Bakgrund: En av tre kvinnor i världen har upplevt sexuellt eller fysiskt våld. Det utbredda våldet som kvinnor utsätts för orsakar allvarliga kortsiktiga och långsiktiga fysiska och psykiska hälsoproblem för kvinnor. Sexuellt våld är ett omfattande folkhälsoproblem. Hälso- och sjukvården möter kvinnor som utsatts för sexuellt våld inom olika instanser och kan vara den första professionella kontakten efter sexuellt våld. Hälso- och sjukvården har skyldigheter att erbjuda adekvat vård och kompetens och kunskap är viktigt. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för sexuellt våld upplever hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva vetenskapliga artiklar insamlades från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och analyserades. Resultat: Analysen av upplevelser av hälso- och sjukvården hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld resulterade i fem teman. Dessa var bemötande, information, delaktighet, vårdmiljö och medicinskt omhändertagande. Diskussion: Metod och resultat har diskuterats. Delar av litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån Callista Roys teori om adaption kombinerat med övrig litteratur, tidigare forskning och författarnas egna reflektioner. Resultatdiskussionen berör aspekter som känsla av upprepad utsatthet, mötet med hälso- och sjukvården, en jämlik hälso- och sjukvård, behovet av adaption, roller och förväntningar, stimuli och hur information skapar delaktighet. / Background: One of three women worldwide have experienced sexual or physical violence. The violence and the abuse that women face causes serious short- and long-term physical and mental problems for women. Sexual violence is an extensive public health problem. Healthcare meets individuals exposed to sexual violence in various healthcare context and have a significant functions for women. Healthcare need to provide adequate/appropriate care and knowledge is important. Aim: The aim of the literature review was to describe how women exposed to sexual violence experience the healthcare. Method: A literature review has been conducted. Eleven original scientific articles were selected from databases PubMed and CINAHL Complete. Similarites and differences were identified and analyzed. Results: The analysis of healthcare experiences of women suffered from sexual violence  resulted in five themes. These were treament, information, patient participation, the health facility environment and medical care. Discussion: Methods and results have been discussed. Parts of the literature review were discussed based on Callista Roys theory of adaptation combined with other literature, previous research and the authors own reflections. Aspects such as secondary victimization, equal healthcare, the importance of adaptation, roles and expectations, stimuli and how to improve patient involvement by information, were highlighted.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förändringar den svenska hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor har genomgått under en dryg 30års period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hälso- och sjukvården och även samhället ställs inför gällande säkerhets- och beredskapsfrågor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmågan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmåga att identifiera sig själva och andra aktörer som delar i en enhet måste förbättras. Ekonomiska faktorer är också avgörande där strävan efter ekonomisk effektivitet begränsar och försvårar beredskap och säkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hälso- och sjukvård.

Då det finns begränsat med forskning kring yrkesrollen och yrkesidentiteten hos kuratorer inom hälso- och sjukvård är det särskilt intressant att undersöka hur kuratorer upplever sin yrkesroll på arbetsplatsen. Detta med tanke på att kuratorerna arbetar inom ett verksamhetsområde som är dominerat av medicinska professioner. Professionsteorin och Social Identity Theory är de teorier som ligger till grund för studiens frågeställningar och analys. Studiens intervjupersoner består av sex kuratorer som arbetar i olika verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studiens insamlade material kommer från sex semistrukturerade intervjuer som genomfördes på kuratorernas respektive arbetsplats. Resultatet som framkommer i denna studie visar att majoriteten av kuratorerna ser sin yrkesroll som tydlig och upplever sin yrkesroll som viktig, det vill säga att den fyller en funktion. Det interprofessionella arbetet uppfattar kuratorerna fungerar bra och som viktigt då det är en stor del i deras arbete. Deras helhetsperspektiv och kunskaper inom det psykosociala området kan anses som mycket betydelsefullt i arbetet med klienterna. Resultatet visar också på det finns några faktorer som lyfts fram som särskilt viktiga i utvecklingen av yrkesidentiteten, vilka är egna erfarenheter, vidareutbildningar samt arbetssituationen, det vill säga om kuratorn är den enda socionomen eller om det finns flera socionomer på arbetsplatsen.

