• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 47
  • 1
  • Tagged with
  • 48
  • 48
  • 20
  • 20
  • 18
  • 16
  • 15
  • 11
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

En praktisk tillämpning av Balanced Scorecard : En fallstudie på ortoped och kardiologkliniken på Södersjukhuset

Chamoun, Francis, Abdi Farah, Nasir January 2009 (has links)
No description available.
12

Balanserat styrkort inom hälso- och sjukvården? : Ännu ett styrmedel?

Reimbladh, Martin, Drugge, Andreas January 2006 (has links)
Bakgrund Under 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker. Syfte Vårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården. Metod För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts. Datainsamlingen utfördes genom en litteraturstudie och intervjuer med sammanlagt tio personer. Resultat Den svenska hälso- och sjukvården har anpassat den balanserade styrkortsmodellen genom att förändra flera av grundtankarna i modellen. Styrkortet har hittills framförallt använts som ett mätsystem och ett underlag för diskussion där styrkortets effekter går att hänföra till ökad tydlighet och förändrad inställning men där kvantifierbara resultat fortfarande lyser med sin frånvaro. För att hälso- och sjukvården ska kunna använda styrkortet på ett effektivt sätt krävs en väl utbyggd styrmiljö där styrkortet är en del av en större helhet. Vidare krävs det även att ledningens engagemang är tydligt och att styrkortet är förankrat i organisationen genom bland annat utbildning. / Background During the 1990s, Swedish health care has experienced a vast technological progress while the financial situation has been challenging. To improve the situation at hand several organisational reforms and models have been implemented with the purpose of increased efficiency. This study focuses one of these methods, Balanced Scorecard. The Balanced Scorecard was originally developed for the private sector which causes problems when applying it in a health care setting where there is no overall financial objective and where the customer is hard to define. Beyond that, the health care organisations are complex with professionals making the day-to-day decisions while governed on an overall basis by politicians. Purpose The purpose of this thesis is to examine the use of the Balanced Scorecard in a Swedish health care setting and to specify and evaluate the prerequisites for the Balanced Scorecard to accommodate efficient management control in health care organisations. Research method To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at two Swedish public health care organisations. The data was collected by interviews with ten health care managers and a literature survey on the subject. Results The Swedish health care has adapted the Balance Scorecard by changing several of its foundations. Until now, the Balanced Scorecard has been used primarily as a measurement system and a system for supporting discussion and the results of the scorecard can be attributed to an increased clarity and an improved attitude but where the quantifiable results are yet to come. For the Balanced Scorecard to work effectively there is a need for a well established control environment. Finally, management need to show their commitment to the model and give their employees proper training as a mean to increase the acceptance of the scorecard.
13

Uppföljning och utvärdering i investeringsprocessen inom offentlig sjukvård : En kvalitativ fallstudie om sjukhusen inom Stockholms läns landsting

Tekeste, Johanna, Amdouni, Sonia January 2015 (has links)
Problem: Investeringsvolymerna inom offentlig sjukvård ökar. Detta har gjort att ekonomistyrning har blivit allt viktigare för sjukhusen, vilket innefattar kontinuerliga och systematiska bedömningar av investeringar, samt utvärderingar på ekonomiska effekter. Det har uttryckts att utvärderingar och uppföljning i investeringsprocessen inom hälso-och sjukvården saknar tydlighet och endast fokuserar på smala och specifika frågor som inte tillåter komplexitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur uppföljning och utvärdering av investeringar sker inom offentlig sjukvård. Detta genom att undersöka om bristerna i landstingets investeringsstrategi med uppföljning och utvärdering eventuellt kan hittas ett steg ned i hierarkin. Teori: Det teoretiska ramverket behandlar investeringsprocessen och den offentliga sektorn. De centrala teorierna och de tidigare forskningarna berör vilka kalkylmetoder som främst används inom den offentliga sektorn, vilken roll utvärdering och uppföljning har samt vilka svårigheter som finns inom hälso- och sjukvård gällande detta. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Tre av Stockholms läns landstings sjukhus har intervjuats: Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dessa intervjuer har kombinerats med svar från en controller med samordningsansvar och en certifierad kommunal revisor som arbetar på landstinget. Empiri: Empirin visade att sjukhusen använder egna företagsekonomiska investeringskalkyler vid utvärderingen och de mest förekommande metoderna är payback-metoden och nuvärdemetoden. De påtalade bristerna i kalkyleringen kan summeras i att de inte är tillräckligt djupgående och tydliga. Slutsats: Det råder i dagsläget liknelser i de brister som återfanns i landstingets investeringsstrategi med de brister som framkommit i denna studie. Det vill säga att arbetet med uppföljning och utvärdering inte utförs systematiskt och kontinuerligt.
14

