Detta är en kvalitativ studie om islamofobi och hur skolan arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och att islamofobiska yttringar och attityder förekommer inom skolmiljön. Detta utifrån Skolverkets riktlinjer och styrdokument. Tre verksamma utbildare varav två är aktiva religionslärare på gymnasiet samt en samordnare och utbildare i likabehandling har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Detta har gjorts för att klargöra vad respondenterna uppfattar som bidragande faktorer för elevernas uppfattning av islam och muslimska kulturer. Intervjuerna har tolkats utifrån diskursteorins grundläggande principer där studien avsett att klargöra hur de tillfrågande lärarna arbetar för att nyansera bilden av islam och muslimer. Studiens resultat visar att de avgörande faktorerna för hur elever uppfattar religionen islam och dess utövare utgörs av medias porträttering av islam och muslimer, elevens sociala sammanhang i vilket hen befinner sig i samt bristerna i elevernas förhållningssätt till källkritik. Studiens resultat visar även att respondenterna arbetar aktivt för att nyansera bilden av islam och muslimer samt att dessa förhåller sig mycket väl till de riktlinjer och styrdokument som Skolverket ger.

Sex och samlevnad är som kunskapsområde i undervisningen i gymnasieskolan inte helt definierat, och det finns olika föreställningar om hur området bör tillämpas i ämnet svenska på rätt sätt. Syftet med denna studie är att granska vilken bild som ämnesplanerna för svenska i gymnasieskolan målar upp av kunskapsområdet sex och samlevnad. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för svensklärare att arbeta med kunskapsområdet i denna text, men också i annan relevant text för en svenskämnesdiskurs, nämligen Skolverkets stödmaterial om sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Studien belyser likheter och skillnader mellan ämnesplanerna i svenska och Skolverkets stödmaterial, och diskuterar vilka olika styrande krafter som ligger bakom olika uppfattningar om kunskapsområdet sex och samlevnad inom diskursen. Utöver det här presenterar studien resultaten av en enkätundersökning som gjorts bland verksamma svensklärare på gymnasiet, om deras föreställningar om och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen i svenskämnet. Resultatet visar att det existerar en kamp om makten att få definiera kunskapsområdet sex och samlevnad i ämnet svenska på gymnasiet och hur det bör tillämpas, främst mellan svensklärare och Skolverket. Även andra deltagare i diskursen bidrar dock också till konstruerandet av kunskapsområdet, och hur sex- och samlevnadsundervisningen bör går till i ämnet svenska på gymnasiet är långt ifrån bestämt.

This thesis is a comparative study examining the goals and tasks for the Swedish upper secondary school and the influence from the European Union’s strategic work with a common education policy. To determine if there is any Europeanization the question has been raised how the strategic work from the European Union has influenced the Swedish law of education and the curriculum for the upper secondary school. As a theoretical framework, the theory of Europeanization is used to examine if there is any change in before and after the membership. The main conclusions are that there is some degree of a Europeanization of the Swedish upper secondary regarding digital competence and entrepreneurship however not as much in the social and civic competences where democracy has been a central part in Swedish education since the 1950s. The changes in the curriculum are not exclusively by the influence of the European Union. the globalisation and a change towards service society is also a key factor. When it comes to a european dimension in the education, the amount found does not reflect the expectations, compared to the ambitions set down by the European Union. What has been concluded is, even if there is a larger trend in globalisation and societal change, the European Union is a part of this inclination and has therefore influenced the upper secondary school system to a degree.

Studien behandlar kompetenser och kunskapsnivåer hos gymnasieelever inom geometriavsnittet, matematikkurs 2b. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning elever behärskar de matematiska kompetenserna och vilken kunskapsnivå inom avsnittet geometri elever uppnår på ett kunskapstest som konstruerats av uppgifter från nationella prov och elevernas läromedelsbok. Datainsamlingen genomfördes på en svensk gymnasieskola och omfattar 47 elever från två olika klasser i årskurs 2 på det samhällsvetenskapliga programmet. Samtliga elever har besvarat kunskapstest skriftligt. En innehållsanalys med utgångspunkt från kompetenser och kunskapsnivåer har sedan utförts på elevernas skriftliga svar och resultatet visar att eleverna behärskar algoritmkompetens och att en del elever behärskar begreppskompetens. Resultatet visar också att de flesta av eleverna befinner sig på kunskapsnivå 2 och 3. Många elever saknar således en djupare förståelse för geometrin enligt analysen med kunskapsnivåer. Rekommendationen efter studien är att eleverna behöver mera undervisning om begreppens definitioner för att förbättra de andra kompetenserna såsom resonemangskompetens, modelleringskompetens och kommunikationskompetens.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes tre skolbibliotekariers upplevelser av läsfrämjande vid gymnasieskolan. Syftet var också att studera om skolbibliotekarierna arbetade läsfrämjande mot en viss målgrupp, och vilken syn de hade på läsning i skolan. Det teoretiska ramverk som använts för analys av de intervjuer som genomförts behandlar begrepp såsom kulturellt kapital, instrumentell läsning och utmaningar för skolbibliotekarien. Resultatet visade att om än inte informanterna själva ansåg att de arbetade läsfrämjande riktat mot en specifik målgrupp, så var det läsfrämjande arbetet främst fokuserat till elever vid yrkesprogram. Det fanns två anledningar till detta, en av skolbibliotekarierna upplevde en personlig känsla av att kunna förändra och påverka läsningen hos elever vid yrkesprogram. Två av skolbibliotekarierna pekade på en bristande läsförmåga som skäl till att de startat upp ett läsprojekt vid yrkesprogram på deras gymnasieskola. Uppsatsen undersöker därtill skolbibliotekariers syn på läsning vid gymnasieskolan. Två olika aspekter av läsning framkom, å ena sidan den som fokuserar på en instrumentell läsning och å andra sidan en abstrakt syn på läsande.

The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagoger inom gymnasieskolan beskriver och uppfattar sin roll i arbetet med kvalificerade samtal. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning utifrån hermeneutiskt perspektiv. Enligt den svenska högskoleförordningen ska rådgivande samtal ingå i specialpedagogens arbete och specialpedagogen ska fungera som en kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor. Skollagen säger att elevhälsan som specialpedagogen ingår i främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Ändå lyfts ofta det åtgärdande arbetet som specialpedagogens uppdrag. Vi har undersökt hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever att de arbetar med olika samtal med särskilt fokus på hur specialpedagogen blir en kvalificerad samtalspartner och ser på det hälsofrämjande arbetet utifrån sin profession. Resultatet visade att specialpedagogerna arbetar olika med samtal. Specialpedagogerna upplevde kvalificerade samtal som centralt i sitt arbete och ett betydelsefullt verktyg i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan men att det inte har varit lätt att implementera de systematiska samtalen som de lärt sig under utbildningen till specialpedagog. Istället för ett förebyggande arbete har samtalen i huvudsak använts för att åtgärda och följa upp hinder i lärandet. I resultatet framkom också att de kvalificerade samtalen behöver prioriteras i gymnasieskolan och ges tid. Stöd från ledningen krävs för att få mandat att arbeta med kvalificerade samtal och kvalificerade samtal beskrevs i termer av skolutveckling. Diskussionen mynnade ut i ett förslag till en modell där specialpedagogen och läraren äger samtalet tillsammans. Modellen ger ramar för att mötas i situationen, arbeta för utveckling tillsammans, samtalen blir begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Denna studie undersöker vilka syften lärare har med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet samt om det finns några faktorer som kan vara till hjälp för att skapa eller utvärdera laborationer utifrån de syften som lärarna har. Fyra gymnasielärare intervjuades och de fick utvärdera sex utvalda laborationer. De faktorer som undersöktes och kvantifieras som parametrar var huruvida laborationen är kvalitativ/kvantitativ, induktiv/deduktiv, praktisk/teoretisk, laborationens frihetsgrad, vardagsrelevans, hanterbarhet, begriplighet, tidseffektivitet, omfattning samt hur laborationen påverkar elevernas motivation.  Resultatet indikerar att lärare har flera olika syften med sin laborativa undervisning i fysik på gymnasiet. Bland dessa syften nämns att eleverna ska lära sig naturvetenskapliga arbetsmetoder, få bättre begreppsförståelse och att verifiera teori. Det visade sig finnas samband mellan tidigare nämnda faktorer såsom att en kvantitativ laboration tenderar att också vara deduktiv och att en kvalitativ laboration tvärtom oftare är induktiv. I analysen av resultatet ges exempel på fall både när lärare är överens och inte överens om såväl laborationers syften som faktorer och i sina argument.

