I detta arbete har jag studerat och jämfört hur kursmålen i gymnasiekursen kemi A (KE1201) bearbetas i 6 olika läroböcker. Jag har utgått från läroböcker, lärarhandledningar och andra dokument där författarna presenterar vilka kursmål som tas upp i läroböckernas olika kapitel. Det är intressant att veta för den som skall köpa in ny kurslitteratur att den lärobok de väljer tar upp alla kursens mål men även på vilket sätt det görs. De begrepp som läroböckerna utvärderats mot är framför allt helhet och kunskapsintegration. Även om studien inte är så omfattande med djupa analyser visar jämförelsen läroböckerna emellan att det råder stora skillnader på hur författarna tänkt sig att bearbeta kursmålen. I fem av sex läroböcker väljer författarna att lägga tonvikten på ett till tre kursmål. Dessa bearbetas mot de resterande kursmålen i olika ordning. Fyra av dessa fem fokuserar på kemiteorin som sedan knyts till och förklarar verkligheten. Till den femte boken "Kemiboken A" från Liber skriver författarna att du utgår från praktiska experimentbeskrivningar. Den sjätte läroboken "Tema och teori" från Bonnier Utbildning bygger på den amerikanska förlagan "Salters advanced chemistry - Chemical storylines" och "Chemical ideas". I den presenteras först olika teman ur verkligheten som hänvisar till teorin i en annan del av boken. Alltså verklighetsbeskrivning först och sedan teoriförklaringar.

Syftet med den här studien är att 1) jämföra upplägget av läromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jämföra de lösningsmetoder som presenteras i läromedlen samt 3) undersöka hur läromedlen präglats av den matematiska kulturen i respektive land. Vår studie bygger på APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlärning i olika steg. Studien har vidare gått till så att vi gjort en textanalys och studerat de valda läromedlen, Matematik år 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta såväl likheter som skillnader mellan läromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att läromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade området. Den upptäckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats. Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) innehåller betydligt fler övningsuppgifter som dessutom i många fall har en tillämpande karaktär, medan uppgifterna i Matematik år 8 (Liu, 2006) innehåller färre uppgifter, som oftast är abstrakta och aritmetiska. Detta har vi tolkat som ett resultat av den rådande kulturen i respektive land. Den kinesiska skolan har en starkare betoning på prov och har därför läroboken som en förberedelse inför kommande provtillfällen. Den svenska skolan däremot använder termer som förståelse och lustfyllt lärande, vilket medför att även läroboken försöker spegla detta genom vardagsnära kopplingar, främst i form av övningsuppgifter.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå. Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet. Hur ofta och på vilket sätt det sker är mycket upp till läraren. De tre lärarna som igår i den här studien har olika uppfattningar om muntliga aktiviteter. Alla tre ger muntlig kommunikation utrymme i undervisningen, men på olika sätt. Muntlig kommunikation uttrycks i den här studien i undervisningen genom bokpresentationer i helklass med annorlunda inslag, diskussionsseminarium i smågrupp, smågruppspresentationer och boksamtal i smågrupp. Lärarna verkar tycka att de muntliga aktiviteterna fungerar minst lika bra som de skriftliga aktiviteterna som grund för bedömning. Elevernas synsätt på bedömning är spridda. De flesta av de elever jag har intervjuat anser att en jämlik fördelning mellan det skriftliga och det muntliga i den slutgiltiga betygsättningen är vanligast. De verkar alltså, liksom lärarna, inte se något problem med muntlig kommunikation som grund för bedömning. Några av eleverna påstår dock att det finns svårigheter att reflektera djupgående i muntliga aktiviteter och att det skriftliga därför behövs som underlag för bedömningen av elevens förmåga att reflektera. Nyckelord: Muntligt, kommunikation, bedömning, gymnasieskolan, svenska, engelska.

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt. Detta i kombination med en ensidighet i urvalet och avsaknad av dialogiska inslag i kunskapssynen präglar de framställningar som misslyckas med att förankra innehållet i forskningsläget och att vara i linje med styrdokumenten.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra.

Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv. Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan. Båda de undersökta propositionerna betonar det demokratiska syftet mest frekvent, men de gör det på olika sätt. I propositionen daterad 2009 går det demokratiska syftet oftare att koppla till elevers egna individuella val. I studien framkom två skäl till detta som beror på en över tid ändrad syn på det meritokratiska syftets innebörd. Det första att regeringen inte anser att alla elever är lämpade för högskolestudier. Den andra att den nu sittande regeringen inte delar synen om en arbetsmarknad som förutsätter ett kunskapssamhälle. Istället ser man att en framtida arbetsmarknad kommer att ställa mindre krav på utbildning.

No description available.

<p>Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen på gymnasiet.</p><p>Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit:</p><p>- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?</p><p>Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats.</p><p>Resultatet av studien presenters i fem kategorier. Kategorierna är undervisningens variation, bedömning, lärarens roll, gruppstorlek samt matematikens struktur och innehåll. Kategorierna har vuxit fram utifrån analys av elevernas utsagor där likheter och skillnader lyfts fram. I elevernas utsagor framträder en bild där undervisningen på grundskolans senare år i större utsträckning än på gymnasiet, skapar variation i arbetssättet under lektionerna. Där har praktiska moment och grupparbeten förekommit som komplement till de lärarstyrda genomgångarna. Eleverna uttrycker också tydliga skillnader i hur de anser sig bli bedömda på de olika utbildningsnivåerna. På grundskolan framträder en bild, där lärarnas bedömning grundas på elevernas arbetsinsats under lektionerna, att eleverna kämpar på med matematiken, medan lärarnas bedömning på gymnasiet i stor utsträckning fokuserar på provresultat, där det nationella provet utgör en betydande del. Eleverna upplever också att de hade en närmare relation till sina lärare på grundskolan jämfört med på gymnasiet. Det matematiska innehållet upplevs också som svårare på gymnasiet. Eleverna beskriver bland annat att gymnasiets högre tempo samt strukturen på det matematiska innehållet bidrar till detta.</p>

<p>This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working.</p><p>This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues.</p><p>The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities.</p><p>The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively.</p>