Användbarhet kring patientjournalsystemet Melior : Uppfattningar från användare / Usability around the electronic medical record Melior : Perceptions from users

Persson, Anton January 2017 (has links)
Elektroniska journalsystem är verktyg och beslutssystem för att hantera patientinformation isamband med vård och behandling inom vården. Ämnet som studien berör är användbarhet kringjournalsystemet Melior. Syftet med studien är att ta reda på vad användares uppfattning kringMelior är, och om användare tycker att Melior är användbart eller inte. För att besvaraforskningsfrågan utförs en kvalitativ studie i form av intervjuer med öppna frågor. Frågorna hartagits fram genom att studera tidigare studier inom ämnet samt användning av Kennedy (2006)riktlinje för konstruktion av frågor och utförande av intervjuer. Data som har fåtts in igenomintervjuer har transkriberats och analyserats med en kodningsmetod som är hämtad från metodengrundad teori. Resultatet som studien kommit fram till är att användares uppfattning om Melior ärolika. Men majoriteten av användarna som intervjuades anser att journalsystemet inte Melior äranvändbart. Denna studie kan bidra till fortsatta studier inom ämnet användbarhet, till exempelutöka studien till andra sjukhus för att ta reda på om deras användare av journalsystem anser att detär användbart. / Electronical medical records (EMR) are tools and decision systems for managing patientinformation related to care and treatment in healthcare. The topic that this study concerns is theusability of the EMR Melior. The aim of this study is to find out users' opinion about Melior and ifusers find Melior useful or not. To answer the research question, a qualitative study is conducted inthe form of open-ended interviews. The questions have been developed by studying previousstudies on the topic as well as using Kennedy’s (2006) guidelines for construction questions andconducting interviews. Data collected through interviews have been transcribed and analyzed by acoding method which is retrieved from the method grounded theory. The result of the study is thatusers' opinion of Melior varies. However, the majority of users interviewed consider Melior notuseful. This study could contribute to further studies in the field of user usability, such as expandingthe study to other hospitals to find out if their users of EMR system consider it useful.
15

Genus i mötet med sjuksköterskan- : spelar patientens genustillhörighet någon roll? / Gender when meeting with the nurse. : Does the patient’s gender identity matter?

