Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

To meet the growing amount of waste from electronic and electrical equipment (WEEE) EU developed, year 2002, a directive (2002/96/EG) with the objective to govern the management and reduce the amount of WEEE. The directive is based on producer responsibility which makes the producer responsible for collection and dispose of WEEE. In 2012 a new revised directive (2012/19/EU), with tougher collection targets, was developed. Both the old and the new directive states that the approach to tackle WEEE should be prioritized in order of prevention, reuse and then recycling. Hitherto the amounts of WEEE has increased every year, making it relevant to examine which type of preventive measures the directive contains and how effective they are. I have also examined how the EU wants Member States to interpret and promote the measures of reuse and also discussed the consumption and production of electronic products in the context sustainable development. The study is mainly a literature review in which scientific articles and books on environmental policy have been used to create theoretical framework. In order to study how the prevention and reuse has worked out in practice five interviews has been conducted with actors that are working with issues related to the context of WEEE and electronic recycling. The study shows that all of the preventive measures outlined in the directive are linked to the stage of manufacture in productdesign where eco-design is a well-known and broad field. The empirical material in this study also shows that reuse is an implicit section in the directive with no clear strategy of how to implement it. The general conclusion is that the preventive measures on a large scale have been absent and that the outcomes from the measures that have been implemented have not met the objectives. The reason why reuse is difficult to promote is primarily explained by that there are obstacles in terms of laws and regulations that make the measures of reuse hard to implement in the Member States.

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering. Att skapa stora städer ökar möjligheterna för att komma till rätta med olika problem. Städer är en bra bas för att skapa smarta lösningar vad gäller energi, vatten och avfall, samt att integrera bebyggelse- och transportplanering. SWECO har högt ställda mål för Caofeidian vad gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat är staden planerad för att bli klimatneutral, med uppemot 95 procent förnyelsebar energi. Planerna är även att staden skall vara flexibel, resurs- och kostnadseffektiv, tillgänglig och inte minst vacker. För att uppnå dessa uppsatta mål har SWECO utarbetat ett indikatorsystem, vilket med 140 indikatorer ska mäta olika tillstånd under planeringstiden samt med den färdiga staden i drift. Dock finns det idag problem med att arbeta utefter indikatorer eftersom SWECO inte kan lämna garantier för andra aktörer i byggprocessen. Det krävs att man indikatorsäkrar projektet som helhet för att SWECO ska kunna lämna garantier till beställaren, så att kraven på en hållbar stad uppnås.Denna uppsats består av tre delar: teori- och metoddel, förstudie samt avslutning med diskussion och slutsats. I teori och metoddelen redovisas det vetenskapliga förhållningssättet till förstudien. Teorin förklarar påståenden och företeelser vilka beskriver förstudiens problematik. Metoden har använts för att skapa en tillförlitlig kunskapsbas. Den beskriver författarnas tillvägagångssätt i projektet, vilket även är till hjälp för andra intressenter att skapa sin egen indikatorkoordinationsplan (IKP). Förstudien utvecklar ett verktyg för att effektivisera styrningen av indikatorer från beställning till stadens förvaltning. På så sätt kan olika aktörer lämna större garantier för en hållbar slutprodukt till beställaren. Projektets förstudie är fokuserad på indikatorkoordinering i byggprocessens olika skeden. Stadens totala exploatering är på 150 km2. Denna uppsats avgränsas till den första detaljetappen, vilket motsvarar 12 km2. Resultatet av förstudien är en IKP som möjliggör förbättrad styrning mot en hållbar slutprodukt. I studien ingår även en riskanalys där det framgår vilka risker som är av betydelse vid inrättandet av en IKP. I projektets avslutning diskuteras fördelar och nackdelar med att integrera IKP:n i byggprocessen. Resonemangen förs utifrån problemställningar som formuleras i studiens inledning. Avslutningen