Syftet med uppsatsen är att jämföra miljö- och utvecklingsmål i kommunala projekt. Samt hur dessa ställs mot varandra. Fokus ligger på att se hur hållbar utvecklings tre pelare; ekonomisk-, ekologisk- och social utveckling vägs mot varandra. För att besvara detta görs en fallstudie på Forshagakanalen. Det finns tre olika alternativ för vad som kan göras med kanalen; den kan restaureras för båttrafik vilket är kommunens förslag, Länsstyrelsen föreslår att den byggs om till en fisktrappa eller så kan den fyllas igen för att bygga en fiskodling på platsen, vilket är Fortums förslag. De tre alternativen analyseras med tematisk analys där möjligheter och begränsningar för hållbar utvecklings tre pelare presenteras. Empirin diskuteras sedan utifrån tre teorier; hållbar utveckling i kommunala projekt, miljörättvisa och de tre principerna polluter pays principle, the principle of public participation och the precautionary principle – försiktighetsprincipen, samt utvecklingsteori och Salafskys tre modeller för utvecklingsmål och bevarande. Hållbar utveckling återfinns i nästan alla svenska kommuners program. Kommuner värderar social- och ekologisk utveckling över ekonomisk utveckling. Utveckling har högre prioritering än miljöfrågor men kommunerna framhäver att miljön måste inkorporeras för att nå en hållbar framtid. För ekologisk utveckling är alternativet att bygga om till fisktrappa det bästa valet. För ekonomisk utveckling är det att fylla igen kanalen och för social utveckling är restaurering det bästa alternativet. Under arbetet framkom ett fjärde alternativ, en kombination mellan att restaurera slussen och skapa en faunapassage. Detta alternativ gynnar både social- och ekologisk utveckling. Det bidrar till landsbygdsutveckling på orten samtidigt som kraven för miljömålen och vattendirektivet uppfylls.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning.</p><p>Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.</p><p>I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är.</p><p>Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar.</p><p>Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling.</p><p>The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale.</p><p>The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant.</p><p>To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year.</p><p>Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.</p><p>Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ”kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut”, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.</p><p>Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.</p><p>De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ”flagga”, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna.</p>

<p>Agencies towards Sustainable Development – A Study of Environmental Management Systems in Governmental Agencies 2005</p><p>A vision of the Swedish government is to build an ecologically sustainable society. A tool in this effort is to implement environmental management systems (EMS). The aim of the thesis is to present in which phase of the implementation of EMS Swedish governmental agencies are. This will be done by compilation and evaluation of agencies’ yearly environmental reports.</p><p>The thesis is written in co-operation with the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA). Swedish EPA has the responsibility to coordinate and drive forward the development of environmental management systems. The thesis is therefore a scientific tool to evaluate how the government’s decision, that governmental agencies have to implement an EMS, is fulfilled.</p><p>Keywords: Sustainable development, environmental management systems, governmental agencies, environmental report.</p> / <p>Syfte</p><p>Huvudsyftet är att presentera i vilken fas olika myndigheter befinner sig i sitt miljöledningsarbete. Det ska göras genom att utvärdera och analysera olika myndigheters miljöredovisningar gällande miljöledningssystem.</p><p>Problem</p><p>Efter ett regeringsbeslut år 1996 inleddes ett pilotprojekt för myndigheter att införa miljöledningssystem i syfte att arbeta för en hållbar utveckling Genom att sammanställa statliga myndigheters miljöredovisningar kan man få information om hur långt myndigheter har kommit i sitt miljöledningsarbete. Uppsatsen studerar huruvida myndigheternas miljöarbete överensstämmer med regeringens beslut om att arbetet med miljöledning ständigt ska gå framåt. Studeras inte myndigheternas miljöarbete riskerar miljöledningsarbetet att falla. Studien är därför viktig i arbetet att ge stöd och förslag på förbättringar till myndigheterna.</p><p>Metod</p><p>Uppsatsen är en kvantitativ studie av myndigheters miljöredovisningar. En organisatorisk teori, den så kallade PDCA-cykeln, har använts för att studera i vilken fas myndigheterna är i sitt miljöledningsarbete.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att i stort sett alla myndigheter har börjat införa ett miljöledningssystem. En majoritet är i genomförandestadiet där en stor andel genomfört miljöutbildning. Det är ett stort gap mellan andelen myndigheter som har gått vidare i PDCA-cykeln, till elementet övervakning och kontroll. Endast 20 procent har haft miljörevision. Lika många har gått minst ett helt varv i PDCA-cykeln i och med att ledningens genomgång har genomförts. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga i det fortsatta arbetet med miljöledningssystem: revidering av miljöpolicy och miljömål, arbetstiden för miljösamordnare, rutin för regelbunden miljöutbildning, kvaliteten på miljöredovisningarna och mätning av miljöprestanda med hjälp av nyckeltal.</p>

<p> </p><p>Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner.</p> / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete

<p>This thesis suggests a method for measurement of corporate contribution to sustainable development, looking at how well a company stands up to its policies and commitments regarding sustainable development.</p><p>A sustainability index is developed and calculated for ITT Flygt AB over a three years period (2002-2004). The index structure is based on scientific literature and interviews with ITT Flygt and four other engineering companies.</p><p>The purpose of the index is to support corporate sustainability-management.</p><p>The index is calculated by aggregating some forty sustainability-indicators. These indicators are individual to each company and are designed to measure the significant sustainability aspects of the company.</p><p>Besides from providing one aggregated sustainability-value of the company, the index also provides sub-indices, which support the interpretation of the index result.</p>

Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll. I utsagorna framkom även innehåll som skiljer sig från tidigare forskning, t.ex. att utgå från utbildning och hållbarutveckling som en tydlig kompetens kring vilken studenter kan specialisera sig utifrån framtida arbetstillfällen, samt att studenter i större grad kan påverka innehållet, och ansvara för formerna, isin egen utbildning. Resultatet visar även att utbildningen kan utformas på ett sätt som är både normativtoch pluralistiskt. Genom att ha en medveten ingång till i vilket sammanhang fakta omhållbara beteenden presenteras, kan studenterna ges en position där de själva har möjlighet att övervaka överförandet av normer. Genom detta tillsammans med ett diskussionsklimat där läraren är i bakgrunden och låter studenterna själva identifiera ohållbara utvecklingar och värden som ska bevaras,undviksobalanseni makt mellan läraren och studenterna och ett pluralistiskt utbildningsklimat skapas.

Bagamoyo area in Tanzania is a place full of potential for development and big projects are about to start. A few kilometres outside of Bagamoyo town, the small place Makurunge is situated. Since Makurunge is located close to a big sugar cane project that is about to start and it is included in a development plan of Bagamoyo township, it will possibly be facing many changes in a near future. This thesis aims to explore the local livelihoods in Makurunge with focus on the local population’s perceptions concerning their present lives, visions and constraints. These thoughts are discussed together with the possible future impacts from the development projects in the area. To explore the objectives with this thesis a qualitative field study in Tanzania has been done. Semi-structured interviews, informal talks and focus group discussions have been done with local people in Makurunge. Interviews with people working at the district office, for the government and some NGOs in the area have been held. The results show that the livelihood situation in Makurunge is difficult and people want to improve their lives. Many people are small-scale farmers or charcoal producers, dependent of natural resources and their physical strength. Some also have small businesses and the economical situation is very hard for everyone. Bad roads, low education and lack of job opportunities together with limited access to modern tools, have been identified as obstacles for them to pursue good livelihoods. The presumed changes from the developments in the area could possibly contribute to a more active community with more money flow and an improved infrastructure. Together with empowerment and greater knowledge the people could hopefully get a more sustainable livelihood situation in the future.

På grund av bland annat övergödning finns det en ökad mängd kväve i regnet som faller på vår jord. Detta ändrar förutsättningarna för växtlighet. Ogräset brännässlan växer snabbt av den allt mer näringsrika jorden och får då en fördel gentemot andra växter. Genom att ta vara på den starka och outnyttjade råvaran, som jag anser att brännässlan är, vill jag agera hållbart både för människan och naturen. Jag vill kommunicera växtens goda egenskaper, som exempelvis högt näringsvärde via en nässeldryck. Formgivningsarbetet innefattar en grafisk profil samt en förpackning till en mousserande nässelnektar med vinkaraktär. En lokal produkt verkar för ett hållbart samhälle. Skandinaviens traditionella och naturliga kök kallas för ”New nordic cuisine”. Ett ökat intresse för lokal mat, hälsosamma drycker och hållbarhet bereder väg för ogräs på menyn. Jag marknadsför drycken i en PET-flaska svept med mönstrat papper. Förpackningens nässelmönster ska illustrera växtens vilda natur. PET valdes för att minska vikten vid transport och papper för att ge flaskan ytterligare en taktil dimension, samt en exklusivitet. Fokus har legat på det undersökande arbetet. Hur marknadsför man hållbarhet? Fält som jag har arbetat inom är bland annat: hälsa, semiotik, förpackningsdesign, materialundersökningar och begreppet ”rural urbanism”. Min slutsats är att nässlans många positiva egenskaper är en del i vår hållbara utveckling.

Syftet med undersökningen var att få kunskap om bildlärarens förhållningsätt till miljömedvetenhet i undervisningen vid estetiska programmets inriktning bild och hur det når ut till eleverna. Genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, fokusgruppintervjuer med tio elever och med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt har de olika inre och yttre ramarna som påverkat undervisningen synliggjorts. Samtliga lärare menade att de undervisade någon form av miljömedvetenhet i bild. Samtidigt ansåg eleverna att undervisningen om miljömedvetenhet var alltför bristfällig. Enligt lärare och elever var kännedom och hantering av medier/material det viktigaste i undervisningen, de två områden som också fungerade sämst i praktiken. Många olika typer av ramfaktorer spelade in på miljömedvetenheten i bildämnet. De yttre ramar som påverkande förutsättningarna för miljömedvetenhet var främst salens utformning och interiör. De inre ramarna som påverkade var främst lärarens egna kunskaper. Resultatet visar att det finns en stor kunskapsbrist bland lärarna, som också reflekterades i eleverna. Det handlar både om en kunskapsbrist om det man gör, men också det lärarna kan göra för att förbättra miljömedvetenhet.