Roos, Miranda, Andrews, Tilda January 2020 (has links)
Bakgrund: I Hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ett lagstadgat ansvar för att en jämställd vård ska bedrivas. Den ska vara av god kvalitet och av respekt för patienten oavsett kön. Den idag tillgängliga forskningen påvisar att det kan finnas en skillnad om du är en kvinnlig eller manlig patient i mötet med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vilken betydelse patientens genustillhörighet har i vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats samt sju kvalitativa artiklar har tillämpats i resultatet. Resultat: Bearbetningen av den vetenskapliga forskning som tillämpats resulterade i tre huvudteman; ”Könsskillnader vid diagnostik och behandling”, ”Könsskillnader i beteende och bemötande” och ”Könsskillnader gällande kommunikation”. I resultatet framkom flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av behandling samt diagnostiska skillnader för patienterna på grund av deras genustillhörighet. I sjuksköterskans kommunikation med patienter framkom även att sjuksköterskorna innehar normer och stereotyper vilket påverkar bemötandet gentemot patienten samt dennes tillgång till vård. Slutsats: Sjuksköterskans kunskap och ansvar för en jämställd vård behöver utvecklas, då det framgick i litteraturöversikten att patientens genustillhörighet har betydelse i mötet med sjuksköterskan och hälso- och sjukvården. / Background: In Swedish healthcare, the nurse has a statutory responsibility for an equal care to be provided. It should be of good quality and with respect for the individual patient, regardless of gender. The research available today shows that there could be a difference if you’re a man or a woman when meeting with the nurse. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on the nurse's experiences of the importance of the patient's gender identity in health care. Method: A qualitative literature study with inductive approach and seven qualitative scientific articles were applied in the result. Results: The evaluation of the scientific research resulted in three main themes; "Gender differences in diagnostics and treatment”, “Gender differences in behaviour and attitudes" and "Gender differences regarding communication". In the result, several factors emerged that affected the nurse's experience of treatment and diagnostic differences for the patients due to their gender identity. In the nurse's communication with patients, it was also revealed that the nurses have norms and stereotypes which affect the treatment towards the patients as well as their access to care. Conclusion: The nurse's knowledge and responsibility for equal care needs to be developed. It was found in the literature study that the patient's gender has significance in the meeting with the nurse and the health care system.
16

”Since I´m not dying i should just hold on for a while”  - En allmän litteraturöversikt ur våldsutsatta kvinnors perspektiv

Andersson, Tove, Winther, Louise January 2021 (has links)
Bakgrund: Att kvinnor som utsätts för våld i nära relation har tidigare studier och undersökningar påvisat är ett stort samhällsproblem. Kvinnor som söker vård för våldet de utsatts för har rätt till att tas på allvar för att de ska få den vård de är berättigade till. Dessa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation har ofta en förminskad livsvärld, bristande tillit samt skuldbelägger sig själva vilket medför att de är i behov av ett stort emotionellt stöd.  Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar kvinnans upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvården efter att ha varit utsatt för våld i nära relation.    Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats har valts att tillämpas. Studien är baserad på sju vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sedan kvalitetsgranskats utifrån Willman et al. (2011) granskningsmall. En manifest innehållsanalys har valts med inspiration utav Graneheim och Lundman (2004) för att kunna utvinna det textnära innehållet.   Resultat: Resultatet genererade i två huvudkategorier, Attityders påverkan i bemötandet med subkategorierna stigmatisering i bemötandet, att bemötas med ett ointresse samt bristfälligt stöd.  Andra huvudkategorin: Ett bemötande som inverkar till förtroende med subkategorierna lyhördhet, att bli tillfrågad om våldet samt det praktiska stödet.  Slutsats: Kvinnornas upplevelse av bemötande de fick av hälso- och sjukvården avspeglas i den information de fick eller hur bristfälligt stödet var. Kvinnorna upplevde ett flertal olika faktorer som medför brister i bemötandet från hälso- och sjukvården. Det är av vikt att hälso-och sjukvården får tydliga riktlinjer för bemötandet av våldsutsatta kvinnor.
17

Personers upplevelser av att leva med stomi : en litteraturöversikt / People's experiences of living with a stoma : a literature review

