Syftet med denna studie är att undersöka och analysera förskollärares beskrivningar av hur återbruksmaterial kan relateras till hållbar utveckling i förskolans praktik utifrån posthumanistiska begrepp. Studiens syfte utgör även studiens frågeställning som är följande; hur kan återbruksmaterial relateras till hållbar utveckling samt analyseras utifrån de posthumanistiska begreppen agens och materialitet med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar. Studiens teoretiska utgångspunkt är det posthumanistiska perspektivet där människa som materialitet samt icke-mänskliga materialiteter anses vara ömsesidigt beroende av varandra. Ur detta perspektiv är agens något som uppstår materialiteter emellan och de blir i denna bemärkelse påverkande agenter för hållbar utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats för insamling av data och möjliggjordes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av studien tyder på att arbetet med återbruksmaterial relaterat till hållbar utveckling kan uppfattas stort och komplext samt att det krävs kunskap om materialet och dess påverkan. En slutsats av resultatet är att arbetet med återbruksmaterial kan påverka hållbar utveckling positivt med hjälp av kompetent personal både på förskolorna och på det lokala återanvändningscentret. I relation till den posthumanistiska teorin kan återbruksmaterialet och människan som ömsesidigt beroende materialiteter tillsammans agera som agenter för en hållbar utveckling.

I denna uppsats undersöks processen samt ambitionen för en hållbar samhällsplanering i Karlstad kommun. Klimatet och den hållbara utvecklingen har blivit en sådan fråga som har hamnat på agendan i dagens samhälle enligt samhällsplanerare från Karlstad kommun. Den här studien görs för att förstå samhällsplanerares perspektiv på frågan. Studien använder sig av två metoder. En textanalys av Karlstad kommuns nuvarande översiktsplan från år 2012, tillsammans med kvalitativintervju från samhällsplanerare på samhällsbyggnadshuset i Karlstad kommun. Hållbar utveckling samt god bebyggd miljö är två begrepp som används i denna studie, dessa mål anses som vitala för klimatanpassningen i Sverige. Studien har i syfte att förstå hur samhällsplanerare i Karlstad kommun använder sig utav dessa två begrepp i sitt dagliga arbete med planering. Den här studiens problemformulering baserades på de 16 olika miljömålen som riksdagen har etablerat, och hur just nu endast ett av dess mål uppfylls. Studien görs för att se hur Karlstad kommun förhåller sig till dessa miljömål, då ambitionen i Sverige är att dessa mål skall uppfyllas. Tidigare forskning används i studien för att få en förståelse på begreppen Hållbar utveckling samt god bebyggd miljö, deras innebörd och bakgrund. Slutsatser görs i studiens två avslutande kapitel, analys samt avslutande diskussion. Resultatet av studien visar att Karlstad kommun har ambitionen att utvecklas som kommun. Kommunen har utformat en framtidsvision med målsättning att kunna betraktas som en attraktiv stad med fortsatt tillväxt, en stad som är till för alla samt en god grön stad. Dessa mål är vad Karlstad kommun har som riktlinjer vid utförandet av ny planering och för att uppnå en hållbar samhällsplanering. Det finns brister i kommunens perspektiv på hållbar utveckling. Studien fungerar som en insikt på hur, samt varför planeringsstrategierna för kommunens framtidsvisioner görs, utifrån en samhällsplanerares perspektiv. Detta gjordes med motivering att förstå stabiliteten med att bedriva en ekologisk hållbarhet i en kommun. Det kan förekomma brister, problem och skillnader mellan personer med att utföra de nödvändiga anpassningar som behövs för klimatets varaktighet.

Syftet med studien är att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av engångsartiklar i plast inom sjukvården. Genom en deskriptiv innehållsanalys har data från beställningslistor summerats. Detta för att söka svar på hur mycket engångsartiklar i plast som konsumerats inom regional sjukvård under ett år. En surveyundersökning genomfördes i syfte att söka svar på hur visuell kommunikation ser ut på engångsartiklar i plast idag. Resultatet visar att stora kvantiteter av plast engångsartiklar används inom regional sjukvård samt att det är bristande information om hållbarhet och plastprodukters miljöpåverkan idag.

