<p>The purpose of this thesis was to examine the interest for a sustainable certification when arranging events. The thesis is based on a quantitative method, where the authors did fifty telephone interviews with companies included in the event business. Theories that has been the basis of this examination is; sustainable development, event management, altruism and competition strategies. The material in the empiric chapter consists of crosstabs and graphs, formed by the statistical data from the survey. The authors have tried to connect the theories with the empirical result in the final analyze.</p><p>Furthermore, the outcome of the survey has been discussed in the chapters for analyze and results. The authors have seen an interest from the interview objects to apply a sustainable certification when arranging events, even though it does not exist. The examination has also been discussed in another point of view, is the interest based on a moral or an economic perspective? The authors think that companies interested in a sustainable certification, are interested even if it leads to higher costs for the business. Companies that are not interested in the certification, thinks that costs are the primary reason for this.</p>

<p>This paper contributes to a greater understanding of the new phenomenon that has occurred in tourism, thus space tourism. The intention with the paper is to study the phenomenon of space tourism and its impacts on the local community of Kiruna based on the practice of sustainable development. Our essay illustrates how the persons involved see on this attraction. It also reflects what needs to be done and what can be improved in order that space tourism not only develops to be an exciting experience, but also above all a sustainable one. The paper is exploratory and the method applied in the study is a qualitative study with a hermeneutic approach. Eight interviews with persons who can provide us facts, information and knowledge in the field of space tourism have been carried out. In the theoretical section, elements of tourism impacts concerning environmental, economic, socialand cultural aspects along with space tourism as a phenomenon and its progression are presented. This contributes to a deeper insight into what space tourism is. In the empirical part of the paper, space tourism as an experience and how space tourism in Kiruna is in the present are described. In the same section, there is a description of our informants and their activities, followed by our collected interview material divided into space tourism's impacts on Kiruna regarding environmental, economic, social and cultural aspects. In the analysis, the progression of space tourism and how the space tourism can affect Kiruna based on the three aspects concerning sustainability are discussed. In conclusion, we find that in order to develop a desirable basis for sustainable space tourism, Kiruna needs clearer guidance andactive responsibility taking. The reached result is that the participants involved must strive to create balance in all aspects of sustainable development. Focus should not only be on the economic aspect. We believe that further action is needed in the space tourism branch and wehave thus set out recommendations on how to create a sustainable development of space tourism in Kiruna. Finally, proposals for continued research are presented.</p>

<p>All inclusive travel has become a popular way to travel abroad. When tourists pay for everything in advance their need for contact with the local people will be reduced. The consequences of this can be dissatisfaction from the local people as they are left out and do not share the financial benefits created by tourism. During the purchasing cycle of an all inclusive travel, it is possible that the tour operator can influence a sustainable development.</p><p>The aim of this paper is to compare how a large and a small tour operator in their purchase of all inclusive holidays interacts with local players to create sustainable development, thereby creating a surplus value to the customer. The hypothesis is that the amount of knowledge and application of this knowledge regarding sustainable development differs in the purchase process between large and small tour operators.</p><p>This paper was carried out as a case study. We conducted two deep interviews with the chosen tour operators Fritidsresor and PolarQuest. We came to our conclusion by analyzing the answers from the two tour operators and comparing them to the chosen theories. We found that Fritidsresor, as a large tour operator, has knowledge of sustainable development. However they do not use this knowledge in their purchase of all inclusive travels. Nor do they interact with local players to create surplus value to the customer. PolarQuest on the other hand succeed to create sustainable development by interaction with local players. The exchange of knowledge and information between the parties create surplus value for the customer. This conclusion confirms our hypothesis.</p>

<p>Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa gruppintervjuer med 36 barn i åldrarna fem till tio år. Intervjuerna genomfördes gruppvis då vi anser att ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vara gynnsamt i samtal om ett så stort och komplext ämne som miljö och hållbar utveckling är. Vi använde frågor, bilder och konkret material som underlag när vi genomförde intervjuerna. Generellt anser de flesta barn att det är viktigt med en bra miljö, även om kunskaperna om hur vi åstadkommer detta är varierande. Skillnaden på kunskapen mellan förskolan och grundskolan visade sig vara större än vad vi förväntat oss. Vi kunde inte se att miljöundervisning har gett det resultat och haft den centrala roll som riksdag, regering och världsorganisationer som bland andra FN och OECD föreskrivit.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?</p><p>Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa.</p><p>Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt.</p><p>Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik.</p> / <p>This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption?</p><p>The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers.</p><p>Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally.</p><p>The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.</p>

