Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass. Resultatet visade att det var skillnad på att arbetamed en stor respektive en liten grupp, och att vad pedagogen gör med gruppen kan varaavgörande för hur gruppen uppfattades. Det antal elever i en grupp som pedagogerna ansågsom liten stämde inte överens med litteraturen. Pedagogerna ansåg att en liten grupp var engrupp på cirka 10-15 elever men enligt litteraturen är en liten grupp cirka 6 personer. Från ettelevperspektiv ansåg pedagogerna att eleverna trivdes bäst med att få tillhöra en liten grupp.

<p>I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde.</p><p>Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper.</p><p>För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk.</p><p>Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare. Av resultatet framgår också att vid sammansättningen är det vanligast att de som har tid att avsätta får ingå i modelleringsgruppen och inte de som egentligen borde vara med, med tanke på domänkunskap och social förmåga. En annan viktig punkt visar också att ingen av intervjupersonerna analyserar och hanterar konflikter.</p>

Forskningen angående gryppdynamikens inverkan på högintensiv träning är liten, vilket skapar problem i samband med den ökade träningstrenden. Det har nu uppstått en ny arena att forska på. Genom experimentella studier studerades individers motivation samt prestation i olika försatta situationer. 10 deltagare utförde samtliga under sammanlagt tre tillfällen ett förutbestämt pass under olika förutsättningar (se bilaga 1). Studien innebär således tre likadana passutföranden.Genom intervjuer samt kartläggning av tider sammanställdes data vilken kom att beskriva samt förklara hur och varför deltagarnas prestationer kom att skifta. Resultatet kom att analyseras med hjälp av studiens teoretiska ramverk angående tävlingssituationer av Weinberg &amp; Gould (2011) samt flertalet motivationsteorier. Studien visar tydliga samband på att prestation samt motivation ökar då deltagarna utför passen med medtävlande, samt i större grupper. Resultatet korrelerar kraftigt med tidigare studier samt forskning som finns angående ämnet gällande medtävlande samt draghjälp, samtidigt som utfallet särskiljer sig till viss del angående tidigare forskning om gruppens inverkan på prestationen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer påverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen påverkas av att identifiera sig med grupper. Vår tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott går att förklara med en starkare sammanhållning och en positiv självbild. Vi ville även undersöka om den starkare sammanhållningen med laget kunde påverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara på vår frågeställning har vi genomfört en fallstudie på ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen. Vi analyserade vårt resultat utifrån social identifikationsteori och kom fram till att medlemskapet i amatörfotbollslaget har positiva influenser på individen. Denna påverkan anser vi bero på dels de rent fysiska aspekterna men även på grund av gruppdynamiska processer som ökad sammanhållning mellan kollegorna, kontakter över avdelningsgränser och en påtaglig stressventil. Vi fann däremot även tendenser till negativa effekter som utestängning och konflikter mellan laget och den övriga organisationen.

No description available.

I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde. Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper. För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk. Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare. Av resultatet framgår också att vid sammansättningen är det vanligast att de som har tid att avsätta får ingå i modelleringsgruppen och inte de som egentligen borde vara med, med tanke på domänkunskap och social förmåga. En annan viktig punkt visar också att ingen av intervjupersonerna analyserar och hanterar konflikter.