belyser även förslag på fortsatta studier inom området, för att skapa en bättre förståelse kring värdet av att koordinera indikatorer i en process. / In many places in the world today there is a strong urbanization. In China, an estimated 15 million people leave the countryside each year to work in cities. With the highest carbon discharge in the world, and a strong urbanization, China is now planning to build 50 new eco-towns. One of these cities will be the city of Caofeidian with a capacity for one million citizens. The Swedish technical consultant SWECO has been given the task of analyzing and developing a strategy for sustainable planning. The creation of large cities increases the opportunities to overcome various problems. Cities are a good base from which to create smart solutions in energy, water and waste, and to integrate settlement and transport planning. SWECO has ambitious goals for Caofeidian in terms of ecological, economic and social sustainability. Among other things, the city planned to become climate neutral, with upwards of 95 percent renewable energy. Plans for the city state that it should be flexible, resource-and cost-effective, accessible and beautiful. To achieve these goals, SWECO developed an indicator system, with 140 indicators which will measure different states during the planning period and after completion when the city is in operation. However, there are currently problems with the work as SWECO indicators can’t provide guarantees of other parties in the construction process. It requires that one secures the indicators in the project so that SWECO can provide guarantees to the client. In this way the requirements for achieving a sustainable city can be met. This paper has three parts: theory and method, a feasibility study and then a closing discussion and conclusion. The theory and methodology section presents the scientific basis for the feasibility study. The theory explains the assertions and phenomenon which describe the basic problems the feasibility study seeks to address. The method has been used to create a reliable base of knowledge. The authors describe the approach used in the project, which is also useful for other stakeholders to create their own indicator coordination plan (IKP). This plan is a tool to streamline the governance of the indicators from the customer's first requirement to city management. This will allow stakeholders to provide stronger guarantees for a sustainable final product to the customer. The project's feasibility study is focused on coordination of indicator in the construction process and its various stages. The city's overall development is of 150 km2.This thesis is limited to the first detail phase, which represents 12 km2. The results of the feasibility study is an IKP enabling improved governance towards sustainable end product. The study also includes a risk analysis which shows the risks that are of importance when establishing the IKP. The end of the project discussed the advantages and disadvantages of integrating IKP into a building process. This discussion is based on problems that are formulated at the study's start. The discussion also highlights proposals for further studies in the field, to create a better understanding of the value of coordinating indicators in a process.

Our world is rapidly being redefined by digitalization and disruptive innovations such as changing customer preferences, demographical shifts, and by putting tremendous environmental pressure including scarce resources and a contribution to climate change. Change under these circumstances often brings traditional business models to lose their competitive edge and in the end fail. Previous research of the specific term successful models is vague with ambiguous definitions of the conceptualization of a sustainable business model. More alarming is the limited research addressing the sustainable innovation process thus explaining the existing organizational management problems, where today, firms are operating blindfolded without any academic- or empirical guidance. Fashion as a part of the world’s economy is undoubtedly considered as one of the areas that urgently requires the adoption of more sustainable business models, bringing all actors within the fashion retail industry into a challenging position. The thesis aims to contribute with theoretical knowledge and empirical evidence to bridge this gap by addressing following purpose: explore and