Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem med många konsekvenser. Riktlinjer för att bemöta och hantera våld mot kvinnor finns både på en internationell samt nationell nivå. Detta fenomen är av komplex natur och resulterar i att våld mot kvinnor inte alltid upptäcks eller behandlas inom hälso- och sjukvården (HSV). Det är av betydelse att belysa kvinnors upplevelser av kontakten med HSV för att utifrån det kunna ge ett bra bemötande och ett optimalt vårdtillfälle. Syfte: Att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av kontakten med HSV. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats gjordes för att se över det rådande kunskapsläget inom ämnet. Resultat: HSV-personal upplevdes inte ha tid att prata om våldsutsatthet och konfidentialiteten upplevdes att brista. Servicestandard och produktivitet upplevdes prioriterade och våldsutsatthet som underliggande orsak till att söka vård upplevdes inte uppmärksammat utav vårdpersonal. Vid vårdtillfället erhölls ingen eller otillräcklig information om tillgänglig hjälp. En bristande tillit till HSV beskrevs relaterat till kontakten med andra instanser samt ett bristfälligt bemötande vid kontakt med HSV. Diskussion: För att ge den våldsutsatta kvinnan ett optimalt vårdtillfälle krävs en förtroendefull relation för att kunna samtala om våld. Tidigare forskning har visat att HSV-personal beskriver barriärer till att samtala om våld och behöver utbildas och tränas i att bemöta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Vidare forskning behövs av våldsutsatta kvinnors upplevelser, specifikt av mötet med sjuksköterskan för att kunna utveckla denna professions arbete med kvinnors våldsutsatthet. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

Bakgrund: Stigmatisering och diskriminering av personer med HIV kan i mötetmed vården manifestera sig i minskad compliance, ett sämre mående och ettbristande förtroende för vården. HIV-positiva personer utsätts för stigma till följd avsin diagnos i mötet med vården utifrån personalens bristande kunskaper ochförlegade idéer kring personer med HIV. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stigmatisering utifrån personerserfarenhet, diagnostiserade med HIV. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio kvalitativa studier.Studierna återfanns i två databaser, Pubmed och Cinahl. Resultat: Efter analysen av artiklarna utformades 3 huvudkategorier medtillhörande 8 underkategorier. De huvudkategorier som bildades var; Att bli bemöttmed förutfattade meningar, Att känna sig diskriminerad och Att få ett negativtbemötande. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever bemötandetotillräckligt i kontakt med hälso-sjukvården. Konklusion: Personer med HIV upplever stigma och diskriminering i mötet medvården, detta beror främst på att vårdgivare inte har tillräckligt med kunskap om HIVoch hur det smittar. För att motverka detta anses bästa lösningen vara att fortsättautbilda vårdpersonal och tillgodose dem med korrekt information om HIV. / Background: The stigma and discrimination people with HIV have to endure in theface of care manifests itself in reduced compliance, a poorer physical and emotionalmood and a lack of trust in care. HIV-positive people are exposed to stigma as a resultof their diagnosis in health care settings based on a lack of knowledge and outdatedideas about what a person with HIV looks like. Aim: The purpose of the literature study was to examine HIV-positive people'sexperiences of treatment in healthcare globally. Methods: A literature study was conducted based on nine qualitative studies. Thestudies were found in two databases, PubMed and Cinahl. Results: After the analysis of the articles, 3 main categories were designed with 8associated subcategories. The main categories formed were; To be treated withpreconceived notions, How the individual is affected by stigma and discrimination inhealth care and To receive a negative response. The results showed that HIV-positivepeople are experiencing that the treatment is insufficient in contact with the healthcare system. Conclusion: People with HIV experience stigma and discrimination in the face ofcare, this is mainly due to the fact that caregivers do not have enough knowledgeabout HIV and how it is transmitted. To counteract this, the best solution isconsidered to continue to train healthcare professionals and provide them withaccurate information about HIV.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk gynekologisk sjukdom som cirka 176 miljoner kvinnor globalt beräknas lida av i form av stark menstruationssmärta, infertilitet och dyspareuni. Dessa besvär ger konsekvenser på kvinnornas vardagliga liv, relationer och sociala samvaro. Sjukdomen har länge förskjutits av forskare och än idag saknas mycket kunskap inom hälso- och sjukvården kring endometriosvård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva endometriosdrabbade kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på elva vetenskapliga artiklar varav två hade en kvantitativ ansats, åtta kvalitativ ansats och en mixad metod. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MedLine via PubMed.Huvudresultat: Endometriosdrabbade kvinnor upplevde ibland ett gott bemötande inom hälso- och sjukvård där de kände sig sedda och bekräftade men mer ofta bemöttes de av dåliga attityder präglade av misstro och ignorans från hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde att deras symtom normaliserades, att personal saknade kunskap om sjukdomen, att kommunikationen var bristande och att diagnosen fördröjdes relaterat till feldiagnoser och sen specialistkonsultation. Slutsats: De negativa upplevelser av bemötande som endometriosdrabbade kvinnor rapporterade tyder på att hälso- och sjukvårdspersonal behöver utöka sin kunskap om endometrios. Sjuksköterskor kommer i kontakt med dessa kvinnor i många olika vårdsammanhang och måste bemöta dem med empati och förståelse för att omvårdnaden ska vara av god kvalitet.