Studiens syfte är att undersöka hur tre bildlärare i grundskolan förhåller sig till och arbetar med gruppdynamikens möjligheter och dilemma i bildundervisningen. För att undersöka detta tillämpas tre halvstrukturerade forskningsintervjuer. Studien utgår från kvalitativ ansats. Resultatet visar att gruppdynamiken kantas både av möjligheter och dilemman. Gruppsammansättningen spelar stor roll för hur gruppdynamiken utvecklar sig från år 7 till år 9. God gruppdynamik leder till ökad gemenskap, trygghet, respekt, inspiration och bättre utnyttjande av lektionstid. God gruppdynamik främjar även elevens utveckling och lärande. Dålig gruppdynamik beror på flera yttre faktorer, bland annat tidsbrist, ekonomi, resultatfokus och olika inställning till utbildning och skola. Det empiriska materialet visar att läraren tillämpar i sin undervisning strategier såsom iakttagelseförmåga, anpassning och relationer för att främja gruppdynamiken. Resultatet visar att lärarens ledarskap påverkas av gruppdynamiken i lärarlaget samt att bildämnets kommunikativa och praktiska karaktär möjliggör för god gruppdynamik genom bland annat områden som värdegrund och bildanalys.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur man skapar en fungerande stark grupp på en arbetsplats när den består av högpresterande provisionsavlönade fastighetsmäklare samt hur den påverkas av tall poppy fenomenet.    Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts där en internetbaserad enkät ligger till grund för empirin i resultatet och analysen. 127 respondenter deltog i undersökningen vilka bestod av alla anställda på fastighetsmäklarkontor över hela Sverige. Det omfattar roller som kontorschefer, fastighetsmäklare. koordinatorer samt övriga roller. Data från enkäten omvandlades sedan och därefter importerades till statistikprogrammet Jamovi där det genomgick deskriptiva- och korrelationsanalyser.   Resultat och slutsats: Det kan konstateras att man skapar en stark och välfungerande grupp på fastighetsmäklarkontor i Sverige genom hög grad av samarbeten och mycket interna möten vilket resulterar i en positiv stämning och stark lagmoral. Detta visade sig ge positiva effekter för både individerna i gruppen samt dess helhet. Vidare kan det konstateras att en jämn presterande nivå på individerna är en viktig faktor till gruppens välmående, gruppen ska alltså inte ha allt för stora klyftor mellan de som presterar bra och de som presterar sämre. Sista faktorn är att det finns ett beprövat belöningssystem för individerna i gruppen samt för gruppen som helhet.   Uppsatsens bidrag: Detta arbete bidrar till kunskap kring hur chefer och franchisetagare förstår hur en grupp skall formas och behandlas på bästa sätt för att nå framgång. Förslag till vidare studier: Förslag till vidare forskning är att specificera denna forskning och undersöka ifall de skiljer sig beroende på var i landet den genomförs. Detta för att undersöka ifall det skiljer sig åt beroende på storstad gentemot mindre städer. Ytterligare förslag är att genomföra samma forskning men med fokus på andra branscher, detta för att förstå hur välfungerande grupper fungerar i det stora hela, alternativt att jämföra hur fastighetsmäklarbranschen står sig i denna jämförelse till andra branscher.  Sista förslaget omfattar att använda Team-member-exchange (TMX) teorin, som innefattar en grupps utbyte av ideer och grad av samarbete. Istället för att använda teorin den härstammar ifrån, Leader-member-exchange (LMX) därmed genomföra liknande forskning fast fokusera på ledarens roll i skapandet av gruppen. / Purpose: The purpose of his study is to develop an understanding on how to create a strong group among high performance commission paid real estate agents.   Method: The study is performed using a quantitative investigation with an internet-based questionnaire that will form a base in the result and analysis. 127 responses were collected from employees at real estate companies all around Sweden. The roles of the employees varied between office managers, real estate agents, assistants and remaining roles. The data collected from the questionnaire were re-coded and then imported to the statistics program of Jamovi where it underwent descriptive and correlation analyses.     Results and conclusion: It can be stated that a strong and well-functioning group is created at real estate offices in Sweden through a high degree of collaborations, internal meetings, which results in a positive atmosphere and strong team morale. This turned out to have positive effects for both the individuals in the group and its entirety. Furthermore, it can be stated that an even performing level of the individuals is an important factor for the group's well-being, so the group should not have too large gaps between the over and the under-achievers. The last factor is that there is a proven reward system for the individuals in the group and for the group as a whole.   Contribution: This work contributes to knowledge about how managers and franchisees in the real estate industry beneficial knowledge about how a group should be formed and treated in the best way to achieve success.   Proposals for further research: Suggestions for further research are to specify this research and examine whether they differ depending on where in the country it is conducted. This is to investigate whether it differs depending on the big city compared to smaller cities. Further proposals are to carry out the same research but with a focus on other industries, this to understand how well-functioning groups work in general, or to compare how the real estate industry stands in this comparison with other industries. The latest proposal includes replacing the Team-member-exchange (TMX) theory with the theory it originates from, Leader-member-exchange (LMX) thus conducting similar research but focusing on the leader's role in the creation of the group.

AbstractVårt övergripande syfte är att ta reda på varför det ofta betraktas som ett mål i förskolan att ha fler manliga förskollärare, samt se hur olika yrkesroller inom förskolan förstår och förhåller sig till manliga förskollärares egenskaper och inverkan på verksamheten. Vilka av mannens förmodade egenskaper kan göra skillnad för barns utbildning eller identitetsskapande eller för förskolans verksamhet i allmänhet undrar vi. Vi har som metod använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta personer, alla kvinnor verksamma inom förskolan, med olika yrkestitlar. Teorin vi har använt oss av för att analysera empirin med, är praktikarkitekturteorin. Resultatet av vår studie visar att män kan bidra med en trevligare arbetsmiljö och att bilden av den manliga förskolläraren förr ansågs antingen vara en fysisk aktivitetsmentor eller ”snubben med gitarren”, men att det idag inte handlar om könet på pedagogen, utan om kompetensen han besitter. Studien visar också att bilden av den manliga pedagogen som förbrytare är djupt rotad i samhället och med stor sannolikhet en av anledningarna till att så få män söker sig till yrket.

Upplevelsen av att hamna i en arbetsgrupp där gruppmedlemmarna inte förstår varandra eller klarar av att samarbeta är påfrestande. Oberoende av hur mycket ansträngningar som genomförs upplevs det som att framstegen uteblir. Vår kandiatuppsats, Teamrollers påverkan på teamkänslan och gruppdynamiken - en kvalitativ studie om Belbins rollteori, är en studie om teamroller i en arbetsgrupp. Syftet med studien är att undersöka en arbetsgrupps olika teamroller för att se om det påverkar gruppens arbete och den upplevda teamkänslan. Det finns många saker som påverkar en persons teamroll och upplevelsen av teamkänslan och gruppdynamiken. Som grund till studien har vi utgått från Belbins rollteori. För bredare perspektiv har närliggande teorier använts som komplement. För att stärka vårt resonemang behandlas även begrepp som grupper, gruppdynamik, teamwork och mångfald. För att kunna besvara syftet har vi valt en kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes med ett resultat som antydde att teamrollen Specialist saknades. Respondenterna var eniga om att gruppen har en bra teamkänsla och gruppdynamik. Resultatet pekar på att gruppen är välfungerande trots att alla teamroller inte finns konstant. Studien visar att gruppen har tillgång till specialistrollen när det finns ett behov av den och därmed argumenterar vi för att den rollen inte behöver finnas konstant i den här arbetsgruppen. Utifrån vårt resultat går det att argumentera för att olikheter i en grupp skapar förutsättningar till ett välfungerande team där rollteori är en bra grund.