improve the understanding of how traditional clothing retailers within the fashion retail industry innovate their current sustainable business models. The thesis is anchored in an exploratory case study at a traditional fashion retail company focusing on children apparel, namely Polarn O. Pyret. Finding shows that the case company simultaneously performs sustainability practices within their existing model, suggesting that a comparative approach can be appropriate when innovating already commercialized sustainable business models. Furthermore, empirical findings explicitly show five factors that differentiate the conventional concept with the sustainability concept of a business model. Thenceforth, the innovation process is explored from this context involving both advantages and challenges. Hence, the process occurs simultaneously, it is recommended to perform a variety of sustainability practices, to spread out the level of complexity and thereby optimize the utilization of resources. The thesis highlights an existing Pilot Prototype when implementing sustainability practices into the current model. Thereby, risks and uncertainty factors can be mitigated to ensure the implementation of sustainable competitive advantage. The thesis makes up for three contributions. First, a contribution with practical knowledge on how traditional clothing retailers is innovating their sustainable business model. Second, the study contributes with an increased understanding of the innovation process of launching successfully developed- or refined models. Third, the thesis makes an analytical contribution by the conceptual framework of references, forming a consolidation of the ambiguous conceptualization settled in a specific context. / Vår värld omdefinieras drastiskt av digitalisering och innovationer som skapar nya kundpreferenser, demografiska förändringar samt att genom en enorm miljöpress inklusive knappa resurser, bidra till klimatförändringarna. Förändringar under dessa omständigheter får ofta traditionella affärsmodeller att tappa sin konkurrenskraft och i slutändan misslyckas. Tidigare forskning av den specifika termen framgångsrika modeller är vag med tvetydiga definitioner av konceptualiseringen av en hållbar affärsmodell. Mer alarmerande är den begränsade forskningen som studerar den hållbara innovationsprocessen och därmed förklarar de befintliga problem för organisationsledningar, där företag idag arbetar utan någon akademisk- eller empirisk vägledning. Mode som en del av världens ekonomi betraktas utan tvekan som ett av de områden som brådskande kräver mer hållbara affärsmodeller, vilket sätter alla aktörer inom modebranschen i en utmanande position. Examensarbetet syftar till att bidra med teoretisk kunskap och empiriskt bevis för att överbrygga detta gap, genom att ta itu med följande syfte: utforska och förbättra förståelsen för hur traditionella klädförsäljare inom modebranschen utvecklar sina nuvarande hållbara affärsmodeller. Examensarbetet är förankrad i en undersökande fallstudie hos ett traditionellt klädesbolag, nämligen Polarn O. Pyret. Resultat visar att fallföretaget samtidigt utför hållbarhetspraxis inom sin befintliga modell, vilket indikerar att en jämförande strategi kan vara lämplig när man utvecklar redan kommersialiserade hållbara affärsmodeller. Vidare visar empiriska fynd fem faktorer som skiljer det konventionella konceptet med det hållbara för en affärsmodell. Från den här kontexten utforskas innovationsprocessen som involverar både fördelar och utmaningar. Då utvecklingen sker simultant rekommenderas det att utföra olika typer av hållbarhetspraxis för att sprida ut komplexitetsnivån och därmed få jämnfördelade resurser och samtidigt få konkurrenskraft. Examensarbetet belyser en befintlig akademisk pilotprototyp vid implementering av hållbarhetspraxis i den nuvarande modellen, därmed kan risker och osäkerhetsfaktorer mildras/överkommas för att säkerställa hållbara konkurrensfördelar. Examensarbetet bidrar till forskningen på tre sätt. Först och främst bidrar resultatet med kunskap om hur traditionella klädesbolag utvecklar sina befintliga hållbara affärsmodeller. För det andra bidrar studien till en ökad förståelse av innovationsprocessen för att lansera framgångsrika nya- eller förfinade modeller. Slutligen ger examensarbetet ett analytiskt bidrag genom den konceptuella referensramen för att skapa en konsolidering av den tvetydiga konceptualiseringen satt i ett specifikt sammanhang.