<p>Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ”trygga konsumenter som handlar hållbart”. I och med detta läggs mycket vikt vid konsumenternas förmåga och vilja att välja rätt ur miljömässig synvinkel. Genom bland annat en ökad kunskap om miljöproblemen ska vi som konsumenter lära oss att välja ”rätt” för att minska vår miljöpåverkan. Det finns dock många komplexa psykologiska aspekter som hänger ihop med konsumtionen och det miljövänliga (eller ovänliga) beteendet. Vår livsstil spelar också stor roll för sättet vi konsumerar på. Att nu börja lägga mer tyngdpunkt på medborgarna själva och deras förmåga att förändra ligger helt i linje med de tankar och det forskningsområde som nu växer fram angående environmental citizenship. Vägen mot hållbar utveckling går även där via medborgarna och inte enbart politikerna. Om vi, som svenska medborgare, tar emot det så har regeringen gett ansvaret för förändring till oss.</p> / <p>There is vast overconsumption occurring in the wealthy countries of the West. People are still starving in the world although total production and consumption is calculated to exceed the earth’s carrying-capacity by about 25 %. Efforts that have been made earlier have mostly been aimed at production but have not had the desired effect, and now it’s time to concentrate on the consumers. In March 2006, the Swedish government handed over a proposition for a new consumer politics to the parliament. The new overarching objective according to the proposition is “safe and secure consumers who act sustainably” which implies much emphasis on the ability and will of consumers to make the “right” choices from an environmental perspective. Through an increased knowledge, among other things, about environmental problems we as consumers are supposed to learn how to choose “correctly” in order to decrease our environmental impact. There are, however, many complex psychological aspects connected to consumption and environmentally friendly (or unfriendly) behaviour. Our lifestyle also has a big part to play in our manner of consumption. To focus more on the citizens themselves and their ability to make changes is directly in line with the thoughts and the emerging research concerning environmental citizenship, where the road towards sustainability is determined by the citizens and not only the politicians. If we accept, the government has given us the responsibility for a change.</p>

<p><p>Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.</p><p> </p><p>Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.</p><p> </p><p>Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.</p></p>

<p>Tourism has a great effect on places all over the world and its fast expansion has had both positive and negative consequences on the social and physical climate. Therefore, establishing sustainable development within the tourism sector has become important. Yet there are many barriers to cross before it is possible to get close to what is defined to be sustainable tourism. This paper focuses on the necessities for sustainable tourism development. The main concentration is to examine the relationships between groups of people at a specific place. The tendency to categorize people into different groups has been found to occur which leads to stereotyping and discrimination aimed towards groups inferior to hegemonic or dominant groups of people. The consequences of how we view people around us as "the others" may cause us to not take responsibility for our actions but blame the people who do not belong to our own category. This may lead to conflicts between the groups.</p><p>The goal with this paper is to understand the relationships between tourists, locals and tourism developers at a place in a vulnerable cultural and physical environment. The study place is Boone in the Appalachian Mountains in North Carolina, USA. The research method is a combination of empirical research and a performance of 12 qualitative in-depth interviews with tourists and local inhabitants in Boone. One more interview has been performed with a representative from Boone Convention & Visitors Bureau in order to get an idea of how Boone markets itself as a tourism town. The results show that there are problems in attitudes between the groups. Whilst most tourists have good attitudes towards locals, some tourists view them as slow and unintelligent. Locals on the other hand, have the impression that tourists in the area are rude and that they utilize too many resources in the area. Boone Convention & Visitor's Bureau does not take the attitudinal problems seriously and they do not make any major efforts into creating a sustainable development in Boone. One reason for this is the distinct differences in interests between locals, tourists and tourism planners. The worst case scenario is that conflicts may arise due to the differences, which could cause Boone to put it at risk of losing both its tourists, local inhabitants, environment and local economy.</p> / <p>Turism har som världens snabbast växande industri en kraftig påverkan på både det sociala och fysiska klimatet på en plats. Dess utveckling har trots positiva konsekvenser också en negativ effekt på fysiska platsers natur och ekologiska mångfald. Genom att världens miljöproblem fram tills nyligen inte har tagits på allvar har det inte heller skett några märkvärda satsningar på hållbar utveckling inom branschen, och istället har turismindustrin prioriterat ekonomi framför ekologi. Idag finns dock en växande trend inom industrin att utveckla en hållbar turismform som gynnar både dagens och framtida generationer.</p><p>I den här uppsatsen ifrågasätts vad hållbar utveckling är. Syftet är att undersöka varför idéerna om <em>de andra </em>finns och hur vi kan applicera detta till turism. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv och satsningar har gjorts för att undersöka hur attityder och relationer mellan turister, företagare och lokalbefolkning kan ske på en plats. Konsekvenserna av att vi kategoriserar människor i vår omvärld att tillhöra grupper som vi själva inte tillhör och betraktar dem som <em>de andra, </em>kan medföra att vi inte tar ansvar för våra handlingar utan skyller ifrån oss på de som inte hör till vår egen grupp. Genom att se till relationer mellan de olika aktörerna kan slutsatser dras kring huruvida det finns goda förhållanden eller motstridigheter mellan dem. Därmed går det också att förstå om det finns förutsättningar eller problem för hållbar utveckling på platsen.</p><p>Studieplatsen Boone ligger i ett ekologiskt och kulturellt utsatt område i bergen Appalacherna i North Carolina i USA. På studieplatsen har empirisk information tagits fram genom intervjuer med turister, lokalbefolkning och en representant från Boone Convention & Visitor's Bureau. I resultatet av intervjuerna framgår att det finns spänningar mellan de inblandade pga. olika intressen och livsstilar på så vis att de inte tycks förstå eller respektera varandra. Det generella ointresse som finns för miljöproblem och hållbar utveckling, främst från turismföretagarna, riskerar också att försvåra områdets framtidsutsikter markant.</p>

