Syftet med examensarbetet är att göra en läromedelsanalys för att undersöka om läroböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmålen. De böcker som används är Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A användes även lärarhandledning. Resultatet visar att det är endast en av läroböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmål som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmålen när den kompletteras av lärarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnår endast två av åtta kursmål. Trots att författarna ska utgå ifrån de kursmål som är uppsatta för kursen när de skriver läroboken, så är det ändå inte samtliga läroböcker som uppfyller kursmålen. Används läroboken som primär kunskapskälla finns det därför risk att alla kursmål inte uppfylls. Läroböckerna måste därför kompletteras med andra läromedel, till exempel tv eller internet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.

Syftet med denna undersökning var att ge en överskådlig syn på hur elever tänker kring användandet av internet. Undersökningen belyser även skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjälp av en kvantitativ metod där respondenterna fick fylla i en enkät. Resultatet har visat på att elever generellt sett använder både Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer även en del elever som tror att censur gäller på internet. Eleverna är även ytterst målmedvetna när de söker information och prioriterar högt att informationen skall vara pedagogiskt utformad. Slutsatserna som har dragits utifrån denna undersökning är att eleverna uppvisar typiska beteenden som stämmer överens med vad som kännetecknar Google generationen. Samt att det finns skillnader mellan programmen som är av vikt.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieungdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-åringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande ländernas resultat sjunkit lika mycket under lika lång tid. Denna studie är en stickprovsundersökning som behandlar hur ämnesuppfattningen inom ämnesområdet Svenska skiljer sig mellan lärare och dess respektive elever. Urvalet består av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program på tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien går ut på att påvisa hur en gemensam överensstämmande ämnesuppfattning mellan båda parterna påverkar möjligheten till jämställda och rättvisa resultat.Studiens resultat och analys visar på att lärare och elever inte nödvändigtvis inte delar en gemensam ämnesuppfattning där lärare av tradition ser ämnet som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. I kontrast till detta ser man att eleverna istället ser ämnet som ett praktiskt färdighetsämne då de efterfrågar praktisk nytta av ämnesinnehållet. / A survey conducted by the OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) shows that school results among Swedish 15 year olds are rapidly declining, and that non of the other partaking countries show a drop of this scale, for the same period of time. This text is a study that focuses around how understanding of the subject construction, within the subject of Swedish differs between teachers and their students. A selection has been made, and it consists of three classes of second year students in three different Swedish high schools, all from the same medium sized municipality. The students also have in common that they are striving for future higher studies, based on their choice of specialisation. This essay serves to prove how joint understanding of what the subject consists of, affects the possibility of fair and equal grading.The result of this survey shows that teachers and students do not necesarilly share a common understanding of what the subject is. Of tradition, teachers tend to look upon the subject as a literary subject, from a historical perspective. In contrast to this, it is evident through this study that students generally percieve it as a subject focused upon proficiency, because they want future practical use of that which is studied.

De senaste åren har internationella dokument efterfrågat förtydliganden gällande undervisning om hållbar utveckling. Detta är något som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya läro- och ämnesplaner med ett tydligare uppdrag gällande undervisning om hållbar utveckling, men bara i vissa ämnen. Däremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svårigheter för lärare att veta hur de ska förhålla sig till undervisning om hållbar utveckling. Syftet med föreliggande studie är att belysa några gymnasielärares attityder gällande undervisning om hållbar utveckling, exempelvis vilka lärarkategorier som anser denna undervisning om hållbar utveckling mest relevant samt skildra några lärares önskan av fortbildning inom ämnet. Jag har genomfört en enkätstudie som till viss del ämnar jämföra resultaten med Waxegårds fem år gamla studie, detta för att se hur lärarnas attityder ändrats i frågor gällande undervisning om hållbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lärarna aldrig undervisar om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hållbar utveckling skett de senaste fem åren. Lärare i samhällsvetenskapliga ämnen är den grupp som både finner det mest relevant och i störst utsträckning undervisar om hållbar utveckling. 62 % av lärarna i min studie upplever att de har tillräckliga kunskaper för att undervisa om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %. Detta tyder på att kunskapen om undervisning om hållbar utveckling vidgats de senaste fem åren. Min studie visar att lärare önskar fortbildning om hållbar utveckling i samma omfattning som för fem år sedan, samtidigt som andelen lärare som fått fortbildning ökat i omfattning de senaste fem åren, från 25 % till 36 %. Möjlig förklaring kan vara den internationella FN-satsningen om undervisning för hållbar utveckling.

I denna rapport presenteras en studie vars syfte är att undersöka vilken vikt lärarna lägger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lärarna anser att artkunskap har för betydelse för förståelsen av ekologiska samband. Studien undersöker också om det föreligger något samband mellan elevernas artkunskap och deras förståelse för ekologi. Sex lärare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever från lika många klasser inom naturvetarprogrammet. Lärarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstå ekologiska samband. En övervägande del av lärarna har också ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner. För att artkunskap skall tjäna ett syfte i undervisningen betonas vikten av att sätta arterna i ett sammanhang. Artkunskapen ökar då förståelsen för ekologisk processer och för ekosystemens dynamik. Studien påvisar samband mellan elevernas artkunskap och förståelsen för ekologi. Denna studie stödjer därmed tidigare forskning kring artkunskapens betydelse inom ekologiundervisningen.

I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet.   Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna. Av den kvalitativa studien framkom att begreppen etik och moral inte används som synonymer, utan istället görs det en åtskillnad mellan vad etik innebär och vad moral innebär. Etik står i läroböckerna för det teoretiska medan moral får stå för handlingarna. I materialet visas också att det är den normativa etiken som behandlas, vilken får stå som representant för hela den filosofiska disciplin som etiken är. Särhållandet mellan etik och moral och världsreligionerna och andra livsåskådningar blir på samma sätt tydligt i analysen, vilket kan vittna om en selektiv traditon av religionskunskapsämnet, och bidrar till att den kunskap som erbjuds av böckerna blir normativ i den mån att det skett ett urval av det som ska förmedlas och att läsaren på så sätt endast får tillgång till viss information i ämnet. Samtidigt hakar vi i vår undersökning i de flesta forskares uppfattning om att etik och moral är en viktig grund för att förstå religiositet. Detta gör de flesta läroböckernas framställning problematisk då etik och moral inte sätts i relation till religionerna och livsåskådningarna, och om det väl görs blir resultatet normativt och statiskt. [1] Ammert, 2011.

I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ”den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär. När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi. Syftet med att skolan ska ge eleverna en gemensam värdegrund antyder forskningen vara för att på så sätt skapa en harmonierad medborgare som passar in i det svenska samhället. Begreppet kristen etik förekommer inte i den forskning vi funnit, men de idéer om kristen etik som ett ”hur” snarare än ett ”vad”, som läggs fram av Anders Piltz går att finna kopplingar till.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna. Eleverna äger själva en mängd av transnationellt kapital, vilket visar sig genom att 98,5 % har genomfört minst en resa utomlands under sin uppväxttid. Några har även bott utomlands. Som de främsta orsakerna till att läsa tyska på gymnasiet anger eleverna att det är ett nyttigt språk att kunna för framtida arbeten och resor, att de kan få bra betyg i tyska och plocka meritpoäng samt att det är intressant och kul. Attityden till Tyskland och det tyska språket visar sig vara huvudsakligen positiv, dock är intresset inte så stort att tyska i någon form förekommer frekvent i vardagen. Studien påvisar att dessa elever har goda chanser på arbetsmarknaden, då det är en målmedveten och resursstark grupp som kan ett språk som kommer att bli en bristvara om språkkrisen inte vänder.