Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen. Resultatet från studien visar att lärarna tycker att likabehandling är viktigt och att det främst är genom sitt språkbruk som eleverna beter sig illa mot varandra. En del elever har inte för avsikt att skada någon annan, men kan inte förstå konsekvenserna av sitt beteende. Lärarnas erfarenheter och kompetens inom likabehandling har stor betydelse för hur de arbetar med detta. Två vanliga arbetssätt är att skapa gemenskap och att samtala med eleverna om likabehandling. För att skolans gemensamma likabehandlingsarbete ska förbättras måste samarbetet mellan lärare inom olika ämnen bli bättre, det är både lärarna och elevrådsstyrelsen överens om.

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterära författarskap i läromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus på spridningen över kön och nationalitet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var: I vilken utsträckning förekommer författande kvinnor respektive författande män? I vilken utsträckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare? Om så, vilka särskiljande, värderande eller likställande praktiker går att utläsa i hanteringen av författarskapen utifrån könstillhörighet och nationalitet? De första två frågeställningarna besvarades genom en kvantitativ innehållsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studerade läromedel var fördelade över fyra läromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 – Short Stories (2013a), Echo 6 – Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b). Den kvantitativa innehållsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat. För det första att manliga författare var betydligt fler än de kvinnliga. För det andra att den stora majoriteten litteratur som inkluderats var skriven av författare från Storbritannien och USA. Samt för det tredje att kvinnliga författare förekom i större utsträckning än manliga bland författarna med nationaliteter i minoritet, medan de manliga författarna förekom i större utsträckning än de kvinnliga bland författarskapen med nationaliteter i majoritet. Den kvalitativa innehållsanalysen kunde peka på särskiljande praktiker i form av kategorisering och värdering, vilka kom att nedvärdera och marginalisera författare med nationaliteter i minoritet tillika kvinnliga författare. Det fanns även praktiker där olika röster likställdes och fick komma till tals på samma tema, vilket motverkade att en grupp fick tolkningsföreträde framför en annan. Dessutom konstaterades att där en uttalad föresats fanns att behandla engelska som ett världsspråk, så var även det skönlitterära materialet mer pluralistiskt. De empiriska resultaten analyserades och tolkades med hjälp av ett postkolonialt feministiskt perspektiv. Slutsatsen blev att en androcentrisk, likväl som en eurocentrisk, struktur återfanns i det studerade materialet, men även praktiker som utmanade detta.

Studien syftade till att kartlägga lärares strategier för att bedöma elevers laborativa förmåga i kemi på gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmärksamma hur olika ramfaktorer påverkar lärarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssättet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, då styrdokument, vilket är en ramfaktor, beskriver att detta arbetssätt ska genomsyra undervisningen på det naturvetenskapliga programmet.   Resultatet visar att de intervjuade lärarna i hög grad använder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmågor. Valet av bedömningsstrategi baseras på en tolkning av ämnesplanen som inte tydligt fokuserar på en bedömning av elevernas praktiska förmågor. Fokus läggs i stället på förmågorna tolkning och utvärdering av resultat, vilket lärarna i hög grad anser sig se i rapporterna. Valet av bedömningsmetod påverkas av tidsramen samt gruppstorleken, där stora elevgrupper och ofta snäv tidsram försvårar bedömningen av elevers laborativa arbete. Lärarna motiverar även valet med en ovilja att störa elevernas arbetsgång med sin närvaro under passen, varpå en bedömning i huvudsak sker efter laborationerna. Lärarna syftar i hög utsträckning till att skapa en lärandeprocess där elevens utveckling står i fokus, såväl teoretiskt som praktiskt, varpå bedömning av formativ karaktär prioriteras. Denna formativa arbetsgång vittnar om att lärare snarare syftar till att utveckla elevers praktiska förmågor än att bedöma dessa för ett betyg. Valet av rapporter kan dessutom ses som att lärare bedömer förståelsen för det naturvetenskapliga arbetssättet samt teori, snarare än elevernas praktiska laborativa färdigheter.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2008. / Findes også på internettet: http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_vxu_diva-2018-2__fulltext.pdf.

