As of March 2020, due to the Covid-19 outbreak, numbers of students and teachers from pre-primary to tertiary education levels worldwide have experienced distance or semi-distance learning. Swedish teachers and students involved in the Media program and Aesthetics and media program (subprograms of Swedish secondary schools' national Social Science and Arts program) were affected by the situation as much as their colleagues and peers in other programs.This thesis analyzes experiences from spring 2020 to spring 2021, from both students' and teachers' point of view, regarding using ICT pedagogy in film and media education. Furthermore, it examines the impact of ICT pedagogy in the teaching process and how it has changed compared to teaching pre-Covid-19. It answers the following question: how has the use of ICT tools affected teachers' pedagogical planning and their methods? Moreover, it focuses on the effect of distance education on both media teachers and students.The results show a beginning of a transformation of the whole school system, film and media education included, which one can speculate will continue in the following years, both in Sweden and internationally. First signs can already be seen: there are changes in teacher-student communication, evaluation of students' work and lesson planning. Furthermore, the teaching process has become more flexible. In order to overcome the problems that film and media students faced during this time (primarily motivation and difficulties in practical assignments), the teaching process is becoming more and more student-centered.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas upplevelse av elevers missuppfattningar vid inlärning av bråk och sannolikhet samt om det är möjligt att minska missuppfattandet med hjälp av kategorisering av dessa. Genom att fråga matematiklärare om de upplever att eleverna de undervisar ofta har missuppfattningar och om samma missuppfattningar är återkommande, kan vi få en bild av vilka delar av de matematiska begreppen som kan uppfattas svåra av eleverna. De missuppfattningar som tenderar att återkomma kan komma att behöva mer fokus på förklaring. Studien genomfördes genom en surveyundersökning i enkätform som publicerades i grupper som samlar matematiklärare på sociala medier, samt skickades till matematiklärare via mail. Det resulterade i 41 enkätsvar som analyserades genom beskrivande statistik i kombination med en induktiv innehållsanalys. Studien visar att orsaken till att missuppfattningar kopplade till matematiska begrepp kan bero på ett för stort fokus på procedurinriktad undervisning i de tidigare skolåren. Detta upplever lärarna medför att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse när de börjar på gymnasiet. Det vanligaste åtgärdsförslaget är kopplat till undervisningsstrategier med mer sociokulturella inslag i undervisningen. De allra flesta av studiens deltagare upplever att begreppsförståelse är viktigt och utgör en förutsättning för att klara av både problemlösning och mer avancerad matematik. För att skapa förståelse för matematiska begrepp är det nyttigt för lärare att känna till vanliga missuppfattningar. Kategorisering av missuppfattningar kan därför vara till nytta för lärarna i undervisningen, som ett stöd i lektionsplanering och som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla elevernas matematiska kunskaper. / The purpose of this study is to investigate the teachers' experience of students' misconceptions when learning fractions and probability, and whether it is possible to reduce misconceptions by categorizing them. By asking mathematics teachers if they feel that the students they teach often have misconceptions and if the same misconceptions are repeated, we can get a picture of which parts of the mathematical concepts may be perceived as difficult by the students. The misconceptions that tend to recur may need more focus on explanation. The study was carried out through a survey in questionnaire form that was published in groups that bring together mathematics teachers on social media and was also sent to mathematics teachers via email. This resulted in 41 survey responses that were analysed through descriptive statistics in combination with an inductive content analysis. The study shows that the reason for misconceptions connected to mathematical concepts may be due to too much focus on procedure-oriented teaching in the earlier school years. The teachers feel that this means that the students do not have sufficient conceptual understanding when they start high school. The most common proposed measure is linked to teaching strategies with more socio-cultural elements in the teaching. The vast majority of the study's participants feel that conceptual understanding is important and constitutes an essentiality for being able to cope with both problem solving and mathematics at more advanced levels. In order to create an understanding of mathematical concepts, it is useful for teachers to know about common misconceptions. Categorization of misconceptions can therefore be useful for teachers in teaching, as a support in lesson planning and as a pedagogical tool to develop students' mathematical knowledge.

