<p>Uppsatsen har ämnat bidra till diskussionen om hållbar utveckling genom att undersöka hur begreppet används inom de regionala strukturfondsprogrammen. Utifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för Skåne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. Därigenom utreds också huruvida det förekommer några regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har påverkat programinnehållet och ställer frågan om regionernas syn på sig själva och rummet har haft någon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att få för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete. Uppsatsen har dessutom haft ändamålet att testa lämpligheten av diskursanalysmetoden för denna undersökning. Resultaten visar bland annat att hur regionerna har sett på hållbar utveckling har berott på deras situation och vad de i övrigt har velat se för utveckling</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.</p><p>Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.</p><p>Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram.</p><p>Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor.</p><p>I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision?</p><p>Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.</p>

<p> </p><p>Today a major part of the energy produced steams from fossil fuels, finite resources, and a change towards an energy sector based on renewable energy is necessary. Sweden is one of the leading countries with regards to investments in renewable energy but most other countries have a long way to go. This makes it interesting in developing renewable energy projects in new markets in countries like Poland where still a lot of fossil fuel is used. Large infrastructure development projects are very costly and therefore external investors needs to be involved. The investors play an important role in changing the usage of fossil fuels towards renewable energy sources. This thesis includes a study of three investment companies, the European Investment Bank, the Nordic Investment Bank and Swedish Export Credit and their motives to finance district heating based on renewable energy. How do the investors value environmental and sustainability aspects in a project and how do the values differ? We made qualitative interviews and then we analyzed our material out of theoretical framework based on institutional theory. The material was also analyzed through an ecological economics perspective, which is the author's academic background. The result of the study shows that the investors interest in a project depend on political, economical and environmental aspects.</p><p>Sustainability aspects proved to be of major importance for the potential investors since the usage of renewable energy fast is becoming a global priority.</p>

<p><strong>Bakgrund och Problem</strong></p><p>CSR står för "<em>Corporate Social Responsibility</em>" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen. Dessa tankar gav upphovet till studiens frågeställningar.</p><p><strong>Frågeställningar</strong></p><p>Vilka företagsstrategiska motiv ligger till grund för CSR- satsningar och hur förmedlas dem samt vilka är effekterna av konceptet CSR?</p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet med studien är att beskriva vad utvalda företag förmedlar med sin CSR- redovisning, och vilka motiv som ligger till grund för dessa. Studien syftar även till att försöka förstå och utvärdera det företagen förmedlar samt hur varumärket och samhället påverkas av effekterna.</p><p><strong>Fokus</strong></p><p>Studien har en tydlig fokusering på redovisning. Alltså redovisning av CSR och de företag som redovisat sina CSR- satsningar. Det finns företag som jobbar med sociala, etiska och miljömässiga program i det tysta. Dessa företag är svårstuderade och vi har därför medvetet valt bort att studera dem.    </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Detta är en kvalitativ undersökning som börjar i teorin och testas genom dokumentstudier och intervjuer med fyra företag, som alla aktivt arbetar med CSR. Då studien är baserad på det företagssociala, har även en enkätundersökning med 70 respondenter utförts för att se hur CSR påverkar ett företags anseende. </p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>CSR- arbete är ofta baserat på långsiktiga strategier. Motiven är sällan sådana att de kan uppfattas som altruistiska eller filantropiska. Förtjänsten är svår att mäta men kostnaderna bör ses som investeringar i varumärket såsom marknadsföring. För ett välfungerande CSR- arbete krävs integrering i hela verksamheten. Studien visar på att en skandal som är motsatsen till ett företags uttalade positiva profil, gör stor skada. </p>

<p>Denna studie undersöker elevers förmåga att diskutera globala miljöproblem och hållbar utveckling. Studien tittar även på konsekvenserna för elevernas inlärning beroende på lärarnas attityder, undervisningsmetoder och arbetssätt. Studien visar att elever som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har en större förmåga att diskutera miljöproblem och frågor kring hållbar utveckling i högre grad och med större bredd än de elever som undervisats traditionellt. Eleverna som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har även en större förmåga att se konsekvenser av sitt eget handlande och de kan koppla dessa till de globala miljöproblemen och de faktorer som styr en hållbar utveckling. Denna studie visar även att elevernas förmåga starkt kan knytas både till lärarnas inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling samt de olika undervisningssätt som lärare och elever på den undersökta skolan arbetar på.</p>

<p>Rapporten behandlar framtagandet av en produktutvecklingsmetod för industriellt restmaterial. Studien har gjorts på uppdrag av Creatables som är ett projekt inom företaget KAAV AB.Creatables arbetar med att ta fram konsumentprodukter genom att ta tillvara och förädla restmaterial från industrin, därav deras slogan Made from Waste.</p><p>Dagens konsumtionssamhälle förbrukar mycket av jordens resurser och det krävs en effektivisering i utnyttjandet av dessa för att säkra tillgångar för framtida generationer. Creatables är ett ungt projekt med små resurser och således har syftet med examensarbetet varit att ta fram en ny produktutvecklingsmetod för Creatables anpassad till deras arbetssätt och storlek.</p><p>För att utreda uppgiften har arbetet delats in i två delar som sedan utvecklats parallellt med varandra. En produktutvecklingsmetod och ett flertal produkter av restmaterial har arbetets fram.</p><p>Litteraturstudier, intervjuer och studiebesök har genomförts för att bygga en grund för resultatet att stå på. Tidigare publicerade teorier om produktutveckling har studerats och informationen och resultaten från dessa har i kombination med produktutvecklingsarbetet använts för att ta fram en produktutvecklingsmetod som passar Creatables.</p><p>Resultatet är indelat i tre huvudområden. Första delen av resultatet är en vägledning till hur Creatables bör arbeta och tänka för att hitta relevanta företag. Därefter följer en utförlig beskrivning av den framtagna produktutvecklingsmetoden som har fått namnet The Creatables’ Way.</p><p>Fortsatt arbete bör bedrivas med att testa och utvärdera den framtagna produktutvecklingsmetoden med avsikt att jämföra den med Creatables arbetssätt idag för att sedan kombinera starka och svaga sidor från de båda.</p>

<p>The main purpose of this master thesis is to identify guidelines for a sustainable production that can provide useful information concerning the establishment of a biodiesel production. These guidelines concern the surrounding production environment, such as infrastructures and industries.</p><p>The thesis is based on theoretical grounds surrounding industrial symbiosis, biodiesel production and how sustainable development should be designed. A study of an already established producer in a similar business area has been used to provide a picture of similar projects. The thesis has with the supervisor's consent focused on the production conditions that are affected by location.</p><p>The production conditions selected are heating, raw material market, residual and sustainable profile. These are then evaluated through an Excel-based sensitivity analysis. The economic assessment showed that these conditions had limited impact on profitability. By combining these, however, it creates a profile of sustainability that will affect profitability in the long run.</p>

<p>Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.</p><p>Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt. Därmed är varje förhållningssätt ett personligt perspektiv. De yttre villkor som arbetet ringar in visar en trendriktning för hållbar utveckling, från ett globalt politiskt beslut till att nå individen. Ekonomi och trend påverkar formgivaren att förändra, anpassa och inrikta sin formgivning. Ett personligt förhållningssätt mot ett gemensamt mål.</p>

<p>Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.</p><p>Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.</p><p>Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.</p>

<p>En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier.</p><p>Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ.</p><p>Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.</p>