Eriksson, Ronja, Nyman, Julia January 2023 (has links)
Bakgrund  En stomi är en konstgjord öppning från tarmen till buken ämnad för avledning av avföring eller urin. År 2015 fanns det 43 000 personer med stomi i Sverige. Ileo- och kolostomi är tarmstomier där vanliga orsaker är kroniska sjukdomar som cancer, Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Stomin behöver pre- och postoperativ vård samt daglig skötsel med rengöring och byte av stomibandage för att minska risken för komplikationer. Läckage, hudirritation och ischemi är vanligast förekommande medan prolaps och parastomalt bråck är av allvarligare grad.  Syfte  Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar skrivna mellan år 2013 och 2023. Tio artiklar med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. Artikelsökningar gjordes med sökord i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med bedömningsunderlaget från Sophiahemmet högskola och en integrerad dataanalys i tre steg användes.  Resultat  I resultatet identifierades fyra huvudkategorier livskvalitet hos personer med stomi, synen på en förändrad kropp, betydelsen av närstående och mötet med hälso- och sjukvården. Det tydliggjordes att stomin påverkade personers mående samt faktorer som ålder, kön och livsstil bidrog. Acceptans var en förutsättning för god livskvalitet. Hälso- och sjukvårdens bemötande påverkade det psykiska måendet och angelägenheten att söka vård. Socialt stöd var av betydelse för en god upplevelse av sin stomi. Det var vanligt att sköta sin egenvård tiden efter stomioperation, dock sjönk egenförmågan ju längre tiden gick.  Slutsats  Livet med stomi påverkade personens psykiska mående och upplevelse av sitt sociala liv. Oro för en förändrad kropp, komplikationer och nya relationer orsakade ångest och depressiva symtom. Närstående kunde upplevas som betydelsefulla och avgörande för välmående och livskvaliteten samtidigt som personer upplevde sig som en börda för närstående. Upplevelsen av möten inom hälso- och sjukvården varierande med övervägande för okunskap och bristande bemötande. / Background  A stoma is a surgical opening from the intestine to the abdomen intended for the elimination of feces or urine. In 2015, there were 43,000 people with a stoma in Sweden. Common reasons for intestinal ostomies are chronic diseases such as cancer, ulcerative colitis, and Crohn's disease. To reduce the risk of complications, the stoma needs pre-and post-operative care as well as daily care with cleaning and changing the stoma bandage. The most common complications are leakage, skin irritation, and ischemia while prolapse and parastomal hernia are more severe complications.  Aim  The aim of this study was to describe people's experiences of living with a stoma.  Method  The chosen method was a non-systematic literature review, based on 15 scientific original articles. The articles were quantitative and qualitative studies written between 2013 and 2023. Keywords were used in the databases PubMed and CINAHL for article searches. The literature review was carried out using the assessment criteria from Sophiahemmet University. Lastly, to compile the result an integrated data analysis was used.  Results  The results identified four main categories of quality of life in people with a stoma, the perception of a changed body, the importance of relatives, and the meeting with healthcare. The literature review showed that the stoma affected people's well-being and age, gender, and lifestyle decided the outcome. A good quality of life was predicted on acceptance. The well-being was affected by how the healthcare treated a person, which also led to difficulties in seeking care. Social support tended to be important for a good experience with the person’s stoma. Self-care was common after surgery, but as time went on the self-efficacy level decreased.  Conclusions  Life with a stoma affected the person's psychological well-being and experience of their social life. Concerns about a changed body and relations as well as complications caused anxiety and depressive symptoms. Relatives could be experienced as significant and decisive for well-being and quality of life, while people experienced themselves as a burden for close relatives. The experience in health care varied with consideration for ignorance and lack of treatment.
18

Kvinnor med obesitas och deras upplevelser och erfarenheter av bemötande i hälso- och sjukvården : en litteraturöversikt / Women with obesity and their experiences of encounters in the healthcare system : a litterature review