Undersökningen  belyser vikten av undervisning för hållbar utveckling inom naturvetenskapliga ämnen på högstadiet. Det betonas att i en tid av ökande miljöutmaningar och komplex global verklighet är det avgörande att eleverna förstår sambanden mellan naturvetenskap, hållbarhet och samhällsutveckling. För högstadielärare är detta en central och betydelsefull uppgift. Att undervisa i hållbar utveckling innebär inte bara att förmedla fakta utan också att inspirera och vägleda eleverna till en kritisk syn på ämnena. Undersökningen  framhäver att integrera verkliga situationer och problem i undervisningen samt främja elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Det poängteras också vikten av ämnesövergripande perspektiv och samarbete över ämnesgränserna för en heltäckande förståelse av hållbar utveckling. Högstadielärare spelar en avgörande roll inte bara i klassrummet utan också genom att engagera eleverna i projekt utanför skolan, vilket ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper på verkliga problem och utveckla en känsla av ansvar och medborgarskap. Trots utmaningarna i att undervisa för hållbar utveckling, betonas de betydande belöningarna genom att forma unga sinnen och inspirera till hållbarhet för framtida generationer. För att genomföra forskningen användes en Google Formulär-enkät med 10 frågor om naturvetenskap (NO). En länk till enkäten distribuerades till NO-lärare via e-post, vilket möjliggjorde snabb spridning över olika geografiska områden. Forskarna använde Google Formulär för att samla in och organisera svar i realtid. Efter att tillräckligt många svar hade samlats in, genomfördes en noggrann analys för att identifiera gemensamma teman och trender bland NO-lärarna. Undervisningen om hållbar utveckling betonas som avgörande och kräver anpassning för att engagera och inspirera eleverna. Kopplingen mellan teori och praktik är viktig, liksom att undervisningen inkluderar sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner samt främjar individens ansvar. I biologiundervisningen finns möjligheter att engagera eleverna genom praktiska erfarenheter och ämnesintegration, vilket bidrar till en bredare förståelse för ämnet. En helhetsbild av hållbar utveckling främjas genom ämnesöverskridande och tematiska ansatser. Inkluderande lärmiljöer och varierande undervisningsmetoder är viktiga för att främja inlärning.  Resultaten visar en ökad medvetenhet och engagemang hos eleverna i miljöfrågor, men de känner sig maktlösa att påverka förändringar. Det betonas vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i utbildningssystemet, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen, för att stärka elevernas förståelse och engagemang för ämnet. Undervisningen om hållbar utveckling kräver en holistisk syn och flexibelt tillvägagångssätt för att vara meningsfull och engagerande för eleverna, och för att förbereda dem för dagens samhälleliga utmaningar. / The survey highlights the importance of teaching for sustainable development in science subjects at the secondary school level. It emphasizes that in an era of increasing environmental challenges and a complex global reality, it is crucial for students to understand the connections between science, sustainability, and societal development. For secondary school teachers, this is a central and significant task. Teaching sustainable development involves not only conveying facts but also inspiring and guiding students towards a critical perspective on the subjects. The survey underscores the importance of integrating real-life situations and problems in teaching, as well as promoting students' critical thinking and problem-solving skills. It also emphasizes the importance of interdisciplinary perspectives and collaboration across subject boundaries for a comprehensive understanding of sustainable development. Secondary school teachers play a crucial role not only in the classroom but also by engaging students in projects outside of school, providing them with opportunities to apply their knowledge to real-world problems and develop a sense of responsibility and citizenship. Despite the challenges in teaching for sustainable development, the significant rewards are emphasized through shaping young minds and inspiring sustainability for future generations. To conduct the