No description available.

No description available.

No description available.

This thesis suggests a method for measurement of corporate contribution to sustainable development, looking at how well a company stands up to its policies and commitments regarding sustainable development. A sustainability index is developed and calculated for ITT Flygt AB over a three years period (2002-2004). The index structure is based on scientific literature and interviews with ITT Flygt and four other engineering companies. The purpose of the index is to support corporate sustainability-management. The index is calculated by aggregating some forty sustainability-indicators. These indicators are individual to each company and are designed to measure the significant sustainability aspects of the company. Besides from providing one aggregated sustainability-value of the company, the index also provides sub-indices, which support the interpretation of the index result.

Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner. / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag. Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.

Sammanfattning   Denna uppsats behandlar ämnet hållbar turism, med hotellkedjan Scandics hållbarhetsarbete i fokus. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om detta arbete marknadsförs samt hur kunderna uppfattar arbetet. Studien har genomförts i Karlstad och har därför fokuserats på de tre Scandic hotellen.   Jag har studerat litteratur för att få en inblick i ämnet hållbar turism samt marknadsföring. En kvalitativ metod har använts genom att jag genomfört intervjuer med representanter för Scandics tre hotell i Karlstad. Jag har intervjuat hotellchefen för Scandic Klarälven samt Scandic Winn, Driftansvarige för Scandic City samt miljöansvarige för de tre hotellen. Då jag även har genomfört en enkätundersökning med kunderna på de tre hotellen, har en kvantitativ metod använts. Detta gjorde jag för att även få kundernas syn på hållbarhetsarbetet.   Hotellkedjan Scandic började arbeta med hållbarhetsfrågor 1993. Företaget är idag ett av de ledande inom detta område. Hållbarhetsarbetet innebär att de ekonomiska, miljömässiga samt sociala aspekterna präglar den dagliga verksamheten. Idag är totalt 100 av Scandics hotell Svanenmärkta. Det innebär att hotellen måste uppfylla en del kriterier. På ett Svanenmärkt hotell präglar miljöarbetet hela verksamheten. Kriterierna för ett Svanenmärkt hotell innefattar exempelvis minskning av kemiska produkter samt lägre vattenförbrukning.   Genom uppsatsen har det framkommit att alla delar inom Scandics hållbarhetsarbete är lika viktiga. Det har däremot framkommit att det är miljöarbetet som lyfts fram. Det är den ekonomiska aspekten som styr hela verksamheten, där ett hållbart resultat ska uppnås med ägarnas intressen i fokus. Den sociala aspekten innebär att Scandic tar ett samhällsansvar. Det innefattar bland annat att företaget samarbetar med olika hjälporganisationer. Scandics hållbarhetsarbete marknadsförs idag, men inte på samma sätt som det gjordes vid starten. Idag är hållbarhet en självklar del av verksamheten och det är endast de större förändringarna som marknadsförs. Majoriteten av kunderna känner till hållbarhetsarbetet och det är då främst miljöarbetet de känner till. Intressant är att majoriteten av kunderna dock inte har hållbarhetsarbetet i åtanke vid val av hotell.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi påverkas av vår omvärld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hållbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan också för samhället där de verkar. 1994 myntades uttrycket ”The Tripple Bottom Line” av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebär att företags prestationer ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala grunder. Trenden är att rapportera dessa perspektiv i en hållbarhetsredovisning. Många företag väljer att göra hållbarhetsredovisningen i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur väl fem svenska företag följer GRI:s riktlinjer i deras hållbarhetsredovisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört en fallstudie, vi har vidare gjort en kvalitativ innehållsanalys på de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag i urvalet redovisar utvalda delar av GRI:s riktlinjer. Vi har i vår studie sett tendenser på att hållbarhetsredovisningar för företag i vissa branscher är mer omfattande än andra. Vidare är alla rekommendationer inte applicerbara för alla företag.

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare. Resultaten har sammanställts och diskuterats. Resultaten visar att det finns utrymme att tolka miljöbalkens första fyra kapitel så det passar olika verksamheters egna intressen, även om verksamheternas mål är olika. Problem uppstår för vindkraftsetableringen då de skilda aktörsgrupperna har olika bild av vilket mål och syfte som är miljöbalkens främsta. Detta gäller för miljöbalkens övergripande mål om en hållbar utveckling som inte alltid går att kombinera med miljöbalkens övriga mål. Det medför att konflikter kan uppstå som innebär att en övergång från ett fossilt energianvändande till ett förnybart ställs mot en förändring av landskapsbilden. Miljön påverkas även den av olika aktörsgruppers handlingssätt då det ger konsekvenser för hur vindkraftfrågor behandlas. Den globala miljön kan sägas gynnas av vindkraften, men den påverkas indirekt av att vindkraften sägs påverka den lokala miljön negativt. Störningar äger rum i form av buller, skuggningar och en förändrad landskapsbild, vilket kan försvåra etablering av vindkraft. Resultaten visar att den förändrade landskapsbilden är en betydande konfliktanledning.

Sammanfattning Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor. Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa. Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den. Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram. Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor. I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision? Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.