<p>Vårt arbete tog sin utgångspunkt i våra tankar om skönlitteraturens betydelse. Vi är båda av uppfattningen att skönlitteratur kan vara en källa till kunskap och vi var nyfikna på hur lärare och elever använder och uppfattar skönlitteraturen i undervisningen. Syftet med uppsatsen var att granska svensklärares inställning till att använda skönlitteratur i undervisningen, samt undersöka elevernas uppfattning om skönlitteraturläsning i skolan för att avslutningsvis se om det finns någon samstämmighet dem emellan. I bakgrundsdelen redovisar vi vad skönlitteratur-begreppet innefattar, forskning inom området, vilka förtjänster skönlitteraturläsning har och hur man kan arbeta med det i undervisningen. Vi beskriver även olika synsätt på svenskämnet samt lärare och elevers uppfattning om skönlitteratur.</p><p>Vår undersökning består av en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat fyra gymnasielärare om deras inställning till att använda och arbeta med skönlitteratur i undervisningen, samt en kvantitativ enkätundersökning, där elever från fem klasser har fått svara på olika påståenden om skönlitteratur.</p><p>Under intervjuerna framkom det att lärarnas avsikter med skönlitteraturläsning är att öka elevernas förståelse för olikheter samt öka deras bildning. Eleverna ska genom olika metoder - både skriftligt och muntligt - öva sin förmåga att analysera och komparera. Det som styr lärarnas val av litteratur är främst elevernas erfarenheter och litteraturkanon.</p><p>Elevernas inställning till att läsa skönlitteratur är splittrad. Attityderna till skönlitteratur skiftar beroende på kön och programtillhörighet, då flickor är mer positivt inställda till litteratur och eleverna på de yrkesförberedande programmen mest negativa Oavsett attityd till skönlitteratur är eleverna överlag nöjda med lärarnas tydlighet och metoder, vilket tyder på en bra dialog och förståelse mellan lärare och elever.</p>

Utifrån ett yrkesetiskt och läroplansteoretiskt perspektiv syftar undersökningen till att genom intervjuer undersöka betygspraxis och möjliga utmaningar relaterade till betyg och bedömning. Detta i syfte att belysa vilka utmaningar lärare kan konfronteras med i bedömnings- och betygssituationer i ämnen och kurser som inte har nationella prov, och vilka handlingsmöjligheter lärarna har i sådana situationer utifrån satta ramar i styrdokument.  Vi har använt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med ett hermeneutiskt synsätt på tolkning. Resultatet visar att det som anses svårt i betygssättningssituationer skiljer sig från lärare till lärare men gemensamt för alla är att de önskar mer tid med kollegor för sambedömning och diskussion. Om denna önskan uppfylls bör även likvärdigheten förbättras. Påtryckningar från andra än läraren angående betygssättning är vanligast från elever men det ses inte som något negativt av lärarna. Påtryckningar från rektor angående krav på ökad måluppfyllelse har tolkats olika av tre lärare, varav två anser att lärare måste stå tillsammans för att försöka motstå dessa påtryckningar. Vanligt är att lärare ställs inför situationer där de måste ställa yrkesinterna normer mot allmänetiska normer och detta blir ibland en faktor som påverkar lärarnas betygssättningsprocess. Generellt kan vi se att våra informanter inte tycker det är ett problem att den så kallade “räddningsplankan” de nationella proven inte finns med.