Datorer och mobiltelefonerna är idag allestädes närvarande i skolan och elever, lärare eller skolledning funderar sällan på hur detta påverkar lärandet. Den större delen av den tidigare forskningen visar att med ökad mobiltelefonanvändning kommer försämrade skolresultat. Kemididaktiken innebär ofta att hjärnans spatiala och mer visuella förmågor behövs i kemin och där är den handskrivna anteckningen bättre än anteckningen på tangentbord. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om frånvaro av dator och mobiltelefon, kan förbättra elevers lärande i kemi, mätt i deras förmåga att prestera på kemiprov. Dessa elevers resultat på kemiproven jämfördes med en kontrollgrupp som hade med sig datorer och mobiltelefonen i klassrummet. Jag valde positivismen kvantitativa ansats tillsammans med Karl Poppers kritiska rationalismen till den vetenskapsteori ur vilket perspektiv jag analyserade undersökningens resultat. Metoden som användes var kvantitativ analys där de två olika gruppernas provresultat på 4 olika kemiprov jämfördes statistiskt med ett Students t-test. Resultat: Students t-test visade att där inte fanns någon skillnad mellan grupperna; t(120) = 1,98, p = 0,19. En subgruppsanalys gjordes på gruppen med svagare elever, alltså elever som före undersökningen presterat sämre i kemi och Students t-test visade att inte heller här fanns någon skillnad mellan grupperna; t(56) = 2,00, p = 0,11. Medelpoängen för hela gruppen med datorer och mobiltelefoner blev 12,4 poäng och de utan 14,4 poäng. Medelpoängen för subgruppen med de svaga eleverna, blev för gruppen med datorer och mobiltelefoner 7,2 poäng och gruppen utan 9,8 poäng. Slutsatsen blev att mobiltelefonen är en för gymnasieeleven essentiell del av livet och mobiltelefonen bär eleven alltid med sig, ibland även om man vill hjälpa sin kemilärare att ta examen och bli en legitimerad lärare genom att deltaga i hans undersökning.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.</p> / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

<p>The purpose is to analyze if the students have any use of their computer education at a senior high school level or if there is a demand for them to proceed studying. Does the students background have any importance or is it their own motivation that makes the student advance to higher education.</p><p>In this report we ask ourselves the question, if the students have any use of the knowledge gained at senior high school in computer studies at a higher level. Do the students have any chance for employment based on their senior high school grades in computer studies after graduation?  Do the schools that follow the senior high school guidelines within programming and databases give these students an advantage towards those that have not received the same fundamental education?</p><p>The method used for the survey is a group questionnaire.  The questionnaire was distributed at one and the same time and then collected to examine the results. The survey results showed that students who seek work based only on their senior high school grades, received only a temporary position for different lengths of time. Computer education at a senior high school is a preparatory education for collage. Those students that have graduated from  senior high school and are keeping up to date with collage oriented subjects within the field of programming and databases, give their students an advantage when they begin reading at a more advanced level.</p>

År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en semistrukturerad enkätundersökning. Frågeformulär skickades ut till alla engelskalärare på tre gymnasieskolor i länet. De viktigaste resultaten som framkom var att ett av de största hindren för att arbeta med ESD i engelska var bristande kännedom om både skolans uppdrag gällande ESD, men också om vad begreppet innebär innehållsmässigt och didaktiskt. Även litteraturen speglar fortfarande uppfattningen att ESD till största del handlar om miljöfrågor och det finns mycket få praktiska råd vad gäller ESD i språkundervisningen. Det framkom dock framförallt att det verkar finnas stora möjligheter för att föra in ESD i engelskaämnet, eftersom det finns både intresse och motivation för detta bland majoriteten av de tillfrågade lärarna. / In 2003 UNESCO proclaimed the years 2005-2014 as a global decade of Education for Sustainable Development (ESD). Likewise other resolutions stated that ESD should be integrated in all school subjects. ESD focuses on developing the students’ ability to critically examine different ecological, social and economical perspectives and to participate actively in democratic processes in order to support sustainable development. Nevertheless, research has shown that the integration of ESD into all subjects has not been accomplished successfully. This degree project aims at examining if ESD occurs in English language lessons at three Swedish upper secondary schools. It also attempts to identify which impediments and possibilities there might exist for working with ESD in English lessons. This has been done by a literary review and a semi-structured questionnaire. An inquiry form was sent to all English teachers at the schools mentioned above. The most important results derived from this study were: Firstly, one of the biggest obstacles for working with ESD in English lessons was insufficient knowledge about UNESCO’s and the Swedish Education System’s commission as well as insufficient knowledge about what the concept ESD implies, both on a content level and on a didactical level. Secondly, literature reflected the common misconception that ESD is primarily concerned with environmental issues and modern research did not provide much information about how to teach ESD within language lessons. Above all, though, the results showed that one very important condition for integrating ESD into English lessons is fulfilled, since the majority of the teachers involved in this study seemed to be motivated to do so.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt. / En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.

