I läroplanen för gymnasieskolan står det att elever ska få möjlighet till ämnesövergripande undervisning. Den nationella och internationella forskningen som gjorts kring fenomenet pekar på att ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som kan vara gynnsam för elevers lärare och utveckling. Trots detta så förekommer ämnesövergripande undervisning inte i någon större utsträckning. Syftet med vårt examensarbete handlar därmed om att utveckla förståelse för svensklärarens syn på ämnesövergripande undervisning på gymnasienivå, detta för att få nya perspektiv på fenomenets komplexitet som förhoppningsvis kan hjälpa oss i vår kommande profession för att planera och bedriva undervisning som är utvecklande för eleverna. För att utveckla en förståelse för hur svensklärare resonerar kring ämnesövergripande undervisning, samt vilken roll de anser att ämnet svenska har i ämnesövergripande undervisning, har olika teoretiska perspektiv legat som grund för att bilda oss en fördjupad förståelse. En fenomenologisk metodansats har använts under utformningen av vår undersökning då vi avser fånga svensklärarens upplevelse och attityd. För att komma åt svensklärarens subjektiva upplevelse har kommunikativa data samlats in i form av semistrukturerade intervjuer. Arbetsfördelningen har delats upp genom att vi haft större ansvar inom vissa delar. Samtidigt har arbetsfördelningen varit jämlik då vi hela tiden diskuterat, analyserat och ändrat i texten tillsammans. Analysarbetet har sedan kunnat synliggöra upplevelser och attityder, samt likheter och skillnader i förhållande till ämnesövergripande undervisning och ämnet svenska, vilka har tematiserats i rubriker i resultatdelen. Resultatet visar att svensklärare uppfattar ämnesövergripande undervisning som ett arbetssätt som kan bidra till en holistisk kunskapssyn för eleverna, men att de inte ges rätt förutsättningar till att kunna bedriva sådan undervisning. Attityder om vad som kan fungera i ämnesövergripande undervisning visade sig variera, men också att kommunikation mellan lärare är en viktig förutsättning för att skapa gemensamma mål och syfte för att utveckling och måluppfyllelse ska kunna ske.

Syftet med studie är att synliggöra de problem elever kan stöta på i övergången mellan aritmetik och algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning på området samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utländska forskningen förhåller sig till våra svenska ungdomars kunskaper inom samma område. Resultatet av intervjustudien är tvetydig då man både kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan aritmetik och algebra men att de samtidigt uppvisar stor osäkerhet då de inte är helt säkra på om samma räkneregler gäller i båda fallen. Elevernas kunskaper inom aritmetik är bristfälliga och det ger följdeffekter på deras kunskaper inom algebra. Det tycks alltså inte vara slumpmässiga fel som uppträder i övergången mellan aritmetik och algebra utan de fel eleverna gör i algebra går tydligt att härleda till motsvarande fel inom aritmetiken. Resultatet av den här undersökningen tyder på att åldern inte spelar så stor roll för hur man resonerar matematiskt. Matematikkunskaperna tycks alltså inte mogna fram utan det tycks som goda matematikkunskaper kräver hårt arbete och många timmars träning. Många av de svar eleverna i denna studie ger är väldigt lika de svar som tidigare framkommit i studier på yngre elever, vilket skulle kunna tyda på att gamla missuppfattningar inte har rättats till utan fortfarande lever kvar och ställer till problem för ungdomarnas fortsatta matematikstudier.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor. Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera. Majoriteten av lärarna gav beskrivningar som kunde kopplas till det salutogenta perspektivet av hälsa medan några få kopplades till det patogenta perspektivet. Det som gick att urskilja var att alla respondenter hade ett stort fokus på den fysiska aktiviteten i undervisningen där många aktiviteter valdes ut då de lockade till högt deltagande och aktivitet. Det som dock skiljde lärarna inom det salutogenta perspektivet ifrån lärarna inom det patogenta perspektivet var att de även fokuserade på andra aspekter som gällde hälsan och hade mer variation i sin undervisning där även psykiska och sociala aspekter av hälsa berördes. Det anmärkningsvärda i studien var att det sätt respondenterna definierade hälsa på hade stor betydelse för valet av undervisningsinnehåll. Även vid hanteringen av olika aktiviteter skiljde sig lärarna åt då vissa respondenter försökte bejaka andra utvecklingsområden såsom sociala relationer samt elevernas upplevelse av själva aktiviteten även om aktivitetens huvudfokus låg på fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett läromedel som är anpassat för både ämnena Svenska och Svenska som andraspråk hanterar kunskapsmålen för momenten tala och skriva i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 i gymnasieskolan. Analysen av läromedlet har genomförts genom en jämförande närläsning av innehållet i läromedlet och innehållet i kursplanerna. Det viktigaste resultatet i studien är att ingen av elevgrupperna får samtliga kursmål tillgodosedda. Målen för skriftlig framställning tillfredställs, men resterande mål möts enbart delveis eller inte alls för respektive grupp. Det som saknas i läromedlet är för ämnet Svenska 1 argumentationsteknik, prestationsteknik samt träning i den retoriska processen. För ämnet Svenska som andraspråk 1 saknas stoff om strategier för att göra sig förstådd och förstå, men också hur språkliga koder kan användas i olika kommunikationssituationer saknas i läromedlet.