Livsåskådningskunskap? Är det en benämning som kan ersätta den nuvarande beteckningenreligionskunskap för religionsundervisningen i den gymnasiala skolan i Sverige? Genomtiderna har religionsämnet bytt namn ett flertal gånger, och idag pågår en debatt där det lyftsfram att religionskunskap bör byta namn igen och denna gång till livsåskådningskunskap.Syftet med denna uppsats är att genom en semistrukturerad intervjustudie utröna hurreligionslärare på gymnasial nivå väljer att definiera och presentera livsåskådningar iundervisningen. Vidare söker den att undersöka hur religionslärare förhåller sig tillstyrdokumenten i livsåskådningsundervisningen. Slutligen eftersträvar den att utreda hurstort utrymme livsåskådningar ges i undervisningen och analysera om det har någotsamband med lärares sätt att redogöra för livsåskådningar och förhållandet tillstyrdokumenten. Resultatet visar att det existerar en variation inom samtligaundersökningsområden, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Alla lärareundervisar om livsåskådningar men presenterar och definierar begreppet olika.Styrdokumenten är något som alla intervjuade lärare har läst och har som grund iutformningen av undervisningen. Resultatet av intervjustudien visar även attlivsåskådningar, i de flesta fall, får lika stort utrymme som etik medan religion är det somfår störst utrymme. Undersökningen visar avslutningsvis att det finns ett samband mellanpresentation, styrdokument och utrymme. Det är ett samband som gäller för de flesta avlärarna i studien, men inte för alla.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever i svensk gymnasieskola för diskursen kring främlingsfientlighet och rasism samt hur de ser på skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. Vi har samlat in vår data genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod. Materialet har tagits upp genom ljudinspelningar av intervjuer med sex elever från två olika skolor. Det teoretiska ramverket för tolkningen av resultaten bygger på kritisk diskursanalys med ett postkolonialt perspektiv samt utvalda centrala begrepp. Tolkningarna av resultatet visar att eleverna har olika sätt att definiera rasism på, som kan kopplas till deras utgångspunkter i förhållande till bakgrunder och erfarenheter. Alla uttrycker på olika sätt att rasism och främlingsfientlighet är negativt och bör arbetas emot. Samtliga elever menar även att skolan inte arbetar förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism på ett aktivt sätt och flertalet uttrycker att det borde läggas mer tid på det. Flera av eleverna föreslår gemensamma aktiviteter med sina medelever för att kunna öppna för diskussion och utbyte av erfarenheter. Eleverna som har utländsk eller blandad bakgrund har visar en bredare förståelse av begreppen främlingsfientlighet och rasism genom att de förstår både exploaterande och exkluderande faktorer inom rasismen. De elever som är av etnisk svensk bakgrund definierar begreppen utifrån observationer snarare än egna erfarenheter och nämner nästan uteslutande bara exkluderande faktorer. Deras svenska etnicitet gör att de inte utsätts för strukturell rasism, såsom den exploativa, vilket ger dem en enklare bild av rasism- och främlingsfientlighetsbegreppen.

Syftet med arbetet är att ta reda på om det finns det en koppling mellan inkludering och lärande för fem intervjuade IMPRO - elever. Arbetet börjar med att ge en översikt av tidigare forskning kring inkludering och lärande samt skolans påverkan. Det teoretiska ramverket som används i detta arbetet är det sociokulturella. Med hjälp av kvalitativa intervjuer intervjuades fem stycken elever på en medelstor gymnasieskola i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och resultaten från de intervjuade eleverna tematiserades efter vad eleverna valde att ta upp i intervjuerna. Elevernas upplevelser kring deras tid som IMPRO elev på gymnasiet är stommen i detta arbete. De teman som eleverna tog upp och var mest framträdande var: elevernas syn på sin situation och bakgrund, olika anpassningar, lärarens påverkan samt specialpedagogens roll. Dessa olika teman påverkar på olika sätt elevernas upplevelser och resultat. Ett övergripande tema som är återkommande i samtliga teman är inkludering. Inkludering är framträdande dels i samtliga elevers bakgrund på grundskolan på olika sätt men även i deras gymnasiestudier, även här på olika sätt. De olika anpassningar som görs främjar i elevernas fall, oavsett om de är i det ordinarie klassrummet eller inte, inkludering. Eleverna sammanfattar det som att flexibilitet, lärarens upplägg samt läraren som viktiga faktorer för att lyckas med sitt IMPRO ämne.