Allt vi gör påverkar miljön, både lokalt och globalt. Miljöproblem är något av vår tids större hot och klimatfrågan blir allt viktigare, framförallt för barn och unga. Utbildning för hållbar utveckling har sedan 2005 implementerats i skolans värld men hur undervisningen bedrivs i årkurserna 4-6 finns det begränsad forskning kring. Därför uppstod intresset att undersöka detta. Syftet med denna studie är att redogöra för hur undervisningen bedrivs och varför den bedrivs på det sättet samt om det går att göra kopplingar till några av de traditioner och perspektiv på utbildning för hållbar utveckling som annan forskning visat. Forskningsfrågorna som besvaras lyder: Hur undervisar lärare för en hållbar utveckling? Vilka undervisningstraditioner kan undervisningen kopplas till? Varför bedriver lärarna undervisningen för hållbar utveckling på det sättet? Metoden som används i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lärare behöriga i ämnena NO och teknik i årkurserna 4-6. Materialet analyserades genom färgkodning. Studiens teoretiska bakgrund är sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna bedriver en undervisning med varierade arbetsformer. Samtal och diskussioner, praktiskt arbete och film är de arbetsformer som är framträdande i undervisningen för hållbar utveckling. Tydliga kopplingar gjordes till den pluralistiska miljöundervisningstraditionen men det finns även kopplingar till den normativa miljöundervisningstraditionen och utomhusundervisning. Resultatet visar även att lärarnas egna uppfattningar av begreppet hållbar utveckling spelar roll för hur de bedriver sin undervisning, men även deras mål med undervisningen att få medvetna och engagerade elever spelar in i deras val av arbetssätt och arbetsform i undervisningen för hållbar utveckling.

Vår globala population växer och resursanvändandet och konsumtionsnivåerna accelererar i takt med en ökad ekonomisk aktivitet. Frågan kring konsumtionens miljömässiga och sociala implikationer har på ett sällan skådat sätt lyfts in i vår vardag, och det blir för oss människor allt tydligare att faktumet att fortsätta förbruka materiella resurser i denna takt inte längre är ett alternativ för en hållbar framtid. För företag blir det uppenbart att affärer inte kan drivas som vanligt, och det handlar framåt om att hitta en lösning för att bruka, men inte förbruka jordens resurser - vilket idag är den krassa effekten av linjär produktion och konsumtion.   Textilindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher, där vi enbart i Sverige kan vittna om alarmerande siffror över konsumtionens klimatutsläpp. Mot denna bakgrund tar studien avstamp i de stora utmaningar som såväl privatpersoner som företag står inför då klädkonsumtionen skjuter i höjden, och ställer oss frågan hur företag genom nya typer av affärsmodeller kan frambringa en attitydförändring till hur vi köper, äger och använder våra kläder. Vi har konstaterat att arbete med effektiva produktionsprocesser, återvinning och miljövänliga material endast utgör en marginell skillnad i den miljöpåverkan som konsumtionen i stort utgör, och att en kraftig minskning i mängden producerade varor krävs. Studien syftar därför till att undersöka hur företag kan gå tillväga för att begränsa den överkonsumtion som idag kännetecknar klädbranschen.   Genom en kvalitativ fallstudie har vi studerat fyra framsynta företag verksamma inom outdoorbranschen, som i många fall anses ligga i framkant vad gäller hållbara alternativ. Vi redogör för hur företagen genom affärsmodellsinnovation integrerat hållbara lösningar som möjliggör minskade konsumtionsnivåer utan att göra avkall på lönsamhet eller konsumentens upplevda värde. Studien visar att företag kan tillhandahålla högt värde och samtidigt generera lönsamhet utan att sälja fler enheter, vilket tyder på att det inte finns någon motsättning mellan hållbarhet och goda affärer. Vi framhåller att affärsmässiga fördelar med fördel kan skapas genom att implementera uthyrningsmodeller, designa för längre produktlivslängd och arbeta med klädinsamling.   I studien belyser vi även vilka utmaningar och möjligheter som finns i företag med olika finansiella och storleksmässiga förutsättningar, och presenterar med hänsyn till dessa praktiska rekommendationer till detaljhandelsföretag som vill påbörja en omställning av sin affärsmodell. Resultaten indikerar att en av de största utmaningarna utgörs av det faktum att konsumentens efterfrågan på hållbara alternativ fortfarande är begränsad, trots en uttryckt strävan efter att konsumera mer hållbart. Producerande företag måste således skapa en efterfrågan genom att dels lyfta frågan kring konsumtionens miljöpåverkan, dels utforma konkreta alternativ till det traditionella, linjära köpbeteendet. Sett ur ett övergripande perspektiv kan vi efter vår analys dock konstatera att skärpt lagstiftning och en förändrad prissättning är en förutsättning för dessa företag att snabbare kunna ställa om och bidra med en mer utbredd cirkuläritet inom branschen.     Med samarbete, ett förlängt ansvar hos såväl konsument som producent, ett tydligare regelverk samt engagerande företag som i större utsträckning adresserar frågan kring sina miljömässiga avtryck, kan såväl verksamheter som konsumenters attityder förändras och således bana väg för en lite renare och bättre klädbransch.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett specifikt fall, en landstingsorganisation, beskriva de praktiska problem som organisationer har i ambitionerna att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt och teoretiskt förklara varför det är svårt att förändra en organisationskultur i riktning mot mer hållbara arbetssätt. Frågeställning: 1. Hur arbetar en landstingsorganisation med hållbarhet i olika avdelningar och enheter och vilka svårigheter finns? 2. Vilken är organisationskulturens roll i införandet och upprätthållandet av hållbara arbetssätt? 3. Är det nödvändigt att organisationskulturen förändras för att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt? Metod: För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ forskningsmetod med 15 semistrukturerade intervjuer. Studien har begränsats till ett antal olika avdelningar och enheter i en landstingsorganisation och urvalet innefattar främst anställda i ledarpositioner. Resultat: Resultatet visar att hållbarhet anses vara viktigt men att arbetet och prioriteringen av hållbarhetsperspektiven skiljer sig mellan avdelningarna och enheterna. Det framkommer att en begränsad ekonomi och ett otillräckligt marknadsutbud är två exempel på faktorer som påverkar hur organisationen arbetar för hållbar utveckling. I studien framkommer det också att det finns olika syn på fenomenet organisationskultur och vilka svårigheter en organisationskulturell förändring kan möta. Ett genomgående antagande är att det är svårt att förändra en organisationskultur och att det hos människor finns ett motstånd mot förändring. Slutsats: Studiens resultat stödjer tidigare forskning som menar att implementeringsproblematiken med hållbara arbetssätt grundar sig i den ekonomiska kostnaden det innebär men visar även andra orsaker till problemet, till exempel begränsat marknadsutbud och upplevelsen av att vissa hållbarhetsperspektiv är andra avdelningars prioritet. Det framkommer att hur man arbetar med hållbarhet påverkas stort av i vilken mån det finns engagerade och kunniga ledare i organisationen och att svårigheten med att förändra organisationskulturen till främjande för införande och upprätthållande av hållbara arbetssätt kan bero på avsaknaden av dessa. Ytterligare svårigheter tycks bero på bristen av ett upplevt behov av förändring och att förändringsförsök möter motstånd hos de anställda. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att trots svårigheterna går det att förändra en organisationskultur. En öppenhet för förändring i organisationskulturen är positivt i syfte att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt men påverkar inte de ekonomiska och marknadsmässiga begränsningar som kan förekomma.