Bakgrund och problem: Trycket har ökat på Folktandvården under de senare åren på grund av en befolkningstillväxt vilket resulterar i en ökad arbetsbelastning för personalen och vårdköerna. Samtidigt rapporterar nästintill samtliga regioner en brist på tandläkare. För att hantera detta problem har flera regioner infört ett förbättringsarbete enligt Lean för att tiden ska användas bättre och att kunna utnyttja begränsade resurser på bästa sätt. Denna satsning har från många upplevts positivt då man kunnat se minskning i både väntetider och vårdtider vilket inneburit att bristen av tandläkare inte varit ett lika stort problem. Användandet av Lean-verktyg och Lean som styrmodell har vidare uppmärksammats med en viss motsättning som menar att Lean inte ska tillämpas i en miljö där patienter är i centrum. Traditionellt sett har det varit motsatta åsikter kring ämnet där ena parten anser att främjande av storskalig förbättring av industrityp behövs för att få vård in i modern tid. Den andra parten hävdar att människor inte ska hanteras som inom produktion och att en förenklad adoption bara förvärrar de extrema svårigheterna att leverera enhetlig, högkvalitativ vård med få resurser till befolkningar vars förväntningar fortsätter att öka. Men vid branscher såsom tandvård där personalen utgör både service och “produktion”, bör det vara av största vikt att se över vad som går att påverka för att förbättra deras arbetsmiljö så att de kan utföra bästa möjliga arbete med begränsad personal. Frågan som vidare uppstår är, hur påverkar egentligen användandet av Lean-verktyg arbetsmiljön och vidare arbetstillfredsställelsen hos personalen i folktandvården? Är ett skifte till ett förbättringsarbete enligt Lean en hållbar lösning för den tandläkarbrist som uppstått i landet?    Mycket av den forskning som utfört kring relationen mellan användandet av Lean-verktyg och personalens arbetstillfredsställelse har utförts i sjukhusmiljö. Vi resonerar att delar av denna forskning kan vara applicerbart inom tandvården då de bedriver en liknande verksamhet med patienter i fokus, men då forskning visat på att det finns skillnader i resultat av implementeringen även avdelningar sinsemellan är det av behov att studera tandvården närmre. Huruvida användandet av Lean och dess olika styrverktyg påverkar arbetstillfredsställelsen är därför av relevans att studera för att kunna komplettera den redan existerande forskning som finns inom hälso- och sjukvård.   Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för vilken påverkan användandet av Lean-verktyg har på personalens arbetstillfredsställelse på Folktandvården.   Metod: Denna studie har utförts genom en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Data har samlats in genom enkätundersökning från Folktandvården i 4 st regioner med frågor angående deras arbetstillfredsställelse samt arbetssätt.   Resultat: Studiens resultat tyder på att Lean-verktyget Value Stream Mapping har en positiv inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. De andra Lean-verktygen som testades (Visuell styrning, standardiserat arbetssätt, 5S) hade ingen inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. Vid test av en sammanslagning av samtliga verktyg så sågs en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen. / Background and problem: The pressure has increased in Folktandvården in recent years due to population growth as a result and an increased working life for staff and the care queues. At the same time, almost all regions report a shortage of dentists. In order to deal with this problem, several regions have introduced improvement work according to Lean in order to use time in a more productive way and to be able to make the best use of limited resources. This initiative has by many been seen as positive seen there has been a reduction in both waiting times and care times, which made the lack of dentists not as big of a problem as before. The use of Lean tools and Lean as a control model has also been noted with some contradictions which mean that Lean should not be applied in an environment where patients are at the center. Traditionally, there have been opposing views on the subject where one party considers promoting large-scale improvement of industrial type is important to move healthcare into modern times. The other party claims that people should not be treated as in production and that simplified adoption only exacerbates the extreme difficulties of delivering uniform, high quality care with few resources to populations whose expectations continue to increase. In industries use dental care where staff are both service and "production", it should be of utmost importance to look at what can be done to their work environment so that they can perform at their best with limited personal. The question that arises is, how does the use of Lean tools really affect the working environment and, furthermore, the job satisfaction of the staff in the dental care? Is shifting to an improvement work according to Lean and sustainable solution for the dentist deficiency that has arisen in the country?   