research, a Google Forms survey with ten questions about natural science (NS) was utilized. A link to the survey was distributed to NS teachers via email, enabling rapid dissemination across different geographical areas. The researchers used Google Forms to collect and organize responses in real-time. After a sufficient number of responses were collected, a thorough analysis was conducted to identify common themes and trends among NS teachers. Teaching about sustainable development is highlighted as crucial and requires adaptation to engage and inspire students. The link between theory and practice is important, as is ensuring that teaching includes social, environmental, and economic dimensions while promoting individual responsibility. In biology education, opportunities exist to engage students through practical experiences and subject integration, contributing to a broader understanding of the subject. A holistic view of sustainable development is promoted through interdisciplinary and thematic approaches. Inclusive learning environments and varied teaching methods are important for promoting learning. The results show increased awareness and engagement among students in environmental issues, but they feel powerless to effect changes. The importance of integrating sustainability issues into the education system, especially within scientific subjects, is emphasized to strengthen students' understanding and engagement with the subject. Teaching about sustainable development requires a holistic approach and flexible methodology to be meaningful and engaging for students, and to prepare them for today's societal challenges.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolans personal i två kommuner arbetar med hållbar utveckling samt vilka arbetsmetoder som används i verksamheten. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är aktiva i förskolan. Studiens resultat är att förskolans personal arbetar med samt har kunskap om alla dimensionerna i hållbar utveckling. Arbetet genomsyrar verksamheten både omedvetet samt medvetet, dock var den ekologiska dimensionen den tydligast framträdande i studien. Vi kom dessutom fram till att barns meningsskapande uppmärksammades av förskolans personal i samspel med varandra genom samtal, barn mellan barn samt barn mellan vuxen samt såg de barnens lärande om hållbar utveckling via olika verktyg som finns tillgängliga inom verksamheten, dessutom är det talade språket grundläggande i lärandet för hållbar utveckling. Slutligen såg vi inte någon större skillnad mellan de två kommunerna i arbetet mot lärande för hållbar utveckling dock hade den mindre kommunen störst fokus på den ekologiska dimensionen medan det i den större staden fanns ett tydligare fokus på samtliga dimensioner samtidigt då de använde sig av fler verktyg för arbetet med hållbar utveckling.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i utbudet av bilderböcker om hållbar utveckling som riktar sig mot barn i förskoleåldern och som getts ut på den svenska marknaden mellan åren 2005 och 2015, samt vilka budskap dessa böcker kan förmedla. Detta har undersökts med en genomgång av tidigare forskning inom området hållbar utveckling i förskolan samt området hållbar utveckling och barnlitteratur, och genom en diskursanalys av 19 bilderböcker. Studien utgår från ett brett poststrukturalistiskt perspektiv där begreppen diskurs, språk och subjektivitet är centrala och lyfts fram i diskursanalysen. I studien synliggörs vilka dominerande diskurser och motdiskurser om hållbar utveckling och yngre barn som finns i bilderböcker för barn inom området hållbar utveckling, samt vad som kan bli meningsskapande för barnet som läsare inom området hållbar utveckling. Med andra ord påvisar studien vilka barn som kan skapas kring lärandet för hållbar utveckling i förskolan. I studien analyseras vilka dominerande diskurser vad gäller exempelvis barn, vuxna, djur och natur som kan synliggöras i bilderböcker om hållbar utveckling, men även vilka subjektspositioner som karaktärerna i böckerna ges samt vilka diskurser det finns om barnet som läsare. Studiens slutsats är att bilderböcker inom området hållbar utveckling för barn i förskoleåldern skapar ”ekologiska barn” som är positivt inställda till miljöinsatser som återvinning, återbruk, städning av skräp och pantning.

