De historiskt dominerande inslagen i teknikundervisningen på svenska grundskolor har varit att tillverka produkter genom problemlösande processer, lära sig om konstruktioner samt bekanta sig med redskap, material och tillverkningsprocesser. Det traditionella undervisningsinnehållet benämns som artefaktfokuserat, där artefakterna ses som tillverkade materiella föremål, och har utifrån sin dominans inneburit en didaktisk utmaning då mer abstrakta fenomen avsetts behandlas. Då det svenska samhället utvecklats från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle, samtidigt som eleverna idag i stor utsträckning finner undervisningen som orelevant, kan det förstås som intressant att titta närmare på hur ämnet kommuniceras. Detta då det visat sig att flest lärare menar att de utgår från det centrala innehållet i kursplanen när de planerar och genomför sin undervisning. Mot denna bakgrund undersöker detta examensarbete de exempel på undervisningsinnehåll som återges i Skolverkets styrdokument, fördjupningstexter och filmer som kommunicerar teknikämnet. Syftet är att redogöra för hur stor andel av de identifierade exemplen på undervisningsinnehåll som är av den traditionella typen. Vidare avses andra typer av artefakter att identifieras och kategoriseras. Urvalet av material studeras utifrån en kvantitativ innehållsanalys som bearbetar det faktiska innehållet med hjälp av en ram bestående av definierade artefakttyper. Dessa klassificerar och kategoriserar de exempel som identifieras i materialet. Genom de 746 exempel på undervisningsinnehåll som identifierats, visar det sig att 78% av dessa är av den traditionella typen. Vidare ses mönster där de tillverkade materiella föremålen tilldelas centrala platser och där andra icke fysiska verktyg ses som hjälpmedel att utveckla de förstnämnda. Vid studier av enbart det centrala innehållet bekräftas denna dominans i avseende på antal samt att de tillverkade materiella föremålen har en central plats. Andra artefakttyper som identifieras i materialet är naturföremål, cyborger och sociokulturella artefakter. Utifrån resultatet av undersökningen och mot bakgrunden av den teori och de definitioner som utformat ramen presenteras alternativa perspektiv. Dessa vänder på förhållandet så att mer abstrakta innehåll ges centrala platser vilket skapar alternativa sammanhang att diskutera teknik utifrån. Dessa alternativ kan verka för en diskussion kring vad teknikundervisningen i den svenska grundskolan kan innehålla och utformas efter. Inte för att det ena skulle vara mer rätt än det andra men om fler perspektiv synliggörs ges förutsättningar till att på ett reflekterat sätt utforma den undervisning som eftersträvas. Kort och gott kan kunskapen om fler perspektiv skapa förutsättningar för att beslut om undervisningens innehåll fattas utifrån kunskaper om teorier och definitioner, inte utifrån traditioner, föreställningar och känslor. / <p>Teknik</p>

Denna studie syftade till att undersöka hur skollagen och Skolverkets allmänna råd för dokumentation av extra anpassningar skulle kunna vara en utmaning för grundskollärare. För studien användes intervju som metod med både brett valda och styrt valda deltagande lärare i Uppsala län och i Stockholms län. I intervjuerna var fokus att ta reda på lärarens tolkning, vilket specialpedagogiskt perspektiv läraren använde sig av och vilka omkringliggande faktorer som påverkade informantens arbete. I analysen av studien upptäcktes det att också inkludering var av vikt för vår studie eftersom det visade sig vara centralt i lärarens dagliga arbete. Analysen av intervjuerna visade att samtliga lärare såg skollagen och Skolverkets allmänna råd för dokumentation av extra anpassning som en utmaning. Det som skiljer är att några av lärarna såg det som en negativ utmaning medan andra såg det som en positiv. Synsätten har efter analys visat sig kunna kopplas samman med lärarens tolkning, egna inställning, erfarenheter samt organisatoriska faktorer.

Ett viktigt innehåll i ämnet matematik är förståelsen för talets position och värde. Dessa förståelser är en grund för vidare utveckling i matematik. Därför måste lärare konkretiserabegreppen eftersom de är abstrakta för många elever. Detta för att öka chansen hos eleverna att utveckla sitt lärande. Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen ser ut när lärare ska undervisa i positionssystemet och synliggöra de kritiska aspekter som identifierats av forskningen. De tvåfrågeställningar som ska besvaras är: “Hur ser undervisningen ut om positionsegenskaperna i årskurs 3?” och “Hur ser undervisningen ut om tiobasegenskaperna i årskurs 3”. Denna studie är en kvalitativ undersökning där genomförande innehåller tre observationer, vidolika tillfällen, i en mellanstor kommun. Vid varje tillfälle har en lärare deltagit och observerats där data har skrivits ner på papper och även fotograferats. Analysarbetet har behandlats utifrån Ross (2002) fyra egenskaper där två av dessa, positionsegenskaper och tiobasegenskaper, haranvänts. I analysarbetet används även instrumentell förståelse för det som inte kännetecknar positionsegenskaper och tiobasegenskaper. Resultatet visar att samtliga tre lärare tar upp både positionsegenskaper och tiobasegenskaper i sin undervisning. Dock undervisar lärarna olika och utifrån olika material. De material som används är figurer som symboliserar ental, tiotal, hundratal, tusental, tärningsspel, sifferkort och Whiteboard. Två av lärarna använder i sin undervisning övningar, diskussioner och konkretiserar begrepp på ett varierande sätt för att skapa djupare förståelse hos eleverna medan den tredje lärarens undervisning saknar detta.