Asperö Lind, Maja, Östgård Olsson, Kajsa January 2023 (has links)
Bakgrund  I dagsläget lever 650 miljoner personer i världen med obesitas. I Sverige uppskattas det att 1,3 miljoner människor i åldrarna 16-84 år har obesitas, vilket motsvarar ungefär 15 procent av befolkningen. Obesitas är ett sjukdomstillstånd som leder till följdsjukdomar.  Samtidigt lider många personer med obesitas av fördomar och kränkningar inom hälso- och sjukvården. Det är vanligare att kvinnor har obesitas än män. Kvinnor upplever dessutom ett sämre bemötande än män inom hälso- och sjukvården, och kvinnors medicinska behov förbises ofta då stora delar av hälso- och sjukvården utgår från en manlig norm.  Syfte  Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnor med obesitas och deras upplevelser och erfarenheter av bemötande av vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.  Metod  Litteraturöversikten följde en icke systematisk metod och baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna har bedömts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten från artiklarna sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat  I resultatet framgick tre huvudkategorier. Den första var: Förförståelsens påverkan på upplevelsen av bemötandet. Under kategorin framkom det att kvinnorna hade en förförståelse angående sig själva och om vårdpersonalen, vilket påverkade upplevelserna av bemötandet. Den andra kategorin var: Upplevelse av kommunikation och bemötande. Här framkom olika upplevelser kring information, ordval, stöd och upplevelser av en dömande attityd. Den tredje kategorin var: Följderna av upplevd stigmatisering. Under denna kategori framkom upplevelser av en bristande vård som följd av obesitas och även kvinnornas önskemål om en förändring av vården, som framkommit till följd av kvinnornas upplevelser av bristande bemötanden.  Slutsats  Flera kvinnor med obesitas upplevde att deras vikt stod i vägen för att få rätt bemötande och rätt typ av vård. Litteraturöversikten visade även att kvinnor med obesitas skulle vilja bli bemötta med empati, respekt, medkännande, uppmuntran och pålitlighet. Då resultatet påvisade brister av dessa egenskaper hos hälso- och sjukvårdspersonal kan konsekvensen bli att kvinnor med obesitas undviker att söka vård / Background  As for now, 650 million people worldwide are living with obesity. In Sweden, it is estimated that 1.3 million people between the ages of 16 and 84 have obesity, which is approximately 15 percent of the population. Obesity is a medical condition that can lead to other health problems. However, many people with obesity also experience prejudice and discrimination within the healthcare system. Women are more likely to have obesity than men, and they often experience poorer treatment within the healthcare system. Women's medical needs are often overlooked, as a big part of the healthcare system is based on a male norm.  Aim  The purpose of this literature review was to describe the experiences of women with obesity regarding the encounters they have with healthcare professionals in the healthcare system.  Method  The literature review used a non-systematic method and was based on 16 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were found through searches in the PubMed and CINAHL databases using various search terms. The articles were evaluated based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. The results from the articles were compiled and analysed using an integrated data analysis.  Results  The results revealed three main categories. The first category was: Preconceptions and its influence on the experience of the encounter. In this category, it was revealed that the women had preconceptions about themselves and the healthcare professionals, which influenced their experiences of encounters when receiving healthcare. The second category was: The experience of communication and encounters. Various types of experiences regarding information, choice of words, different types of support, and experiences of a judgmental attitude emerged here. The third category was: The consequences of perceived stigmatization. Experiences of a lack of care as a result of obesity emerged under this category, and also the women's desired changes in healthcare that were expressed as a result of the women's experiences of stigmatization.  Conclusions  Some of the women with obesity experienced that their weight stood in the way of receiving a proper encounter and care. The literature review showed that women with obesity would like to be treated with empathy, respect, compassion, encouragement, and reliability. As the result revealed a lack of these qualities in healthcare professionals, the consequence may be that women with obesity avoid seeking care.
19

Patienters upplevelse av kommunikationssvårigheter till följd av stroke : en litteraturstudie / Patients' experience of communication difficulties due to stroke : a literature review