Människors medvetenhet kring frågor om socialt ansvarstagande har under åren ökat. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit en ”trend” hos företag som aktivt börjat arbeta med frågor gällande miljö, ekonomi, etik och socialt ansvar.  Men alla företag är inte överrens om vad det ska ta ansvar för utöver det lagstiftade. Jacquie L’Etang har en kritisk syn till CSR då hon menar att många företag använder det i ett PR- och marknadsföringssyfte för att öka företagets lönsamhet. Grafström,  Göthberg och Windell, (2008) tycker det är viktigt att varje företag hittar den rätta definitionen av begreppet som passar just det företaget, och att CSR är ett frivilligt engagemang för att skapa ett bättre samhälle samt en bättre miljö för företagets anställda. Vi har valt forskningsmetoden fallstudie till vår uppsats. Vi har undersökt hur Indiska arbetar och tillämpar sitt CSR-arbete i praktiken, samt hur Indiskas konsumenter upplever företagets arbete. Till vår uppsats har både en kvalitativ och en kvantitativ metod tillämpats. Med hjälp av den kvalitativa metoden fick vi företagets synvinkel på CSR och hur de arbetar kring begreppet. För att komma fram till ett resultat inom den kvalitativa metoden genomfördes intervjuer med personer involverade i företaget. Vid intervjun fick vi en inblick i hur Indiska kommunicerar sitt CSR-arbete och hur företaget arbetar för att ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet. Stort fokus har lagts vid enkätundersökningen där 50 respondenter deltagit. I enkäten undersöktes hur medvetna konsumenter är om Indiskas CSR-arbete och vilken inställning konsumenter har till socialt ansvarstagande i allmänhet. Undersökningen visade att konsumenter inte är medvetna om Indiskas CSR-arbete och det kan finnas många orsaker till detta. Det kan dels bero på att Indiskas konsumenter inte har någon kunskap inom ämnet eller att de inte aktivt söker information men det kan även handla om att Indiskas kommunikation inte når fram till konsumenter.

Forskning har lyft fram etablering av skolodlingsprojekt  som en metod för att skapa en övergripande förståelse om hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom varför skolor i Uppsala kommun väljer (eller inte väljer) att upprätta skolodlingsprojekt. Den behandlar vidare varför det är viktigt att barn lär sig att odla och vilken roll skolan har att förse barn med odlingskunskaper. Uppsatsen undersöker slutligen vilka lösningar som är relevanta för att påbörja skolodlingsprojekt. Resultatet av undersökningen visar att det i Uppsala kommun inte är vanligt att skolor upprättar skolodlingsprojekt. De bakomliggande faktorerna till detta är bland annat betydelsen av lärarnas och rektorernas odlingsintresse, tidsbrist, ekonomiska förutsättningar och praktiska förutsättningar -  som till exempel för små skolgårdar. Resultatet visar även att det finns ett ökande odlingsintresse bland skolor i Uppsala kommun. Det beror bland annat på att det finns verksamheter som arbetar med att påverka skolornas beslut för upprättande av skolodlingsprojekt. Avslutningsvis visar undersökningen att det finns vuxna, däribland föräldrar, som introducerar barnen till odling genom urbanodlingsföreningar, som till exempel Matparken.

The aim of this study was to examine how UMEVA, a company responsible for taking care of the waste in Umeå municipalty, are communicating with their costumers and what their main message with their communication is. I wanted to analyse how UMEVA ́s goals regarding sustainable development and other environmental issues are reflected in their communication towards their costumers and how they are trying to create an environment awarness with their costumers. The theories used in this essay are substantially based or developed from strucuralism. To find discourses in the material I used the theories of Saussure and Barthes regarding semiotics to discribe words, signs and pictures. To further discover discourses in the communication I have applied Foucaults, Mouffe and Laclau ́s theories to see how words collaborate to create a meaning. To investigate how UMEVA are directing their communication I have used Stuart Halls theories regarding encoding and decoding. To find discourses I analysed the language and pictures that are used in the material using rethoric and discourse analysis, together with semiotic analysis. The material analysed are folders and a calender regarding recycling and re-using that are ment for UMEVA ́s costumers. I also analysed the information on UMEVA ́s website conserning their goals and policy ́s concerning the environment. The results from the analyses show that the presence of the environment discourse is constant through the material. UMEVA are not clear regarding how to achieve their environmental goals, they are however constant throughout the material that their intent is to make the costumers recycle and be more aware of the environment. To convince the costumers UMEVA are directing the information towards the costumers using different kinds of techniques, first of all by using the word ”you” constantly. Another persuation technique is that they are aiming for the costumers conscience, the ability to make a difference for the future, and last but not least, the economic aspect with the opportunity to save money. The question that remains is if this kind of communication is effective on those not already aware of their impact on the environment.  Keywords: communication, sustainable development, information, message