Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningsläget som framhåller främst de positiva sidorna med matriser. De frågeställningar som jag ämnat besvara var: Hur uppfattar historielärarna att matriser bör användas i undervisningen? Vad är lärarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lärarnas uppfattningar? Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som användes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomläsningar av de transkriberade intervjuerna där citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier där lärarnas utsagor sågs som ett redskap för Skolverket, lärarna och eleverna. Sammanlagt konstruerades även nio olika underkategorier som åskådliggjordes via ett horisontalt system. Slutsatsen är att de intervjuade historielärarna visade sig ha en positiv uppfattning om matriser även om de såg matriser till viss del som negativa och resultatet går därmed emot tidigare forskning. Lärarna såg främst matriser som ett bedömningsstöd och kommunikationsskapare men även som ett bristande och begränsat verktyg. En annan uppfattning var att matriserna var ett redskap för eleverna i form av tydlighetsskapare och formativt stöd, men även ett komplicerat och styrande verktyg. Förutom detta var en allmän uppfattning att matriser var ett likvärdighetsstöd för Skolverket.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet. Enkäten bestod av totalt 36 frågor varav fyra stycken berörde elevernas bakgrund och resten olika fenomen inom Perssons maktbegrepp. Eleverna fick svara på påståenden på en värdeskala. Genom att gruppera dessa frågor inom de olika maktfenomenen har vi genom medianer analyserat materialet för att besvara syftet. Databearbetningen skedde i statistikprogrammet SPSS v.21. Resultatet visar att eleverna sällan upplever att de blir tvingade att göra saker i skolan men att det förekommer. Det finns en relativt stor grupp som aldrig väljer att göra motstånd när de utsätts för maktutövning från lärare. Vi har vidare funnit att eleverna upplever sin relation till andra elever mer samtyckeorienterad och lyckas i större utsträckning uppnå sina mål samt ta initiativ till maktutövning än i sin relation till lärare. Slutsatsen av studien är att en så pass stor andel av eleverna aldrig gör motstånd mot sina lärare och bara ibland uppnår sina mål mot läraren är problematisk. Detta med tanke på att medborgare i vårt samhälle behöver förmågan att kunna kritiskt granska och göra sin röst hörd när det behövs.

Det här utvecklingsarbetet tar avstamp i de olika problematiska aspekter som kan uppstå vid bedömning av gymnasieelevers musikaliska prestationer. Det handlar i synnerhet om de vaga och subjektiva målformuleringar som finns skrivna i läroplanens kursmål gällande instrumentalspel. Centralt fokus ligger på hur verksamma musiklärare tolkar kursmålen och hur synliggörandet av dessa mål sker för eleven vid bedömningen av gymnasieskolans instrumentkurser. Under en tio veckor lång period har såväl tolkning som synliggörande undersökts. Tillvägagångssättet för att få en bättre förståelse för detta subjektiva område har varit en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomförts med både lärare och elever. En egen tolkning av läroplanens kursmål har också skett med målet att konkretisera och realisera de vaga formuleringarna i praktiken och för att på ett pedagogiskt plan gynna elevens fortsatta lärande. Detta skedde i samråd med en handledare, med intentionen att skapa en gemensam förståelse lärare och elev emellan. Studiens resultat visar på att det är svårt för både lärare och elever att i ord explicit förklara vad som krävs för respektive betyg. Det visade sig även att lärare generellt sätt är negativa till betygsättning av elevers musikaliska prestationer och att problematiken sträcker sig bortom vaga målformuleringar.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur kön och idrottstillhörighet påverkar valet av studieprogram på en gymnasieskola med tydlig idrottsprofil. Och samtidigt att se om skolan på något strukturellt sett också påverkas av detta val av idrottsinriktning. I fokus för studien stod Sveriges Största Idrottsgymnasium – Celsiusskolan i Uppsala. Där det empiriska materialet bestått av 730 elever från 20 olika idrotter och hur de under de senaste fem åren fördelat sig på skolans studieprogram. På Celsiusskolan har det under perioden varit möjligt att kombinera denna elitidrottssatsning med Handelsprogrammet, Samhällsvetenskaps-programmet, Ekonomiprogrammet och det Naturvetenskapliga programmet. Metoden för att analysera materialet har inledningsvis bestått i statistiska analyser för att synliggöra skillnader och finna samband, mellan idrottstillhörighet, kön och programval. Även statistik på lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter har gjorts. I flera fall har även jämförelser gjorts utifrån olika former av rikssnitt, i avsikt att finna på vilka sätt skolan skiljer sig jämfört med skolor utan denna idrottsinriktning. Efter att de statistiska sambanden tydliggjorts har begrepp från Pierre Bourdieu anlagts där man har försökt att utifrån ett mer sociologiskt perspektiv finna troliga sätt att förklara de samband som framkommit. Resultatet har visat att strukturer från idrotternas värld bärs med in i skolmiljön, där stora idrotter i Sverige också blir stora sett till antal elever på skolan. I de idrotter som i Sverige har många eller få utövare som exempelvis är tjejer/kvinnor blir således könsfördelningen för samma idrott densamma på skolan. Detta gör att skolans könsfördelning i stor utsträckning påverkats av vilka idrotter man har valt att ha. Tilldelningen av antal platser för de respektive idrotterna bestäms av varje idrotts specialidrottsförbund, vilket gör att skolan i praktiken inte kan påverka sin könsfördelning efter att de valt vilka idrotter de vill bedriva verksamhet inom. Här har vi funnit en förklaring som ligger utanför skolans påverkansgrad, frågan om varför skolans könsfördelning avviker från rikssnittet. Utifrån de val av studieprogram eleverna gjort, har det också varit möjligt att konstatera att kön inte är en predikator för programvalet i någon större omfattning. Däremot har det påvisats tydliga kopplingar mellan vissa idrotter i kombination med vissa studieprogram. Samband med hög grad av positiv signifikans har exempelvis gått att finna för följande kombinationer: orienterare, simmare, friidrottare och basketspelare är överrepresenterade på Naturvetenskapsprogrammet, golfspelare och bandyspelare är på samma sätt överrepresenterade på Ekonomiprogrammet, fotbollsspelare på Samhällsvetenskapsprogrammet och amerikansk fotboll på Handels-programmet. Vidare synliggörs olika tendenser beträffande programval utifrån en uppdelning mellan elever från lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter. Materialet har påvisat flertalet starka statistiska samband, dock utan att ha kunnat bevisa vilken del som är den oberoende och därmed den utlösande faktorn. Dock talar resultatet för att orsaken rimligtvis går att finna i utövarnas bakgrund. Både vad det gäller val av idrott, men även resultat och resonemang om valet av studievägar hos familjerna. Där föräldrarnas utbildningsnivå och grad av kulturellt och ekonomiskt kapital kan vara vägledande i sökandet efter troliga förklaringsmodeller för de samband som här blivit synliga. Samtidigt kan konstateras att då en idrottslig selektering görs först, för att en idrottare ska kunna bli antagen, vilket sedan följs av en ansökan till studieprogram blir ansökningsförfarandet till studieprogrammet långt ifrån normalt i den bemärkelsen att personen endast har fyra studieprogram att välja på, vilket gör att valet kanske inte alla gånger speglar ens första önskan, utan det som passar bäst av det begränsade utbudet. Resultatet väcker frågor om vad i en sådan här miljö som går att påverka eller som är någon vits att försöka förändra utifrån gymnasieskolans ansvarsområde eller om skolan ska acceptera konsekvenserna och rikta sin energi till att göra bästa tänkbara verksamhet för eleverna på plats. Dessutom är det rimligt att fråga sig om dessa samband är ett problem eller inte, då andelen som avslutar sina gymnasiestudier i förtid på Celsiusskolan är långt under det normala, vilket rimligtvis kan tolkas som att eleverna är nöjda.

<p>Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger. Resultatet av intervjuerna visade att den ojäm-ställdhet, som präglar dagens samhälle, i viss mån återfinns inom gymnasieskolan men att eleverna är relativt omedvetna om detta. Analysen visar att könsmaktsordningen som genom-syrar samhället återfinns i skolan. Könsmaktsordningen reproduceras både av lärare och ele-ver men de flesta är inte medvetna om dess existens och att de bidrar till dess reproduktion. Analysen visar dock även på tendenser att vissa flickor utmanar ordningen genom att ta för sig mer och kräva mer uppmärksamhet än tidigare.</p>

Syftet med denna studie var att belysa övergången från årskurs nio i grundskolan till det kommunala gymnasiet utifrån specialpedagogiska perspektiv genom att beskriva och analysera hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever övergången. Forskningsansatsen för detta arbete var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden skedde i form av halvstrukturerade retrospektiva intervjuer med sju elever, flickor och pojkar, i gymnasiets årkurs ett och två från såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. Materialet från intervjuerna analyserades sedan utifrån tre specialpedagogiska perspektiv på lärande; det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet diskuterades i relation till tidigare forskning om övergångar. Studiens resultat visade att eleverna vid övergången känner oro och stress och att hur de bemöts av såväl lärare som klasskompisar hade betydelse. I denna studie var det tydligt att det är det kompensatoriska perspektivet som är det rådande. Det innebär att eleverna ser sig själva som bärare av problemet och att de kompenseras för sina läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Den australienska genrepedagogiken har formulerat en metod där genrer ska göras explicita i undervisningen för att ge fler elever tillgång till en utvecklad litteracitet. Metoden bygger på användandet av en cirkelmodell med fyra fält. Föreliggande undersökning ämnar undersöka om den genrepedagogiska metoden gjort avtryck i tre läroböcker för svenskämnet i gymnasieskolan, varav ett är uttalat genrepedagogiskt. Undersökningen baseras på innehållsanalys och närläsning av texterna i läroböckerna. Analysen visar det inte finns någon större skillnad mellan den uttalat genrepedagogiska läroboken och en av de andra läroböckerna. Det finns inslag av genreskolans metod i samtliga läroböcker, och två av dem innehåller i viss utsträckning stöd för samtliga delar i cirkelmodellen, oavsett om läroboken är uttalat genrepedagogiskt inriktad eller inte.

Migration är ett dagsaktuellt ämne i samhället och skolan. Skolan är en social och kulturell mötesplats vars uppdrag är att genom sin undervisning och verksamhet bidra till att elever stärker sin förmåga att förstå andra kulturer. Migration kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för människors flyttningar över olika avstånd, vilka varierar i takt med förändringar i samhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju läroböcker för gymnasieskolans geografiämne syftar denna uppsats till att undersöka hur migration framställts i skolans geografiämne samt hur detta speglar sin tids samhälle och de förändringar som sker i skolan. Gymnasieskolans styrdokument uppdaterades år 2000 och 2011. I samband med detta gavs nya läroböcker ut. Resultatet visar att beskrivningarna i läroböckerna ger en förenklad bild av migration och att kursböckernas innehåll inte förändras i takt med att kursdokumenten uppdateras. Dessutom visar resultatet att det förekommer få problematiseringar av begreppet som relaterar till en samhällsaktuell problematik. Därmed anses inte läroböckerna spegla hela styrdokumentens innehåll, vilket ställer högre krav på lärare att bidra med de aspekter som saknas i böckerna.