Syftet med den här studien var att undersöka huruvida en intervention innehållandes explicit undervisning förbättrar elevers kunskaper i matematik. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvantitativ deduktiv experimentstudie. Studien är genomfördes på elever i årskurs 1 på ett gymnasium som läste matematikkursen Ma1b. I enlighet med RTI nivå 2 var elever som riskerar att hamna i svårigheter att uppnå kunskapskraven föremål för deltagande i studien. För att identifiera vilka elever som var aktuella för deltagande genomfördes två förtest i enlighet med Smart RTI. Elever som bedömdes icke godkända på de båda förtesten var aktuella för deltagande vilket resulterade i ett urval om 30 elever. Urvalet randomiserades till två grupper, interventions- och kontrollgrupp. Interventionsgruppen genomgick en intervention i 14 veckor bestående av explicit undervisning 1h/vecka utöver elevernas ordinarie undervisning. Eleverna undervisades under interventionen i grupper om 2–4 elever.    Innehållet i interventionens explicita undervisning syftade till att förbereda eleverna inför den kommande veckans ordinarie undervisning. Interventionens ämnesinnehåll varierade därmed över tiden. Kontrollgruppen fick inte någon extra undervisning utöver den ordinarie undervisningen som alla elever får. Under interventionstiden genomförde samtliga deltagande elever fyra test vilka alla gav mätvärden att analysera. Gruppernas medelvärden jämfördes vid varje testtillfälle och oberoende t-test genomfördes för att undersöka huruvida studiens resultat var signifikant.   Studiens resultat visar att interventionen hade medelstor till stor effekt vid samtliga mättillfällen till förmån för den aktuella interventionsgruppen. Trots att stickproven är små är resultaten delvis signifikanta. Stickproven var små på grund av elevernas bristande närvaro på interventionstillfällen och testtillfällen vilket antas kan ha påverkat signifikansen. RTI som undervisningsmodell och explicit undervisning har i studien visat sig vara effektiva för att ge de deltagande eleverna stöd i sin kunskapsutveckling och öka elevernas färdigheter inom matematik.

Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ”Abitur” som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen. I motsats till det tyska systemet finns inget slutprov eller slutexamen i den svenska ”studenten”. Resultat visar att elevernas och lärarnas förutsättningar från tyska Sekundarstufe 1 och svenska grundskolan skiljer sig signifikant. I Sverige ingår ämnet biologi i det naturvetenskapliga programmet som är en av sex högskoleförberedande utbildningar på gymnasienivå. I Tyskland är biologi ett av fyra möjliga naturvetenskapliga ämnen som ingår i ”Abitur”. I den svenska biologiundervisningen satsar man på en kombination av teori och praktik medan utbildningen i Tyskland är mestadels teoretisk. Den svenska ämnesplanen fokuserar på att förmedla ämnets bredd medan den tyska ämnesplanen fokuserar på specifika områden som undervisas på djupet. Gymnasieskolor i Sverige erbjuder elevdatorer och har ett intranät där kommunikation mellan lärare och elever sker utanför klassrummet. Detta är ganska ovanligt i Tyskland. Däremot är alla läroböcker som används i skolan granskade av skolministeriet som är inte fallet i Sverige. I slutet av studien diskuteras om det borde vara möjligt att överföra en styrka från ett skolsystem till det andra skolsystemet.