Denna uppsats undersöker två svenska läroplaner, Lgr62 och Lgr11. Undersökningen svarar på hurdana föreställningar de två läroplanernas övergripande delar förmedlar om gruppering utöver årskursbunden klass, och hur föreställningarna förhåller sig till tre teoretiska utgångspunkter i Vygotskys teorier. Även skillnader i analysresultaten för läroplanerna lyfts. Undersökningen utfördes som en hermeneutisk analys av sådana skrivningar i de två läroplanerna som var relevanta för analysen. Det empiriska materialet och analysen presenteras i löpande text, med citat ur läroplanerna som stöd för analysen. Studiens resultat visar att Lgr62 förmedlar en positiv föreställning och att Lgr11 inte förmedlar en tydlig föreställning om gruppering. Läroplanernas föreställningar går också att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten motiverar fortsatt forskning om läroplaners innehåll.

Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av matematikböcker i undervisningen. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex verksamma matematiklärare i årskurserna 1-3. Samtliga av de lärarna som deltog i denna studie använder matematikboken i sin undervisning. Lärarna uppger att de alla tycker att undervisningen ska kombineras av matematikboken och annat material utöver. Detta för att undervisningen ska kunna individanpassas och att alla elever ska få chans att utveckla sina kunskaper i matematiken. Materialet utöver matematikboken ska vara konkret och det ska finnas möjligheter till varierande material. Denna studie är viktig då det behövs mer forskning kring läromedlens påverkan på elevernas kunskapsutveckling och elevernas lärande resultat.

I denna systematiska litteraturstudie var syftet att skapa en förståelse för hur pedagoger i grundskolans tidiga år förhåller sig till genusskillnader inom matematikundervisningen. Således var syftet att undersöka hur pedagogers förhållningssätt påverkar eleverna. I diskussionsdelen har även diskuterats, utifrån resultatet, hur pedagoger bör förhålla sig gentemot genus för att motverka de eventuella effekterna hos eleverna. Detta har varit grundläggande då det var av vikt att pedagoger är medvetna om problematiken om genusskillnaderna som råder i skolans matematikundervisning redan i skolans tidiga år. Detta konsumtionsarbete har grundats i artiklar hämtade från databaserna UniSearch, ERIC, MathEduc Database samt GoogleScolar. Resultatet visade att pedagoger hade ett förhållningssätt som gynnade det manliga könet i större utsträckning än det kvinnliga könet. Resultatet visade även att pojkar gavs mer uppmärksamhet och tanke än vad flickorna fick. I följd av detta påverkades elevernas motivation, självbild, självkänsla samt självförtroende.

Syftet med studien var att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå i problemlösning för elever som har svenska som andraspråk. För att ta reda på detta ställdes frågorna: “vilka svårigheter stöter elever med utländsk bakgrund på vid problemlösningsuppgifter?”  samt “vilket stöd kan de eleverna få i sitt lärande?” För att kunna svara på frågeställningarna utfördes en systematisk litteraturstudie och 12 artiklar har granskats och analyserats. När resultaten av artiklarna sammanställdes kunde vi komma fram till att det oftast handlar om en svårighet och att det finns fler sätt att stötta eleverna i utvecklingen. Det är huvudsakligen språkliga problem som eleverna stöter på, med detta menas både förståelse för enstaka ord och förståelsen av sammanhanget i uppgiften. Vad det gäller stöd beskrivs det främst fyra riktlinjer man kan förhålla sig till; 1) språkligt stöd, 2) laborativt material, 3) tydliga instruktioner och 4)  strategier och kontexten i uppgiften.

Digitalt berättande har blivit en del av undervisningen i svenska de senaste åren. Än så länge verkar dock ingen omfattande forskning ha bedrivits i Sverige om hur arbetet med detta påverkar elevers skrivande. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka digitalt berättande och dess inverkan på grundskoleelevers skrivförmågor. Detta gjordes utifrån frågeställningen: På vilket sätt inverkar digitalt berättande på de kognitiva förmågorna i skrivprocessen? För att besvara studiens syfte och frågeställning insamlades totalt elva vetenskapligt granskade artiklar som presenterade empirisk data. Dessa hittades främst genom databaserna Scopus, ERIC och sökmotorn UniSearch. Resultatet visar att digitalt berättande kan ha en positiv inverkan på flera kognitiva förmågor som är involverade i skrivprocessen. Exempelvis påverkades förmågan att tänka kreativt, planera, och kontrollera sitt skrivande. Även förmåga att hantera språket ur ett grammatiskt perspektiv och budskapsförmedling påverkades. Utöver detta diskuteras möjliga förklaringar till att digitalt berättande skulle kunna bidra till att utveckla dessa förmågor. De förklaringar som lyfts handlar främst om att digitalt berättande som arbetssätt främjar elevsamarbete och är motivationshöjande. Forskningen verkar vara samstämmig i att digitalt berättande kan ha positiv inverkan på elevers skrivande. För att kunna dra mer slutsatser och utöka kunskap om detta anser vi dock att det finns behov av vidare forskning framförallt i skolans tidiga år och utifrån svensk kontext.

<p>Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.</p>

<p>Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.</p><p>Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna. Detta var för oss ett oväntat resultat vilket medförde att vår undersökning ändrat inriktning under arbetets gång.</p>