on what the new school law writing means to them. The principals´ have given replies on what it means for them that education at their schools is scientific ground and evidence based and how they work for this to become a standard.  A differentiated picture is given by the upper secondary schools different conditions to accept this challenge. The principals´ point out difficulties in giving all the students the same possibilities, when subject and belonging to a certain program give students different possibilities. The principals´ rely on the teachers´ education and skills development.
55

”Blattesvenska är ett ungdomsspråk, inte en dialekt” : En studie av högstadieelevers attityder till tre svenska varieteter / Suburban Swedish is a youth language, not a dialect : A study of high school students' attitudes toward three Swedish varieties

Önder, Kristina January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord. Enligt undersökningen varierade ungdomarnas attityd till språkliga varieteter mellan kön och till en viss del mellan första- och andraspråkstalare. Flickorna valde fler positiva uttryck än pojkarna till varje dialekt, förutom till svenska på mångspråkig grund som talades av mannen, det som pojkarna var mest positiva till. Andraspråkstalarna var något mer positiva till svenska på mångspråkig grund än förstaspråkstalarna.
56

Tuggummi under sulan : En fenomenologisk studie om undervisning av danssteget assemblé / Gum under the sole : A phenomenological study about teaching the dance step assemblé

Nelander, Katla January 2017 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskapen om undervisande balettlärares erfarenheter gällande fenomenet undervisning av assemblé inom gymnasieskolan. Studien som genomförts har varit kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Fyra danslärare som undervisar i balett inom ämnet Dansteknik har delat med sig av sina erfarenheter gällande undervisning av assemblé samt sina motiv till de valda metoderna. Fyra teman har synliggjorts som beskriver lärarnas arbete för att förbereda eleverna inför lärande av assemblé, lärarnas strategier för att undervisa assemblé, lärares och elevers utmaningar vid undervisning av assemblé, samt lärarnas bakomliggande motiv till undervisningsmetod och syllabus. Det fanns både likheter och skillnader mellan lärarnas metoder och motiv. Samtliga balettlärare förberedde eleverna genom att undervisa förberedande steg, samt initierade assemblé i ett långsamt tempo med hjälp av balettstången. Därefter togs hoppet ut på golvet och tempot ökades. De motiv till vald metod som synliggjordes var utbildning, erfarenhet och syllabus. Lärarnas egen utbildning utgjorde även motiv till valet av syllabus. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning om lärande i dans, om danslärares kunskaper och metoder samt om balettundervisning. Även den fenomenologiska teorin har legat till grund för diskussionen. Studien kan kopplas till skolans styrdokument – både till formuleringar i kursplanerna för ämnet Dansteknik, till läroplanen samt till skollagen. Studien har visat att somliga danslärare har en bristfällig kunskap om skolverkets definition av begreppet ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skolverket, 2011a, s. 5), varför kunskap om detta behöver spridas.
57

Sambandet mellan transaktionellt– och transformellt ledarskap, hälsa och produktivitet : En kvantitativ enkätstudie

Steele, Hannah Steele January 2018 (has links)
Bakgrund:I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden ökat, har även ohälsa och sjukfrånvaron bland medarbetare blivit högre. The Full Range Leadership Model består av ledarskapsstilarna transaktionellt och transformellt ledarskap. Forskning har visat att chefers ledarskapsbeteende har ett samband med medarbetarnas hälsa vilket gör det viktigt att kartlägga betydelsen av olika ledarskapsbeteenden för att bibehålla och öka medarbetarnas hälsa.Arbetsmiljön är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid produktionsbortfall eftersom upplevda arbetsmiljöproblem kan påverka medarbetarnas prestation negativt. Sambandet mellan transaktionellt- och transformellt ledarskap och produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem är ännu inte kartlagt. Syfte:Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan transaktionellt och transformellt ledarskap och hälsa samt produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.  Metod:Designen var en tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde via en elektronisk enkät. Totalt besvarade 101 individer enkäten. För att mäta hälsa användes en fråga om allmän hälsa ur SF36. Produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem mättes med två frågor. Ledarskapsstil mättes med en modifierad version av Multifactor Leadership Questionnaire. Initialt gjordes en korrelationsanalys med Pearson produktmomentskoefficent för att se vilka oberoende och bakomliggande variabler som hade ett linjärt samband med hälsa respektive produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.En linjär multipel regressionsanalys användes för att besvara första frågeställningen.  Resultat:Transformellt ledarskap hade ett samband med hälsa (b= 0,34, p = 0.02)men inte transaktionellt ledarskap. Transformellt ledarskap var den enda variabeln som hade ett linjärt samband med produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem. Däremot var den inte statistiskt signifikant när alfanivån sänktes till 0,05.  Slutsats:Resultatet indikerar på att en ledare bör praktisera ett transformellt ledarskap för att främja medarbetarnas hälsa.
58