Much of the research conducted on the relationship between the use of Lean tools and staff job satisfaction has been conducted in a hospital setting. We reason that parts of this research may be applicable in dentistry as they conduct a similar activity with patients in focus, but as research has shown that there are differences in the results of the implementation, also departments among themselves, it is necessary to study dentistry more closely. Therefore, whether the use of Lean and its various control tools influences job satisfaction is of relevance to study in order to supplement the already existing research that exists in health care.   Purpose: The purpose of this study is to report on the impact of the use of Lean tools on staff job satisfaction at Folktandvården.   Method: This study was done through a quantitative research method with a deductive research approach. Data has been collected through a survey by Folktandvården in 4 regions with questions regarding their job satisfaction and working methods.   Results: The study's results indicate that the Lean tool Value Stream Mapping has a positive impact on staff job satisfaction. The other Lean tools tested (Visual Control, Standardized working method, 5S) had no effect on staff job satisfaction. When testing a combination of all the tools, a positive impact on job satisfaction was seen.

I och med att samhället blir mer mångkulturellt möter sjuksköterskan och annan vårdpersonal allt oftare människor med olika etnisk bakgrund. Individer som tillhör en etnisk minoritet riskerar att bli diskriminerade. Ett gott bemötande är viktigt för att uppnå jämlik vård, dock har det visats att vård på lika villkor inte förekommer överallt. En del individer upplever ett sämre bemötande på grund av sin etniska bakgrund. / Since the society is becoming more multicultural, nurses and other healthcare providers more often meet people with different ethical backgrounds. Individuals who is a part of a ethnical minority is at risk to be discriminated against. A good encounter is important to achieve equal healthcare, but it has been proven that equal healthcare does not occur everywhere. Some individuals experience an inferior encounter because of their ethnical background.

Background: Many of the people who have been forced to flee their countries have experienced torture or other potentially traumatic events [PTE]. These experiences can lead to serious health consequences. The care staff experience difficulties in caring for these individuals. Aim: The aim of this study was to describe how refugees with history of torture and other PTE experience the encounter with with healthcare. Method: Literature review with a qualitative methodology that includes eleven articles, through the databases CINAHL and PubMed, which are analyzed through a thematic analysis. Result:Two overarching themes were identified through the analysis; ‘Perceived success factors’ and ‘Perceivedobstacles in care’. These themes had two and four sub-themes respectively. Conclusion: Refugees with experiences of torture and other PTE need to be met with caution before their experiences. This can be achieved in a good caregiver-patient relationship, characterized by caring and trust. However, there seems to be a need for increased knowledge among healthcare staff in meeting this patient group in a person-centered way. In order for these people to receive good care, a well-functioning interaction between all the different actors who are in contact with refugees is also required. / Bakgrund: Många av de människor som tvingats fly sina länder har erfarit tortyr eller andra potentiellt traumatiska händelser (potentially traumatic event [PTE]). Dessa erfarenheter kan leda till allvarligakonsekvenser för hälsan. Vårdpersonalen upplever svårigheter i att vårda dessa individer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur flyktingar med erfarenheter av tortyr och andra PTE upplever mötetmed hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade elva artiklar, genom databaserna CINAHL och PubMed, vilka analyserats genom tematisk analys. Resultat: Två övergripande teman identifierades genom analysen; ‘Upplevda framgångsfaktorer i vården’ och ‘Upplevda hinder i vården’. Dessa teman hade två respektive fyra subteman. Slutsats: Flyktingar med erfarenheter av tortyr och andra potentiellt traumatiska händelser behöver mötas med varsamhet införvad de har varit med om. Detta kan göras bra i en god vårdare-patientrelation, präglad av omtanke och tillit. Det tycks dock finnas ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal i att möta denna patientgrupp på ett personcentrerat sätt. För att dessa personer ska få en god vård krävs även ettvälfungerande samspel mellan alla de olika aktörer som är i kontakt med flyktingar.