<p>År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en semistrukturerad enkätundersökning. Frågeformulär skickades ut till alla engelskalärare på tre gymnasieskolor i länet. De viktigaste resultaten som framkom var att ett av de största hindren för att arbeta med ESD i engelska var bristande kännedom om både skolans uppdrag gällande ESD, men också om vad begreppet innebär innehållsmässigt och didaktiskt. Även litteraturen speglar fortfarande uppfattningen att ESD till största del handlar om miljöfrågor och det finns mycket få praktiska råd vad gäller ESD i språkundervisningen. Det framkom dock framförallt att det verkar finnas stora möjligheter för att föra in ESD i engelskaämnet, eftersom det finns både intresse och motivation för detta bland majoriteten av de tillfrågade lärarna.</p> / <p>In 2003 UNESCO proclaimed the years 2005-2014 as a global decade of Education for Sustainable Development (ESD). Likewise other resolutions stated that ESD should be integrated in all school subjects. ESD focuses on developing the students’ ability to critically examine different ecological, social and economical perspectives and to participate actively in democratic processes in order to support sustainable development. Nevertheless, research has shown that the integration of ESD into all subjects has not been accomplished successfully. This degree project aims at examining if ESD occurs in English language lessons at three Swedish upper secondary schools. It also attempts to identify which impediments and possibilities there might exist for working with ESD in English lessons. This has been done by a literary review and a semi-structured questionnaire. An inquiry form was sent to all English teachers at the schools mentioned above. The most important results derived from this study were: Firstly, one of the biggest obstacles for working with ESD in English lessons was insufficient knowledge about UNESCO’s and the Swedish Education System’s commission as well as insufficient knowledge about what the concept ESD implies, both on a content level and on a didactical level. Secondly, literature reflected the common misconception that ESD is primarily concerned with environmental issues and modern research did not provide much information about how to teach ESD within language lessons. Above all, though, the results showed that one very important condition for integrating ESD into English lessons is fulfilled, since the majority of the teachers involved in this study seemed to be motivated to do so.</p>

The purpose is to analyze if the students have any use of their computer education at a senior high school level or if there is a demand for them to proceed studying. Does the students background have any importance or is it their own motivation that makes the student advance to higher education. In this report we ask ourselves the question, if the students have any use of the knowledge gained at senior high school in computer studies at a higher level. Do the students have any chance for employment based on their senior high school grades in computer studies after graduation?  Do the schools that follow the senior high school guidelines within programming and databases give these students an advantage towards those that have not received the same fundamental education? The method used for the survey is a group questionnaire.  The questionnaire was distributed at one and the same time and then collected to examine the results. The survey results showed that students who seek work based only on their senior high school grades, received only a temporary position for different lengths of time. Computer education at a senior high school is a preparatory education for collage. Those students that have graduated from  senior high school and are keeping up to date with collage oriented subjects within the field of programming and databases, give their students an advantage when they begin reading at a more advanced level.

The purpose of this study is based on a implementation theoretical perspective, to understand, want, and be able to study the conditions for social studies and science teachers at the upper secondary school level to implement the content of The Instrument of Government on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination. The study is based on the political scientist Lennart Lundqvist’s implementation theory of understanding, will and ability. To fulfill this purpose, we have conducted eight semi-structured interviews, which consists of four social studies teachers and four science teachers. Based on the material we received through the eight interviews, we can conclude that not all teachers that participated in this study understand the content on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination. All teachers described through their self- image a will to implement the content of The Instrument of Government on freedom of speech, freedom of opinion and discrimination when they handle value conflicts. Even though many teachers haven’t experienced discrimination in value conflicts it is still important to work with it. The teachers had the knowledge in common as the main factor which enabled them to implement.