Change is a timeless phenomenon that takes place in organizations daily. Research shows that middle managers are often perceived as opponents of organizational change. On the other hand, research also shows that their role is very important for implementing change. This qualitative study examines the potential challenges that may arise during the implementation of change. The study also aims to highlight the individual’s experience of the middle manager’s role during a change created by the upper line. Our choice of research methodology includes semi-structured interviews. The study consists of interviews of five middle managers in the Primary care of Region Gotland. The theoretical framework has been used as a guideline in the process of creating interview questions. The theory of the research study is constructed using theories about change management, change resistance, job satisfaction and the role of the middle manager. Our empirical data has been analyzed with selected theories. Our research indicates that the middle managers often end up in a conflict of roles. The most noticeable challenge for middle managers is the need to prioritize their roles. This often occurs due to a lack of resources. / Förändring är ett tidlöst fenomen som dagligen sker i alla organisationer. Forskning visar å ena sidan att en mellanchef ofta ses som en motståndare till förändring. Å andra sidan ses en mellanchefs roll som avgörande för att implementera och realisera en förändring. Syftet med studien var att utifrån ett mellanchefsperspektiv beskriva de utmaningar som upplevs i samband med ett, från ledningen skapat, förändringsarbete. Studien avsåg även att diskutera de bakomliggande orsakerna till utmaningarna. Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på det valda fallföretaget, primärvården inom Region Gotland. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer på samtliga av Region Gotlands vårdcentraler, både i egenregi men även de privata aktörerna. Studiens teori har baserats på forskning om en mellanchefs roll i ett förändringsarbete, förändringsprocessen, förändringsmotstånd samt motivations- och hygienfaktorer. Den teoretiska referensramen har även använts som grund för att ta fram frågorna till studiens intervjuguide. Resultatet av studien visar på att en mellanchefs roll är komplex och att en mellanchef möter på ett stort antal utmaningar i ett förändringsarbete. En mellanchefs främsta utmaning är att hen måste prioritera mellan olika roller som behöver intas i ett förändringsarbete. Bakgrunden till problematiken är tidsbrist, vilket överensstämmer med tidigare forskning inom ämnet. Studien visar även på att faktorer såsom stöd, delaktighet samt återkoppling bör vara uppfyllda för att uppnå ett lyckat förändringsarbete, vilket tillika kan antas vara några av förändringsarbetets utmaningar. Det är även en utmaning för en mellanchef att motiveras till att genomföra en förändring om inte hygienfaktorerna föreligger. Det främsta bidraget från studien är således en beskrivning av individer i en mellanchefsposition samt deras upplevelser av de utmaningar som uppstår genom ett, från ledningen, initierat förändringsarbete.

Bakgrund och problem: För närvarande tillämpar Landstinget i Värmland och Region Kronoberg olika ersättningssystem för samma vårdinsatser och således bedrivs landstingen under olika förutsättningar vilket i sin tur medför olika konsekvenser. Ett av de vanligaste ersättningssystemen inom hälso- och sjukvård är Diagnosrelaterade grupper (DRG), men det tycks råda stor oenighet om huruvida systemet ska användas inom psykiatrisk vård eller ej. Med anledning av detta är det angeläget att undersöka och identifiera landstingens motiv till att tillämpa respektive inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. Tidigare studier om DRG fokuserar framförallt på hur systemet passar ett specifikt sjukhus eller landsting. Vi finner därmed en kunskapslucka i forskning vad gäller ett landstings motiv för respektive motiv mot att tillämpa DRG inom den psykiatriska vården.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå och jämföra motiven till varför Landstinget i Värmland valt att tillämpa och varför Region Kronoberg valt att inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. På så vis bidrar uppsatsen till en förståelse för vilka faktorer som kan beaktas vid valet att tillämpa alternativt inte tillämpa DRG.   Metod: Grunden för denna studie är av kvalitativ karaktär med en komparativ design. Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från de två studerade landstingen samt från Socialstyrelsen som förvaltar DRG-systemet.   Slutsats: Landstinget i Värmlands huvudsakliga motiv för att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de värdesätter ett gemensamt system för hela landstinget med ett enhetligt mått vilket bidrar till enkelhet. Region Kronobergs motiv mot att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de anser att DRG som ersättningssystem inte motsvarar genomsnittskostnaden, det vill säga DRG-ersättningen, tillräckligt bra för att ersätta enstaka vårdtillfällen. Landstinget i Värmlands och Region Kronobergs motiv för respektive mot en DRG-tillämpning inom psykiatrin har sin utgångspunkt i att landstingen beaktar olika aspekter. Valet att tillämpa DRG, inom ett eller flera användningsområden, alternativt inte tillämpa DRG alls beror således på vilka aspekter landstingen lägger störst vikt vid.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan barnmorskors uppfattning om deras arbetssituation och vilken styrmetod som förlossningsavdelningen anammar. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar; finns det en relation mellan styrsätt och barnmorskornas förtroende för sin chef? Finns det något samband mellan barnmorskornas upplevelse om deras nuvarande arbetssituation och arbetsmiljö som påverkas av på vilket sätt enheten styrs? Anser barnmorskorna att kvaliteten påverkas av vilket styrsätt förlossningsenheten använder sig utav? Vår hypotes är att det finns samband mellan styrsätt och variablerna förtroende, arbetssituation och arbetsmiljö samt kvalitet. Metoden som används är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäterna tilldelades barnmorskorna på förlossningsenheterna på två olika sjukhus i Västsverige. För att tolka resultaten används tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter vilka var det strukturella-, politiska- samt human relations-perspektivet. Resultatet visade att hypotesen kunde accepteras; det fanns ett samband mellan variablerna. De avdelningar som använde sig av en politisk- eller human relationsinspirerad styrmetod som utgår från att medarbetarna ska ha möjlighet att påverka hade en hög trivselgrad hos barnmorskorna. De som utgick från det strukturella perspektivet vars utgångsläge är en hierarkisk styrning hade inte lika hög trivsel hos medarbetarna. Vidare i studien framkom det att majoriteten av barnmorskorna som deltog i enkätundersökningen trivdes med sin arbetssituation som helhet. / The aim of this study is to investigate whether there is a connection between midwives' perception of their work situation and the type of control that the obstetric ward intends. Based on the aim of the study, three research questions were formulated; is there a relationship between leadership and the midwifes trust for their nearest chief? Is there a connection between midwives' experience about their current work situation and work environment? Which is influenced by the way in which the device is managed and if the midwives consider that quality is influenced by the way the obstetric ward is controlled? Our hypothesis is that there is a relationship between control and the variables of trust, work situation and work environment as well as quality. The method used is a quantitative survey. The surveys were awarded to the midwives at the obstetric wards at two different hospitals in western Sweden. To interpret the results, previous research and theoretical starting points are used, which were the structural, political and human relations perspectives. The result showed that the hypothesis could be accepted; there was a connection between the variables. The obstetric wards that used a political or human relations-inspired governance based on the ability of employees to have a high degree of well-being in their midwives. Those who assumed the structural perspective, whose starting point is a hierarchical direction, did not have the same level of well-being among the employees. Furthermore, the study found that the majority of midwives who participated in the survey were pleased with their work situation overall.

Bakgrund: Sjukvårdens kostnader ökar, liksom antal vårdtillfällen och vårdtyngd och krav finns därför på att effektivisera vården. Samtidigt som vården skall effektiviseras så skall också kvaliteten på vården tillgodoses. Syfte: Att undersöka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av arbete på effektivitetssal. Metod: Studien utfördes med en beskrivande kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt strategiskt urval har använts. Tio operationssjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta på effektivitetssal fick svara på sex i förväg utformade frågor genom enskilda intervjuer som spelades in på ljudband. Datan transkriberades sedan och analyserades genom innehållsanalys, där två huvudkategorier och flera underkategorier framkom. Resultat: Det finns både fördelar och nackdelar med arbetet på effektivitetssal samt också erfarenheter som inte kan tolkas som enbart positiva eller negativa. Fördelar var bland annat att arbetet var stimulerande, det var bättre teamarbete och bättre kommunikation. Nackdelar var bland annat att det av vissa ansågs stressigt och att personalen kunde uppleva sämre kontroll. Slutsats: På effektivitetssalarna tycks det råda ett högre tempo, som av operationssjuksköterskorna kan upplevas som både stimulerande och stressigt och med arbetet finns både för- och nackdelar. Klinisk betydelse: Genom resultatet framkommer vad som redan fungerar bra i arbetet på effektivitetssal och även var möjligheter till förbättringar finns, förbättringar som kan göra arbetet än mer effektivt. / Background: Costs of healthcare are increasing and so is the amount of admissions to the hospitals as well as the burden of care in the wards, and therefore demands for more efficiency in the healthcare system is required. While healthcare needs to become more efficient there is also a demand that the quality on healthcare is met. Aim: To investigate and describe operating room nurses experiences of working in an efficiency OR unit. Method: The study was conducted using a descriptive qualitative approach and a purposeful sampling strategy was used. Ten operating room nurses, with experience of working in an efficiency OR unit, answered six beforehand designed questions through individual interviews that were recorded on audiotape. The data was transcribed and then analyzed by content analysis, where two main categories and several sub-categories emerged. Result: There are advantages and disadvantages of working in an efficiency OR unit and there is also some experience that can’t be interpreted as solely positive or negative. Advantages were that the work was found stimulating, there was better teamwork and better communication. Disadvantages were, among other things, that work could be found stressful by some of the staff and staff could also experience loss of control. Conclusion: It seems to be a faster pace in efficiency OR units, which can be perceived as both stimulating and stressful among operating room nurses and there are also both advantages and disadvantages with the work. Clinical relevancy: The result shows what already works well in the efficiency OR units and also where opportunities for improvement exist, improvements that could make work more efficient.

