Th is educational design research study contribute s to understanding s about the impact the complex ity in multilingual upper s e condary mathematics classroom s has on attempts to improv e student - to - student interaction s . The research study was carried out in a cyclic process in three cycles as an intervention to give all students the opportunit y to develop their reasoning and communication abilities in mathematics. In the intervention, students in a first year class of the social scien ce program in a n upper secondary school were followed during one semester while they worked in small groups with various problem - solving tasks in mathematics . The intervention included three sets of open problem - solving tasks and three support means in the form of question lists, problem - solving support lists , and various communicative roles. The student s’ interactions were recorded , and interviews were conducted in each cycle . Both the students’ interactions and perceptions about working with mathematics w ere then analy s ed . The research questions were: 1. How did the students’ interactions and perceptions change over time as a result of an intervention to improv e student - to - student interactions? 2. What contribute d to the changes in the students’ interactions an d perceptions when an intervention was provided to improv e student - to - student interactions? 3. What did working with an intervention on improving student - to - student interactions indicate about the complexity in the multilingual upper secondary mathematics classroom? The results showed possibilities for chang ing student - to - student interactions through improving how students listened to each other, built onto each other’s interactions, worked with mathematical questions , and determined what they focused on in gr oupwork. The intervention was developed over the cycles by adapting the tasks and support means according to the results from the previous cycles. Tasks were formulated more openly, groups were arranged so that everyone had the opportunity to speak, and ma thematical questions became an important part of student - to - student interaction s . In the study , two theoretical frameworks were used — Alrø and Skovsmose’s (2004) IC - model and Fuentes’ (2009) framework for analysing student communication. The frameworks we re coordinated and then used to justify choices in the intervention and to analy s e interaction s . Interviews were used to learn mo re about students’ perceptions. Complexity in multilingual upper secondary mathematics classrooms was connected to three perspe ctives : teaching and learning, research , and school development. In the study, complexity from the teaching and learning perspective was discussed concerning how students were given equitable learning opportunities, how language affected attempts to improv e the student - to - student interaction s , and how the students’ interactions and perceptions affected groupwork in mathematics . It proved to be important not to see multilingual students as a homogenous group with special needs simply because they are multili ngual, but rather , to be flexibl e in meet ing the needs of the students. From a r esearch perspective, complexity was discussed in relation to how educational design research and the two theoretical frameworks were used to promote improved student - to - student interaction s in mathematics . Finally, from a school development perspective, complexity concerning generalizations was discussed. This study point ed out the difficulty of making generalizations about promoting improved interaction s. Since many factors aff ected interaction s between students , instead it was considered important to be flexible and study the interaction s and students’ perceptions side - by - side to make changes.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3. Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika områden. När det gäller elevernas kännedom om vilka rättigheter de har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande svarade majoriteten (87,6%) av eleverna att de inte känner till sina rättigheter i läroplanen Lpf 94 rörande elevinflytande. Min slutsats blir att det är en alldeles för stor andel av elever på gymnasieskolan som tycker att de inte har något elevinflytande på olika områden. Enligt Lpf 94 är de berättigade till detta. Givetvis måste dock en balans mellan vad eleverna och lärarna tycker uppnås. Man kan inte tillfredsställa alla krav som önskas från elevernas sida.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka under vilka förutsättningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehåll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat på kursen Engelska A, och därefter analyserat vad de säger om förutsättningarna för lyckat elevinflytande utifrån den litteratur jag läst i ämnet. Tre teman som för mig har framträtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande är att man inte ska abdikera från den styrande position som man har i egenskap av att vara lärare, att man måste träna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlärning, och att lärarens attityd är avgörande för om elevinflytande ska fungera.Arbetet är, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande såsom det definieras av fem aktiva engelsklärare. Det går därför inte att dra några generaliserade slutsatser om vad som utmärker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller anspråk på att vara uttömmande.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jämställdhetsarbete och i så fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jämställdhetsfrågor på gymnasieskolan.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jämställdhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om genussystemet. Undersökningen består av intervjuer av sju personer som alla på ett eller annat sätt är jämställdhetsansvariga på en gymnasieskola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att maskuliniteten till stor del problematiseras i intervjupersonernas resonemang om jämställdhetsproblem och önskade åtgärder till dessa. Dessutom finns det insatser inriktade på pojkar i det jämställdhetsarbete som bedrivs i undervisningen. Däremot problematiseras inte maskuliniteten i det projektbetonade arbete som finns på skolorna.

För att utröna vad gymnasielärare i biologi och naturkunskap tycker om sina läroböcker, samt hur de används i undervisningen utfördes intervjuer med lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de använder sig av läroboken i undervisningen och vad de tycker är viktigt att lära ut. Hälften av lärarna var positiva till de läroböcker som används i undervisningen. De som var negativa till läroböcker ansåg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden. Andra lärare sade att böckerna var alltför urvattnade och att de inte utgör någon bra källa för fakta och kunskap. De flesta lärare använde sig av läroboken för planering av ett moment och/eller lektionsunderlag. De lärare som hade boken enbart som bredvidläsning för eleverna, utgick i sin planering bl.a. ifrån sådant som de själva hade upplevt som svårt när de själva studerade. Majoriteten av lärarna ville lära ut en djupare förståelse av naturvetenskapen, så att eleverna skall kunna se samband och förstå processer inom naturvetenskapen. För att nå denna kunskap hos eleverna var det ofta som lärarna hoppade över vissa moment. Några lärare ville lära ut naturvetenskapens grunder, så att eleverna skulle bli allmänbildade.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas LundbergTitel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker – En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolanUppsats: LL1506, 41-60pHandledare: Rune JönssonMalmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna.Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a. Erving Goffman och Anthony Giddens. Studien bygger i övrigt på ett kvalitativt intervjumaterial bestående av sex separata intervjuer med unga kvinnor i gymnasieåldern. Fyra av de sex intervjupersonerna har det gemensamma att de alla är engagerade i någon form av politisk organisation medan de övriga två intervjupersonerna inte har något aktivt deltagande inom politiska organisationer. Vi lyfter fram och analyserar intervjupersonernas resonemang och synpunkter, vilka sedan kopplas till teorierna om identitet och värderingar, för att se om det finns någon skillnad i uppfattningar mellan de aktivt engagerade och de som inte har ett aktivt engagemang. I studien såg vi en skillnad i synen på hur skolan och undervisningen fungerar i relation till ungdomarnas egna uppfattningar om vardag och verklighet. Detta beroende på om ungdomarna var aktivt engagerade eller inte. I övrigt fann vi stora likheter mellan de båda grupperna i synen på identitet, skolans oförmåga att uppmuntra till engagemang och allmänna frågor kring värderingar. De största skillnaderna mellan de engagerade och icke-aktivt engagerade var dock vad man väljer att belysa som viktiga aspekter av undervisningen. Här framgår tydligt om ungdomarna har ett aktivt engagemang eller inte. Nyckelord: Identitet, Värderingar, Engagemang, Gymnasieskolan, Ungdomar, Unga kvinnor

Konstnären sitter vid sitt stafli, noggrant, tålmodigt, granskar han Motivet. Ett ägg. På den uppspända duken målar han i klarsyn en ryttlande fågel.

Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt.

Regeringen stärkte i början av tvåtusentalet arbetet med jämställdhet genom att införa strategin jämställdhetsintegrering i alla politikområden vilket även är metoden som ska ligga till grund för skolans jämställdhetsarbete. Syftet med studien är att utifrån gymnasielärares perspektiv undersöka hur styrdokument såsom skollagen och läroplanen påverkar lärares jämställdhetsarbete i gymnasieskolan. Eftersom skolan är en del av den offentliga förvaltningen och lärarna offentliga tjänstemän och därmed närbyråkrater kommer teorin om närbyråkrater att användas. I och med sin yrkesroll har lärarna till uppgift att verkställa politiskt fattade beslut varpå Lundquist teori om policyimplementering kommer att användas. Eftersom min studie utgår från aktörers perspektiv lämpar sig den kvalitativa metoden fallstudie således väl. Åtta lärare på olika skolenheter på en gymnasieskola i Norrbotten intervjuades. Trots styrdokument som fastställer att alla elever ska ges en likvärdig utbildning visar resultaten av studien i enighet med tidigare forskning att skolan i Sverige inte kan anses vara jämställd. Under intervjuerna framkom skillnader mellan lärarna på de teoretiska programmen och de praktiska, likväl som mellan kvinnor och män. För att lärarna ska kunna arbeta med policyimplementering krävs det att de förstår, kan och vill arbeta med det. Lärarna kan anses vara med benägna att införa jämställdhetspolicy när de anser att behovet finns och adresserar en verklig utmaning. Att policyn är flexibel kan också anses vara någonting positivt då lärarna ges möjlighet att arbeta med jämställdhet utifrån deras egna idéer. Samtidigt är det någonting riskabelt, då inte alla lärare har samma tankar och idéer om hur jämställdhetsarbetet bör bedrivas. Samtidigt som viljan är det som i slutändan tycks vara vad som avgör lärarnas arbete med jämställdhet, är det också det som är svårast att förändra. Dessutom saknas det i princip uppföljning på lärarnas arbete och deras handlingsutrymme är så pass stort att de, om de vill, skulle kunna välja bort arbetet med jämställdhet. För de lärare som både förstår, kan och vill arbeta med jämställdhet är arbetet ändå inte enkelt. Om men det finns styrdokument som fastslår att skolan ska vara jämställd fostrar samhällets normer flickor och pojkar olika redan från födseln. Något som även tyder på att Sverige, som trots att det är ett av de mest jämställda länderna i världen, ändå präglas av normer och beteenden kopplat till kön som resulterar i olika förväntningar.

Utopia and reality – a study on the upper secondary school´s work with ADHD and ASDIn conjunction with the increased amount of people who are diagnosed with ADHD/ASD, criticism has emerged that the school fails to meet the needs of these student. This study examines, through a multiple case study, the Swedish upper secondary schools´ work with ADHD/ASD from an organizational perspective. Interviews have been conducted to collect the empirical material. Thematic analysis has been used to analyse the empirical material. The results showed that the schools in question organized the work with ADHD/ASD in varying ways. Whether the schools are municipal or independent schools had less importance for how the work with ADHD/ASD was organized. Small schools tended to work better for students with ADHD/ASD. Bureaucratic structures, the hierarchial model of integration and conflicting institutional logics in the schools´ organizations affects students with ADHD/ASD negatively. Overall, a trend can be sensed that small schools with adhocratic features tend to be more successful in the work with ADHD/ASD.