Bakgrund: I och med att globaliseringen växer har det medfört en ökning av mångfalden i samhället. Allt fler interkulturella samtal sker som kräver ett fungerande samspel mellan utrikesfödda patienter och sjukvårdspersonal. Bristande kommunikation i form av språkbarriärer utgör en risk för vårdandet samt försvårar möjligheten för god vård. Syfte: Syftet var att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat presenterar tre huvudkategorier. Dessa är Konsekvenser av språkbarriärer, Vikten av fungerande kommunikation och Tolk i vården. Sammanfattning: Litteraturöversikten har påvisat att språkbarriärer försvårade patient- och sjukvårdspersonalens vårdrelation. En konsekvens av detta var att informationsöverföringen brast och patienter lämnades ovetande om sin hälso- och sjukvårdssituation. Andra svårigheter som lyftes fram var korrelerat till känslomässiga, negativa ochkulturella element. Även tolkanvändning för att stödjakommunikationen benämndes vilket upplevdes både positivt ochnegativt. Att visa omtanke till patienter som inte kan detgemensamma språket är nyckeln till en god vård. Respekten ochförståelse för patienters olika kulturer är en central del för enpersoncentrerad omvårdnad. / Background: As globalization around the world grows, it has led to an increase in the diversity of society. More and more intercultural conversations are taking place that require a functioning interaction between foreign-born patients and healthcare professionals. Lack of communication in the form of language barriers compose a risk for patient care and makes the possibility of quality care more difficult. Aim: The purpose of this study was to describe foreign-born patients ́ experiences of language barriers in health care. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Results: The result presents three main categories. These are consequence of language barriers, the importance of effective communication and interpreters in healthcare. Summary: The literature review has shown that language barriers made it difficult for patients and healthcare professionals to have a caring relationship. One consequence of this was that the transfer of information broke down and patients were left unaware of their healthcare situation. Other difficulties highlighted were correlated with emotional, negative and cultural elements. The use of interpreters to support communication was also mentioned, which was experienced both positively and negatively. Showing care to patients who do not know the common language is the key to good care. Respect and understanding of patients' different cultures is a central part of person-centered nursing.

Introduktion: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär 10 procent av flickor ochkvinnor i fertil ålder. Tidigare forskning tyder på att hälso- och sjukvården saknar adekvat kunskapvilket i kombination med sjukdomens många olika symtom försvårar diagnostisering ochbehandling. Detta kan resultera i ett bemötande från vårdpersonal som leder till nedsatthälsorelaterad livskvalitet och välbefinnande för kvinnorna. Syftet: var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet inom hälso- ochsjukvården. Metodbeskrivning: En empirisk studie med enkät som metod. Deskriptiv statistik ochinnehållsanalys användes för att sammanställa och analysera insamlad data. Resultat: Totalt 34 kvinnor ingick i studien. Följande fem kategorier framkom: Vårdpersonalensförhållningssätt; Vårdpersonalens kommunikation; Vårdpersonalens kunskap; Vårdmötet; Tid är enfaktor för patientdelaktighet. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter gällande hurkvinnor med endometrios upplevde bemötandet inom hälso- och sjukvården. Slutsats: Studien synliggjorde förbättrings- och utvecklingsmöjligheter för vårdpersonal gällandebemötandet av kvinnor med endometrios. Likvärdig kunskap och bättre kommunikation mellanvårdpersonal har betydelse för bemötandet. Hänsyn behöver tas till kvinnors subjektiva upplevelserav sjukdomen, behandling och smärtlindring. Tid är avgörande för kvinnornas delaktighet i denegna vården. / Introduction: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10 percent of women of childbearing age. Prior research suggests that healthcare services lack adequate knowledge of thedisease, which, in combination with the wide range of symptoms of the disease, makes diagnosisand treatment difficult. This can result in a response from healthcare professional that may lead toreduced quality of life and wellbeing for women. Aim: The aim was to describe how women with endometriosis perceive how women diagnosedwith endometriosis experience their encount with healthcare. Methods: An empirical study facilitated through the questionnaire method. Descriptive statisticsand content analysis were used to compile and analyze collected data. Results: A total of 34 women participated. Five categories emerged, including: Attitude ofhealthcare professionals; Communication of healthcare professionals; Knowledge of healthcareprofessionals; Encounters with healthcare professionals; Time as a factor of patient participation.The results show both positive and negative aspects regarding how women with endometriosisexperienced their encount with healthcare. Conclusion: The study highlighted opportunities forimprovement and development for healthcare professional regarding the encounting of women withendometriosis. Equivalent knowledge and better communication between healthcare professionalare important for the encounting. Women's subjective experiences of the disease, treatment and painrelief need to be taken into account. Time is crucial for women's participation in their own care.