Under de senaste åren så har IT blivit ett allt mer normaliserat inslag i den svenska skolan. Även om digitaliseringen av skolan har pågått under en längre tid, så har majoriteten av den digitala utvecklingen skett under de senaste fem åren.  Även om den digitala utvecklingen har bidragit till en ökad mängd läranderesurser för lärare, så har denna rapida utveckling också medfört till att många lärare har bristande kunskaper gällande hur IT bör hanteras. En relativt betydelsefull fråga är således hur IT har påverkat den svenska gymnasieskolan. Baserat på den data som samlades in i Skolverkets (2016) studie, så kunde man konstatera att matematik är det ämne där IT används i lägst utsträckning i det svenska gymnasieklassrummet. Till följd av detta, så är utbudet av forskning kring IT:s påverkan på matematikundervisning nästintill obefintligt. Det finns därför ett samhälleligt behov av att undersöka hur IT påverkat matematikämnet. Syftet med detta arbete är följaktligen att undersöka hur IT har påverkat matematikundervisningen i den svenska skolan. För att kunna undersöka detta så har perspektiv och synpunkter från både elever och matematiklärare i den svenska gymnasieskolan samlats in och analyserats, med hjälp av blandade undersökningsmetoder. En av de slutsatser som framkommit ur studien är att många elever upplever att IT borde användas i en högre utsträckning inom matematikämnet. En annan slutsats som kan dras är att många lärare saknar kunskap och erfarenhet av att använda IT i matematikklassrummet, vilket vidare är en av de bidragande anledningarna till att många lärare väljer att inte använda IT matematikklassrummet.

I denna studie undersöks hur musiklärare i den svenska gymnasieskolan uppfattar och anpassar sina ledarroller och deras generella pedagogiska förhållningssätt utifrån ramfaktorerna elevantal och elevgruppsammansättning. Den vetenskapliga metod som använts för att generera ett empiriskt underlag för studien är kvalitativ intervju och totalt fem yrkesverksamma gymnasielärare inom ämnet musik deltog i intervjun. I studien visade det sig att det råder enighet i fråga om hur elevantal i undervisningssituationer påverkar musiklärarnas ledarskap. Samtliga fem musiklärare anser att de tenderar att anta ett mer styrande ledarskap och bli mer tydliga och uppgiftsorienterade i deras pedagogiska förhållningssätt ju fler elever som deltar i undervisningen. Musiklärarna har skilda åsikter i vad orsaken till dessa anpassningar är och poängterar aspekter så som tidsbrist och brister i kommunikation. Samtliga deltagande musiklärare anser att relationer är en avgörande aspekt i fråga om hur de anpassar sin ledarskapsroll. Tre av de deltagande musiklärarna anser att det i deras erfarenhet råder ett växelspel emellan att låta relationerna forma ledarskapet och att låta ledarskapet forma relationerna. Resterande två deltagare anser att relationerna och kommunikationen formar deras ledarroll. Samtliga deltagare anser dock att elevantal och elevgruppsammansättning är påverkande faktorer i deras ledarskap. Resultatet tyder på att musiklärare i den svenska gymnasieskolan i generell bemärkelse innehar ett flexibelt förhållningssätt i sitt pedagogiska ledarskap i relation till det elevantal som deltar i undervisningen.