Syftet med denna studie är undersöka hur vi i förskolans värld kan skapa aktiviteter som bidrar till handlingsberedskap hos barn, gällande frågor som rör hållbar utveckling. Studien har utförts med delaktiga observationer som främsta metod, där bildvisning har använts för att introducera och väcka barnens intresse för olika hållbarhetsfrågor. Studien utgår från barnens intresse, beskrivningar och förståelse där handlingsberedande aktiviteter gällande nedskräpning iscensatts för att skapa medvetenhet hos barnen. Studien vilar på en livsvärldsfenomenlogisk grund men tar också avstamp i den sociokulturella teorin om barns lärande. Studiens resultat har tematiserats och visar att barnens förståelse för hållbarhetsfrågor är omfattande. Barnen beskriver och relaterar till omvärlden utifrån de fenomen som framstår som viktiga i deras livsvärld, där normen om rätt och fel, människans skuld och ansvarstagande betonas. / The purpose of this study is to investigate how we in the preschool environment can create activities that contribute to action readiness for children, regarding issues related to sustainable development. The study has been performed with participatory observations as the primary method, where image display has been used to introduce and awaken the children's interest in various sustainability issues. The study is based on the children's interest, descriptions and understanding where action-preparatory activities regarding littering have been staged to create awareness for the children.The study rests on the lived-world phenomenological foundation, but also takes root in the socio-cultural theory of children's learning. The study's results have been thematised and show that children's understanding of sustainability issues is extensive. The children describe and relate to the outside world true the phenomena that appear to be important in their world of life, where the norm of right and wrong, human guilt and responsibility is emphasized.