Bakgrund: En stor del av den äldre befolkningen har någon hjälp inom kommunal hälso- och sjukvård, exempelvis särskilt- och ordinärt boende. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har omvårdnadsansvar för patienten och arbetar efter att vård och omsorg ska genomföras tillsammans med patienten och utformas i enlighet dennes önskemål så långt det är möjligt. Ett hjälpmedel för både sjukvårdspersonal och patienten är en samordnad individuell plan, SIP, som underlättar för alla inblandade och framförallt patienten. Målet med SIP är att patienten ska få vara med och planera sin vård efter sina önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med samordnad individuell plan för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper tillsammans med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt tydliga rutiner för hur arbetet med SIP skulle gå till. Det var bristande samarbete med vårdcentralerna och även internt med omvårdnadspersonalen. Det upplevdes som att alla inblandade professioner inte alltid visste vad en SIP var och hur det skulle utföras. Sjuksköterskorna upplevde också att det var svårt för många patienter att vara delaktig i planeringen av sin vård och omsorg. Slutsatser: Det krävs tydliga rutiner för SIP, både nationellt och lokalt, för att det ska fungera som det hjälpmedel det är tänkt. Alla inblandade professioner behöver också få utbildning om SIP och fokus behöver vara på att få patienten delaktig i planeringen på bästa möjliga sätt för att de ska uppnå en känsla av trygghet och på så vis kan vårdbehovet minska.

Sveriges vision är att bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Digitalisering tillskrivs vara lösningen på flera av de samhällsutmaningar svensk hälso-och sjukvård står inför. Förhoppningen är att digitalisering ska ge möjlighet till delaktighet, inflytande och självständighet med målsättning att uppnå en jämlik, jämställd och effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare forskning kring digitalisering av sjukvård ger ingen entydig bild av vilka kostnadseffektiviseringar och kvalitetsförbättringar som kan uppnås. Digitaliseringen kommer att påverka organisationen och dess medlemmar och i slutändan kvaliteten på vården för patienten. Denna studie syftar till att visa hur ett digitalt system, Skånes Digitala Vårdsystem, påverkar organisationen det införs i och vilka utmaningar det anses lösa. Genom en policyanalys påvisas att digitaliseringsdiskursen är framträdande och leder till ny ansvarsfördelning och styrning, en outtalad maktförskjutning, ger upphov till nya institutionella arrangemang, påverkar andra diskurser och kan leda till digitalt utanförskap. Sammantaget påvisar studien att SDV är långt mycket mer än ett IT-system, snarare en styrande och disciplinerande policy i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Denna studie bidrar till det redan breda forskningsfältet genom att analysera ett digitalt system som en policy utifrån ett governmentalityperspektiv. Genom detta skapas en förståelse för hur ett digitalt system kan bli styrande för en organisation och dess beslutsfattande. / Sweden’s vision is to become the world leader on e-health by the year 2025. Digitalization is attributed to being the solution to several of the societal challenges Swedish healthcare is facing. The hope is that digitalization will provide opportunities for participation, influence and independence with the aim of achieving equal and effective healthcare. Previous research of digitalization of healthcare does not give an unambiguous picture of the efficiency and quality improvements that can be achieved. Digitalization will affect the organization and its members and ultimately the quality of care for the patient. This study aims to show how health information technology (HIT) affects the organization it is introduced in and what challenges it is considered to solve. A policy analysis demonstrates that the discourse of digitalization is prominent and leads to new divisions of responsibilities and governance, an unspoken shift in power, gives rise to new institutional arrangements, affects other discourses and can lead to digital exclusion. Overall, the study shows that HIT act as a governing and disciplinary policy in the development of healthcare. This study contributes to the already broad field of research by analyzing a digital system as a policy from a governmentality perspective. This creates an understanding of how an organization and its decision-making can be governed by a digital system.