Bakgrund: Individer med intellektuell funktionsnedsättning upplever ofta att hälso- och sjukvårdspersonal undviker att vända sig direkt till individen i kommunikationen som i stället sker mellan hälso- och sjukvårdspersonal och anhörig/vårdare. Kommunikationsbarriärer har visat sig vara den huvudsakliga barriären i omvårdnaden av individer med intellektuell funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdspersonal påtalar i sin tur bristen på kompetens inom kommunikation och upplever svårigheter, oro samt frustration i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning.Syfte: Att belysa hur hälso- och sjukvårdspersonal kan hantera kommunikationsbarriärer i omvårdnad av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010–2020. Sökningarna gjordes i databasen Cinahl.Resultat: Tre huvudteman identifierades: Vårdmötet, Samverkan i team och Assisterande teknik. Resultatet visar att olika strategier, som att involvera en sambandssjuksköterska, anpassa miljö och arbetssätt, utveckla kommunikationsverktyg och assisterande teknik, ökar möjligheten för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera kommunikationsbarriärer. För att kommunikationen skall bli framgångsrik och där integritet och självbestämmande möjliggörs för individer med intellektuell funktionsnedsättning bör kommunikationen i första hand riktas till individen själv.Slutsats: Individer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk för psykisk och fysisk ohälsa, dessutom har det visat sig vara svårt att identifiera ohälsa på grund av kommunikationsbarriärer. Hälso- och sjukvårdpersonal beskriver en önskan om kompetensutveckling inom kommunikation med individer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet i litteraturöversikten visar att olika strategier, som att involvera en sambandssjuksköterska, anpassa miljö och arbetssätt, utveckla kommunikationsverktyg och assisterande teknik, ökar möjligheten för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera kommunikationsbarriärer. / Background: Individuals with intellectual disability often experience healthcare workers and hospital staff avoid talking directly to them, instead they talk to each other or the individual’s carer. Communication barriers has shown to be the main barrier in care of individuals with intellectual disability. Healthcare workers and hospital staff criticize the lack of competence in communication and experience difficulties, concern, and frustration when meeting individuals with intellectual disabilities.Aim: To illustrate how healthcare workers and hospital staff can manage communication barriers in the care of individuals with intellectual disability.Method: Literature review based on 15 science articles published 2010-2020. The searches were done in the database Cinahl.Results: Three main themes were identified, Encounter, Collaboration in team and Assistive Technology. The result shows that different strategies, like involving a liaison nurse, adapting the environment and work procedure, developing communication tools and assistive technology, increases the possibility that healthcare workers and hospital staff can manage communication barriers. For the communication to be successful and integrity and self determination to be enabled for individuals with intellectual disability the communication must be aimed directly to the individual itself.Conclusions: Individuals with intellectual disability has a higher risk for physical and mental ill health, and it has proved to be hard to identify the ill health due to communication barriers. Healthcare workers and hospital staff describes a wish for education regarding communication with individuals with intellectual disability. The result of this literature review shows different strategies, like involving a liaison nurse, adapt environment and work procedures, develop communication tools and assistive technology, increases the possibility for healthcare workers and hospital staff to handle the communication barriers.

Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar av läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) från socialsekreterares och behandlingsassistenters perspektiv. Studiens syfte besvaras genom frågeställningar som undersöker hur socialsekreterare och behandlingsassistenter uppfattar att LARO fungerar som insats och vad deras roll är inom LARO. I studien har det använts en kvalitativ metod och resultatet baseras på fem stycken intervjuer med tre socialsekreterare och två behandlingsassistenter. Resultatet visar på socialtjänsten har en betydande roll med sina stödinsatser för individer som befinner sig inom LARO. Av studien framkommer att LARO ger en förbättrad livsstil men att det finns en kritisk inställning mot insatsen då antalet som får en förbättrad livsstil är få. Vidare visar resultatet på att det finns utvecklingsområden inom samverkan om vad målet och fokus för behandlingen är. Något som upplevs problematiskt med LARO är att många individer som har insatsen har ett blandmissbruk vilket gör att det sällan går bra för dessa individer inom LARO. Resultatet av studien visar även på att det finns ett förbättringsområde gällande den icke medicinska behandlingen som att öka de stödjande samtalen samt förbättring på upplägget av behandlingsarbetet för att undvika en asymmetrisk maktrelation. Slutsatsen i denna studie är att socialtjänsten har en betydande roll i arbetet med individer som har LARO, att det finns förbättringsområden som samverkan mellan de olika professionerna inom LARO samt med LARO som insats.