<p>This report is about the impact climate change has on the water and sewage systems in general, and the situation in the municipality of Karlstad in particular. Which vulnerabilities are linked to water and sewage systems with regard to climate change and extreme weather situations, what are the possibilities to adapt the system to this and what significance does climate adaptation of the water and sewage systems have in relation to sustainable development?To answer these questions I have studied literature on the subject and interviewed several people who work with these types of questions. The answers I have received state that there are a multitude of vulnerabilities linked to the water- and sewage systems, but that there are also many strong interests which strive to take measures and adapt to a changed climate. I have also come to the conclusion that the starting points and views of the possibilities to act differs between the people that I have interviewed, but that theses problems are built into the concept of democracy.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p>Denna uppsats behandlar ämnet hållbar turism, med hotellkedjan Scandics hållbarhetsarbete i fokus. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om detta arbete marknadsförs samt hur kunderna uppfattar arbetet. Studien har genomförts i Karlstad och har därför fokuserats på de tre Scandic hotellen.</p><p> </p><p>Jag har studerat litteratur för att få en inblick i ämnet hållbar turism samt marknadsföring. En kvalitativ metod har använts genom att jag genomfört intervjuer med representanter för Scandics tre hotell i Karlstad. Jag har intervjuat hotellchefen för Scandic Klarälven samt Scandic Winn, Driftansvarige för Scandic City samt miljöansvarige för de tre hotellen. Då jag även har genomfört en enkätundersökning med kunderna på de tre hotellen, har en kvantitativ metod använts. Detta gjorde jag för att även få kundernas syn på hållbarhetsarbetet.</p><p> </p><p>Hotellkedjan Scandic började arbeta med hållbarhetsfrågor 1993. Företaget är idag ett av de ledande inom detta område. Hållbarhetsarbetet innebär att de ekonomiska, miljömässiga samt sociala aspekterna präglar den dagliga verksamheten. Idag är totalt 100 av Scandics hotell Svanenmärkta. Det innebär att hotellen måste uppfylla en del kriterier. På ett Svanenmärkt hotell präglar miljöarbetet hela verksamheten. Kriterierna för ett Svanenmärkt hotell innefattar exempelvis minskning av kemiska produkter samt lägre vattenförbrukning.</p><p> </p><p>Genom uppsatsen har det framkommit att alla delar inom Scandics hållbarhetsarbete är lika viktiga. Det har däremot framkommit att det är miljöarbetet som lyfts fram. Det är den ekonomiska aspekten som styr hela verksamheten, där ett hållbart resultat ska uppnås med ägarnas intressen i fokus. Den sociala aspekten innebär att Scandic tar ett samhällsansvar. Det innefattar bland annat att företaget samarbetar med olika hjälporganisationer. Scandics hållbarhetsarbete marknadsförs idag, men inte på samma sätt som det gjordes vid starten. Idag är hållbarhet en självklar del av verksamheten och det är endast de större förändringarna som marknadsförs. Majoriteten av kunderna känner till hållbarhetsarbetet och det är då främst miljöarbetet de känner till. Intressant är att majoriteten av kunderna dock inte har hållbarhetsarbetet i åtanke vid val av hotell.  </p>