<p>Syftet med vår uppsats är att mot bakgrund av det nu gällande styrdokumentet för gymnasieskolan, benämnt <em>Läroplanen för den frivilliga skolan </em>(Lpf 94), undersöka gymnasieelevers inställning till religionsämnet. Med tanke på den roll som socialisation och fostran har för ungdomars inställning till religion i allmänhet sätts vår undersökning in i ett samhällsperspektiv med fokus på förändring över tiden, och därmed förändrade villkor för religionen i samhälle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsämnets roll ser annorlunda ut i vårt mångkulturella samhälle i jämförelse med de dokument som var gällande i vårt traditionella enhetssamhälle. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie över förändringar i samhället, religionsämnets status och roll, och hur styrdokumenten förändrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkät som metod riktad till elever i tredje klass på en gymnasieskola i Luleå kommun. Undersökningen visade att eleverna var mycket positiva till religionsämnet och att de även var nöjda med det didaktiska urvalet, i enlighet med gällande styrdokument för religionsämnet.</p>

Syftet med vår uppsats är att mot bakgrund av det nu gällande styrdokumentet för gymnasieskolan, benämnt Läroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers inställning till religionsämnet. Med tanke på den roll som socialisation och fostran har för ungdomars inställning till religion i allmänhet sätts vår undersökning in i ett samhällsperspektiv med fokus på förändring över tiden, och därmed förändrade villkor för religionen i samhälle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsämnets roll ser annorlunda ut i vårt mångkulturella samhälle i jämförelse med de dokument som var gällande i vårt traditionella enhetssamhälle. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie över förändringar i samhället, religionsämnets status och roll, och hur styrdokumenten förändrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkät som metod riktad till elever i tredje klass på en gymnasieskola i Luleå kommun. Undersökningen visade att eleverna var mycket positiva till religionsämnet och att de även var nöjda med det didaktiska urvalet, i enlighet med gällande styrdokument för religionsämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med extra anpassningar. Undersökningsområden är hur de resonerar om vem som är i behov av extra anpassningar, vilka extra anpassningar svensklärarna uppger sig arbeta med för att alla elever ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling samt hur de samarbetar med sina kollegor. Detta undersöks genom kvantitativ enkät och kvalitativa intervjuer, vars syfte var att fördjupa enkätsvaren. Totalt medverkade 47 respondenter i enkätundersökningen och tre av fyra genomförda intervjuer kom att användas i studien. Resultatet visar att extra anpassningar främst sker för lågpresterande elever och att lärarna i mån av tid och resurser anpassar för de högpresterande elever som är i behov av det. Konkreta extra anpassningar som svensklärarna gör beror på eleven, eftersom det är dennes behov som styr hur anpassningen ska utformas.

En stor fråga i skolans värld är vilken kunskap eleverna ska undervisas på och hur eleverna ska utvecklas. En annan fråga är hur lärare ska bedöma eleverna för att försäkra sig om att ämneskunskap och ämnesförmågor som att tillämpa, analysera och värdera begreppskunskapnår fram till eleverna.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skriftliga provfrågor ställs inom ämnet samhällskunskap på gymnasienivå. Vidare vill jag titta på vilka kunskaper kommer till uttryck i skriftligt prov. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ metoder för att undersöka lärarens uppfattning om vilka kunskapsformer som dominerar i skriftliga prov och uppfattningar om denna typ av prov. Resultatet visar beroende på vilket område/ moment som ska examineras varierar kunskapsformer från faktakunskap, begreppskunskap till förståelse och analysförmågan. Resultatet visar även att fokus på vilka kunskaper ska testas beror på vilken betygsnivå eleven testas på. Vid betyget E-nivå är fokus på att förklara fakta och begrepp medan på C-nivå och A-nivå ligger fokus på att förstå, redogörelse och analyserande frågor.