Svedin, Hanna, Weister, Emma January 2023 (has links)
Bakgrund: En av de största orsakerna till funktionsnedsättningar i världen är stroke. Stroke kan orsaka ett flertal komplikationer varav en av de vanligaste är svårigheter med kommunikation. Kommunikation är en viktig del i mötet mellan patient och vårdare och det är centralt för sjuksköterskan att ha kunskap om olika sätt att kommunicera med patienter som har kommunikationssvårigheter. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa kommunikationssvårigheter och patientens upplevelse av kommunikation under och efter vårdtiden för att kunna ge en god personcentrerad vård där patientens behov uppfylls.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av kommunikationssvårigheter till följd av stroke.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa bestod 13 av kvalitativ ansats och två av en mixad metod. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades samtliga artiklar från PubMed och CINAHL. Dessa har sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet genomgått en kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys har använts för att analysera och sammanställa resultatet.  Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier; kommunikation i vården och kommunikation efter vårdtiden. Även fem underkategorier har identifierats; tillit och bemötande, självständighet och stöd, sociala aktiviteter och interaktion, hopp och känslor till följd av kommunikationssvårigheter. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser kring kommunikationssvårigheter. Ett mönster som upptäcktes var att negativa känslor var kopplat till den akuta fasen och att positiva känslor uppstod i ett senare skede.  Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor behöver bemöta och stötta strokeöverlevare och använda sig av god kommunikation genom att prata direkt till patienten, låta personen tala till punkt, samt lyssna på patienten och anpassa informationen till patienten. Detta kommer stärka patientens tillit till vården, självständighet, sociala förmåga, känsla av hopp samt minska de negativa känslorna som uppstår efter en stroke. / Background: One of the major causes of disability in the world is stroke. Stroke can cause a number of complications, one of the most common of which is difficulties with communication. Communication is an important part of the meeting between patient and carer, and it is cnetral for the nurse to have knowledge of different ways of communicating with patients that have communication difficulties. The nurse needs to have knowledge of these communication barriers and the patients’ experience of communication during and after the period of care in order to provide good person-centred care where the patients' needs are met.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experience of communication difficulties due to stroke.  Method: This non-systematic literature review included 15 scientific articles, of which 13 consisted  of a qualitative approach and two of a mixed method. Using different combinations of search terms, all articles were obtained from PubMed and CINAHL. These have then undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. An integrated data analysis has been used to analyze and compile the results.  Results: The results were divided into two main categories; communication in care and communication after the care period. Five subcategories have also been identified; trust and treatment, independence and support, social activities and interaction, hope and feelings as a result of communication difficulties. The results showed both positive and negative experiences regarding communication difficulties. A pattern that was discovered was that negative emotions were linked to the acute phase and that positive emotions emerged at a later stage. Conclusion: The study shows that nurses need to meet and support stroke survivors and use good communication by talking directly to the patient, letting the person speak to the end, as well as listening to the patient and adapting the information to the patient. This will strengthen the patient's trust in care, independence, social ability, sense of hope and reduce the negative feelings that arise after a stroke.
20

GENDERQUEERA PERSONERSPSYKOSOCIALA SITUATIONER I SAMBANDMED BIOLOGISKT SKAPAD KRIS : En kvantitativ studie om trans- och ickebinärt definierade personers upplevelserav sin psykosociala situation under Covid-19-pandemin

Alfvenhierta, David January 2022 (has links)
Studiens syfte är att i relation till den pågående covid-19-pandemin fördjupa förståelsen av hurgenderqueera personer i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd underkristider. Vidare är syftet att identifiera och analysera skillnader mellan hur cis- och genderqueerapersoner i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd under, och irelation till, samma omständigheter som nyss nämnts. Studien utförs kvantitativt och bygger pådatamaterial från ett internationellt forskningsprojekt som undersöker unga vuxnas psykiskamående i samband med covid-19-pandemin. Med hjälp av korstabeller, t-test och linjäraregressionsanalyser undersöks olika samband mellan skattade svar på skalor utifrån MSPSS ochDASS-21. Studiens resultat diskuteras med koppling till teori och tidigare forskning. Vidarediskuteras de brister som finns i studiens konstruktion. De slutsatser som har signifikans är attgenderqueera personer skattar högre än cispersoner avseende alla studerade former av psykisktmående samt att det finns ett samband mellan genderqueer könsidentitet, lägre skattad tillgång tillsocialt stöd och högre skattad grad av såväl stress, ångest som depression. Sammantaget ärstudiens bidrag till det sociala arbetet inom hälso- och sjukvården att det kan konstateras attgenderqueera personer har större sannolikhet att behöva psykosocialt stöd i samband med en krislikt covid-19-pandemin.

Page generated in 0.1036 seconds