Differentierad och individualiserad läsinlärning : Lärares resonemang kring val av arbetssätt med anknytning till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Karlsson, Lina, Lind Eriksson, Mathilda January 2020 (has links)
Denna studie avser att undersöka hur lärare i förskoleklass och skolans årskurs 1–3 arbetar med läsinlärning, hur de differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning samt hur de resonerar kring val av metoder och arbetssätt med anknytning till vetenskap­lig grund och beprövad erfarenhet. Materialinsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning samt via kvalitativa intervjuer. Insamlade data från den kvalitativa delen har analyserats via en tematisk analys. Från kvantitativa data har två öppna frågor analyserats genom tematisk analys och resterande frågor har analyserats direkt på enkät­utformningens sida. Resultatet visar att lärare både differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning i stor utsträckning genom att använda sig av olika metoder och modeller som till största del är förankrade i forskning men som även baseras på egna erfarenheter. Resultatet visar även att lärare i stor utsträckning får välja arbetssätt utan tydliga direktiv från rektor och skolledning.
59

Lärares förhållningssätt gentemot styrdokument och vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet : En skildring av lärares tolkningar av läroplanen i anknytning till skrivundervisning i årskurserna 1–3

Eriksson, Evelina, Ritzén, Elin January 2020 (has links)
Studien undersöker vilka undervisningsmetoder lärare i årskurserna 1–3 använder sig av för att stödja elevernas utveckling inom genren berättande texter. Studien undersöker även hur lärare utformar sin undervisning i relation till de styrdokument som undervisningen ska utgå från. En kvalitativ studie har genomförts vilket innebär att intervjuer samt observationer ligger till grund för det insamlade materialet. Sex lärare intervjuades och tre av dessa lärare observerades vid två tillfällen. I studien utgick vi från hermeneutiken som en övergripande teoretisk utgångspunkt vad gäller angreppssättet av materialet. Vidare användes den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt baserat på an- tagandet att lärandet sker i ett socialt samspel. Slutligen har vi använt Ivaničs skrivdiskurser som ett avsmalnat angreppssätt vad gäller skrivundervisning. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som kan liknas med forskningsbaserade metoder. I resultatet framgår även att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Vidare påvisar resultatet att lärarna har skilda meningar angående hur läroplanen ska tolkas samt hur de utformar undervisningen utifrån sina tolkningar. Vår tolkning är att lärarna anser att erfarenhet väger mer än det som står i läroplanen. Lärarnas kunskaper och erfarenheter av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses som ofullständiga. En slutsats som dragits utifrån det är att dessa begrepp inte förekommer som ett naturligt diskussionsämne inom lärarkåren.
60

Reflektion : Vad innebär reflektion i lärares arbete?

Rosengren Larsson, Iris January 2020 (has links)
Syftet med denna magisteruppsats är att bidra med kunskap om vad reflektion innebär i lärares arbete. Skolverket och Skolinspektionen rekommenderar reflektion för en bättre undervisning och som metod i det systematiska kvalitetsarbetet och jag undersöker hur detta går till i praktiken, genom att ta reda på hur lärarna definierar reflektion, när och hur de reflekterar, vilken funktion och vilket meningsskapande lärarna upplever att reflektionen ger. Intervjuer med sex stycken lärare som använt sig av reflektion i sin yrkespraktik har gjorts. Undersökningen visar att lärarna har en gemensam förståelse av reflektion och att de reflekterar i tanke, text och dialog. Ju mer ofta lärarna reflekterar desto större nytta har de av reflektionen i sin praktik. Alla lärare i undersökningen är eniga om att reflektionen har en viktig funktion och skapar mening i deras praktik. Resultatet visar också att lärare reflekterar över det som ska bli bättre, vilket resulterar i att lärare sällan reflekterar och lyfter det som redan är bra. Detta får också konsekvenser för vad som vetenskapliggörs i lärares arbete. Reflektionen som en förutsättning för utveckling, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan diskuteras vidare i uppsatsen och vilka konsekvenser de kan ha för lärares praktik.

Page generated in 0.2668 seconds