Communication of sustainable development has become an increasingly important part of organisation’s corporate branding. Consumers demand more transparency from businesses and want to know more about how they work with these issues. An important part of how internal communication can be used to reach organisational success involves organisation’s employees. This thesis examines how the importance of how internal communication of image and value related questions have an impact on employee engagement. Employees are considered to be a reliable source when communicating image and value related issues to customers according to internal corporation theory. A survey was conducted and salespeople at the retail business Clas Ohlson participated. The survey was posted on the company’s intranet start page, available for all staff.The purpose of the thesis is to analyse internal communication by proposing internalcorporate communication theory in order to improve the organisational practice. Theanalysis model created by Ruck and Welch (2012) is used as a hypothesis to engageemployees. The dimensions included in the model are: * Identification * Support * Strategy, goals and values * Role * Performance * VoiceThe result presented from the survey showed that Clas Ohlson’s image and values werestrong according the employees responding the survey. Work with sustainable development could be better’ concerning employee involvement and the employee role.More consistent internal communication and support by first line manager would beneeded regarding sustainable development issues. By doing so, the work could enhancecommunication from employee to customers concerning ’these aforementionedquestions. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

De senaste åren har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhället. Allt fler organisationer upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Utgångspunkten för uppsatsen är rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan använda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpåverkan. Motivet kan också vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som många andra, också bryr sig om miljön. Att organisationen vill visa att de har samma värderingar som resten av samhället för att bli kunna bli berättigade är ett utryck för den så kallade legitimitetsprincipen. Det är den teori som studien är kopplad till. Probelemet som undersökts är om hållbarhetsredovisningens utveckling kan förklaras med hjälp av legitimitetsprincipen. Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet som undersökts är Volvokoncernens och Toyotakoncernens alla hållbarhetsredovisningar som givits ut. Rapporternas utformning och innehåll har granskats samt hur de har utvecklats och förändrats under åren. Anledningen till att bilbranschen har studerats är att den påverkar miljön negativt på flera områden. Volvo gav ut sin första hållbarhetsredovisning 1991. De första rapporterna behandlade företagets miljöpåverkan främst i form av skadliga utsläpp. Med tiden utvidgades redogörelsen till att också innehålla information om miljömål och om bolagets sociala ansvar. Toyota publicerade sin första hållbarhetsredovisning 1999. Företaget började med att beskriva sitt miljöarbete kring koldioxid, farligt avfall och återvinning. Efter några år valde de att också ta upp de sociala aspekterna i verksamheten. Jämförelsen av företagens alla rapporter visar att flera av de miljömål som satts upp har uppnåts och utvärderats. Det innebär att redovisningen kan ses som ett styrmedel i bolaget. Studien visar också att de största utvecklingsstegen i rapporteringen föregås av inrättattandet av internationella kommissioner och globala miljödiskussioner. Samhällsdebatten har alltså påverkat företagens sätt att redovisa. Eftersom organisationerna följt samhällets rådande värderingar kan hållbarhetsredovisningens utveckling delvis förklaras med hjälp av legitimitetsteorin.

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ”rädda världen”. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning. I regeringens rapport för bättre miljö står att läsa:”Syftet är att förbättra bedömningen av miljörisker, utveckla och analysera effektiva styrmedel för miljöanpassning samt underlätta förebyggande miljöarbete. Beslut på olika nivåer skall vara förenliga med miljömål och med insikt om etiska värderingar på ett för beslutsfattare och allmänhet tydligt sätt.”Näringsminister Maud Olofsson har uppmanat alla statligt ägda företag att redovisa hållbarhet enligt GRI. Detta förväntas skynda på utvecklingen även på den privata marknaden. Vad gäller utveckling av redovisning i Sverige pekar det starkt uppåt för hållbarhetsredovisning. Det finns mycket dokumenterat vad gäller hållbarhetsredovisning för börsnoterade bolag men väldigt lite när det gäller små och medelstora bolag. Det finns fortfarande både synliga och osynliga hinder varför onoterade bolag inte redovisar hållbarheten.Syftet med denna uppsats är att bidra med insikt om hur onoterade företag kan stimuleras för att börja redovisa sin hållbarhet. Intervjun av fem bolag i Boråstrakten genomfördes för att erhålla en djupare förståelse för hur förankrade hållbarhetsfrågorna är ute på de onoterade bolagen, samt vad de själva ansåg skulle krävas för att just de skulle börja redovisa sina hållbara frågor. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod. Med en induktiv ansats har vi get oss in på att finna en förklaring till problemet. Resultatet av undersökningen pekar på följande förutsättningar för att onoterade bolag skall använda sig utav hållbarhetsredovisning: Att ägarna är positiva och drivande i hållbarhetsfrågor. Att kunderna är drivande i frågan om hållbarhet i företagen Att anställda arbetar för hållbarhetsredovisning och har intresse för miljö – och personalfrågor Att staten reglerar lagar angående hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag.