In a time where environmental consciousness has become a more pressing matter the public libraries have the opportunity to influence and inspire their communities to take a stand towards more environmentally sustainable communities. The purpose of this bachelor thesis is to contribute to the discussion about the role of the public library in environmental issues and ecological sustainable development in relation to municipal government documents. Three municipalities with pronounced environmental focus were chosen, these are the municipality of Gävle, Helsingborg and Lund. The following questions were discussed: “What’s the role of three public libraries interms of ecological sustainability in relation to their respective municipalities' governing documents?” “What does the work involving ecological sustainability in the three municipalities' governing documents look like?” ”What does the three public libraries activities look like from an ecological sustainability perspective?”. The findings in this study were based on semi-structured interviews with informants from the public libraries in the chosen municipalities along with the municipal government documents. The material were analyzed through qualitative content analysis using Kathryn Millers concepts envionmental leader and environmental educator and Ali AlQahtany, Yacine Rezgui och Haijiang Li’s SUPD Model for a sustainable urban planning. The results show that the selected libraries to a large extent show signs that they work on the basis of municipal government documents. The study also shows that the libraries primarily take the role of environmental leaders, rather than educators. The SUPD Model was used to a large extent and correlated with the municipal documents.

Den svenska läroplanen är tydlig med skolans uppdrag - ge eleverna möjlighet att förståhur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Det betyder att utbildning måstevara en nyckel till hållbar utveckling samt lärande - en förutsättning för att hantera deutmaningar världen står inför. Men hur ska det gå till i praktiken? Hur ska begreppetförstås, tolkas och främjas i skolans värld? Dessa frågor inspirerade mig att studera hurNO-lärare i grundskolan inkluderar den hållbara utvecklingens principer i sinundervisning samt hur arbetet med lärande för hållbar utveckling främjas och utvecklas.I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuadefem NO-lärare från kommunala och privata grundskolor i Malmö. Tidigare forskningsom styrker vikten av undervisning för hållbar utveckling samt svårigheter i tolkningenav detta begrepp har granskats och använts som bakgrund. Den forskningen har visatbland annat att bara lärande som präglas av demokrati, deltagande och kritiskt tänkandekan främja hållbara principer i undervisningen och det hjälpte mig att skapa förståelseför problemet som mitt arbete lyfter fram. Studien visar att de intervjuade lärarnas synpunkter att det är viktigt att främja denhållbara utvecklingens principer i undervisningen och att de använder olika former avdidaktiska metoder, men att de saknar aktivitetsstöd samt mångfald av didaktiskametoder för hur undervisningen ska bedrivas på ett praktiskt och produktivt sätt. / The Swedish “curriculum” is clear about the school’s task - give students theopportunity to understand how environment, economics, health and rights areconnected. That means that education should be crucial to sustainable development aswell as learning - a prerequisite for handling the global challenges we are facing. Whatdoes that mean in practice? How should the concept be understood, interpreted andencouraged in the educational domain? These questions inspired me to focus myresearch on explaining how teachers in natural sciences in secondary school include theprinciples of sustainable development in their teaching. To bring a clear image of howteaching for sustainable development is included in education, I have chosen to use aqualitative research method. I interviewed five teachers in natural sciences from publicand private secondary schools in Malmö. Earlier research that supports the importanceof education for sustainable development, which also highlights the difficulties with theinterpretation of the concept, have been reviewed and used as background material. Theresearch has shown amongst others that only education characterized by democracy,participation and critical thinking can encourage sustainable development in education. The study shows that the interviewed teachers’ points of view are important in theencouragement of the principles of sustainable development in education. It also revealsthey use different forms of didactical methods, but that they lack support, collaborationand diversity in the didactical methods to conduct the teaching in a practical andproductive way.

Syftet med denna studie är att bidra till förståelse om hur förskollärare beskriver sitt arbete inom hållbar utveckling med särskilt fokus på förskollärares beskrivningar av lokalt respektive globalt perspektiv och ansvar inom hållbar utveckling i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten har varit fenomenologi för att kunna sätta förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling i förskolan i centrum. Fyra förskollärare har intervjuats för studien och intervjuerna har transkriberats i sin helhet och sedan har transkriberingarna analyserats med tematisk analys. Resultatet visar på många beskrivningar av det sociala perspektivet och att förskollärarna tänkte mycket kring vilka sociala färdigheter barnen behöver för framtiden. Resultatet visar också på att förskollärarna beskriver att barnen har ansvar för sina handlingar gentemot varandra, något som kan kopplas till det sociala perspektivet i hållbar utveckling.

Diskussionen och arbetet för hållbar utveckling är ett högaktuellt och omdebatterat ämne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hållbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och därför menar vi att det är viktigt att undersöka hur man i skolan använder sig av och förhåller sig till hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att fånga upp lärares och elevers syn på begreppet hållbar utveckling samt belysa hur väl förankrat undervisning för hållbar utveckling är i samhällskunskapsämnet, men även att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger på undersökningsmetoden triangulering och studien är även knuten till en teoretisk utgångspunkt i form av Habermas samhällsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling, något som överensstämmer med den syn på lärande för hållbar utveckling som skolmyndigheterna framhåller i sina skrifter. För att urskilja hur väl förankrat ett lärande för hållbar utveckling är i samhällskunskapsundervisningen har vi använt oss av ett analysredskap bestående av tre olika miljöundervisningstraditioner. Studien visar tendenser på att varken begreppet, perspektivet eller ett lärande för hållbar utveckling i dess fulla bemärkelse är förankrat i skolverksamheten. Förhållningssättet till begreppet och ett lärande för hållbar utveckling kan kännetecknas som tveksamt och präglas av en omedvetenhet om skolmyndigheternas intentioner. I undersökningen framkommer även en rad uppenbara hinder i skolverksamheten som påverkar möjligheten att etablera en undervisning för hållbar utveckling. En slutledning som kan dras utifrån undersökningens resultat är att en undervisning för hållbar utveckling framförallt kräver en mer aktiv rörelse från båda riktningarna, det vill säga dels tydligare information från skolmyndigheterna ner till skolverksamheten och dels ett intresse från lärare och elever att utveckla skolverksamheten i enighet med en hållbar och demokratisk framtidsutveckling.

No description available.

Städer utgörs till 20–30 procent av gator, varför dessa är viktiga i arbetet med att minska städers bidrag till klimatförändringarna och att anpassa stadsmiljöer efter extremt väder. Mångfunktionalitet i stadsgator anses vara ett sätt att bemöta dessa utmaningar. Utav de många funktioner som kan rymmas i mångfunktionella gator utgår denna studie från vattenhantering och urban hållbar mobilitet. Med scenarier som baseras på forskningsrön och styrdokument undersöks utformningen av stadsgator med dessa två parametrar, samt hur de kan kombineras. Tre scenarier för tre olika sorters stadsgator i Göteborg presenteras. De nio scenarierna analyseras utifrån deras grad av mångfunktionalitet med utvärderingsverktyget Gatufunktionsindex, som för närvarande utvecklas i forskningsprojektet Smarta Gator. De viktigaste insikterna från arbetet är följande: - Att kombinera mindre ytkrävande egenskaper som gynnar vattenhantering respektive hållbar mobilitet är okomplicerat. Desto mer komplicerat är det med stora infrastrukturprojekt och stora vattenflöden, såsom skyfall, vilka innebär ett större mått komplexitet. - Stadsgatans roll i respektive funktions system bör tas i beaktande när konflikter mellan funktioner uppstår.- Med scenariometoden tillsammans med Gatufunktionsindexet skapas både möjliga utformningsförslag och hur nuvarande gatuutformningar domineras av trafikala funktioner och därmed ej möter de tidigare nämnda utmaningarna uppmärksammas.  Examensarbetet avslutas därefter med en diskussion om hur metoderna har använts och tankar om vidare studier. / Streets make up 20 – 30 percent of cities, for which reason these are of importance when planning to decrease urban environments’ contribution to climate change and to adapt them to extreme weather. Planning for multifunctional streets is considered to be one of the methods to meet these challenges. Out of the many functions there can be in streets, this study deals with urban water management and sustainable urban mobility. With scenarios that are based upon research findings and policy documents, the design of streets with these two parameters and the combination of them, are explored. Three scenarios for three different kinds of urban streets in Göteborg are presented. The nine scenarios are analysed based on their level of multifunctionality with the Street Multifunctionality Index, which is currently being developed in the research project Smarta Gator. The main findings of the project are: - Combining small features that support water management and sustainable mobility is not complicated. However, the complexity increases when major infrastructure projects and water flows, such as skyfalls, are to be combined. - The street’s role in each of the functions’ system should be considered when conflicts between functions arise.- The scenario method combined with the Street Multifunctionality Index brings forward possible street designs and shows how current street layouts are being dominated by traffic functions, thus not catering for the aforementioned challenges.  Finally, the thesis is concluded with discussions about the methods and what to investigate further.

The climate system is undergoing rapid changes because of anthropogenic emissions of greenhouse gases. The effects from a warmer climate are already noticeable today with more frequent extreme weather events. These extreme weather events have financial consequences and pose risks to the financial system. This study evaluates such physical climate risks for the periods 2021-2025 and 2026-2030 by developing a quantitative model. Physical risks are here limited to heat waves, heavy precipitation events, drought and tropical cyclones. The model applies climate data from CMIP5 to evaluate hazard intensity at the location of a company. Vulnerability of the certain hazard is determined based on the sector. Physical risks from supply chain relations are also considered. The result is then aggregated on portfolio level. The model is applied to compare the exposure of physical climate risks on sustainable equity funds with the exposure on the general market and to determine what characteristics that contribute to low respectively high climate risks. Generally, the total climate risk proves to be lower for the period 2021-2025 compared to 2026-2030 because of the natural variability in the climate system. Europe has the lowest climate risk, and the GICS-sector with the highest risk is Real Estate. No clear conclusion can be drawn in the comparison of physical risk exposure between sustainable funds and the market; however, the result indicates that sustainable funds select securities of lower risk within a specific investment universe. The average sustainable funds select equities with lower risk within regions, sectors and market cap sizes in almost all studied cases. Regional allocation proves to be important for the exposure to physical climate risks. This is also related to market cap size since larger companies are likely to have their assets distributed in several countries which contributes to diversification. On fund level, the strategy of carbon minimising is shown to have no significant impact on physical climate risks, neither positively nor negatively. The awareness among investors on physical climate risks is currently low, and sustainability labels seem to offer no guarantee for minimising physical risk exposure. This study adds to the very small pool of studies on physical climate risks in investment management and provides a market wide overview. Hopefully, development of this research area can contribute to increase the awareness of investors and thereby drive capital towards a more resilient society. / Klimatet genomgår en snabb förändring på grund av antropogena utsläpp av växthusgaser. Effekterna av ett varmare klimat är redan kännbara idag med mer frekventa extremväderhändelser. De här extremväderhändelserna har finansiella konsekvenser och utgör en risk för det finansiella systemet. Den här studien utvärderar sådan fysisk klimatrisk för perioderna 2021-2025 och 2026-2030 genom att utveckla en kvantitativ modell. I begreppet fysiska klimatrisker innefattas här värmeböljor, kraftiga skyfall, torka och tropiska cykloner. Modellen använder sig av klimatdata från CMIP5 för att utvärdera intensiteten av naturfenomenet på den geografiska platsen för företagets tillgångar. Känslighet för naturfenomenet bestäms baserat på sektorn. Fysiska risker från värdekedjan inkluderas också. Resultatet är sedan aggregerat på portföljnivå. Modellen är applicerad för attjämföra fysiska klimatrisker för hållbarhetsfonder jämfört med den generella marknaden och för att bestämma vilka faktorer som bidrar till en hög respektive låg klimatrisk. Generellt visades att den fysiska klimatrisken var lägre för perioden 2021-2025 jämfört med perioden 2026-2030 på grund av naturlig variabilitet i klimatsystemet. Europa hade den lägsta klimatrisken, och GICS-sektorn med högst risk var fastighetssektorn. Ingen tydlig slutsats kan dras i jämförelsen av klimatrisk för hållbarhetsfonder och marknaden, men resultatet indikerar att hållbarhetsfonder väljer aktier med lägre klimatrisk inom ett specifikt investeringsunivers. Den genomsnittliga hållbarhetsfonden väljer aktier med lägre risk inom regioner, sektorer och market-cap storlek i nästan alla studerade fall. Regional allokering visade sig vara en viktig faktor för exponering av klimatrisk. Det relaterar också till storlek av företaget eftersom större företag är mer troliga att ha tillgångarna fördelade i flera länder vilket bidrar till diversifiering. På fondnivå visades att strategin att minimera koldioxidintensitet inte påverkar klimatrisken signifikant, varken negativ eller positiv. Medvetenheten om fysisk klimatrisk bland investerare är idag låg, och hållbarhetsmärkningar tycks inte innebära någon garanti för att minimera exponeringen till fysisk klimatrisk. Den här studien bidrar till den mycket lilla gruppen av studier inom fysisk klimatrisk i investeringar och erbjuder en överblick över hela marknaden. Förhoppningsvis kan utveckling av detta forskningsområde bidra till att öka medvetenheten hos investerare och därmed driva kapital mot ett mer resilient samhälle.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.

Studiens syfte är att synliggöra hur hållbar utveckling används i samhällsorienterad undervisning på mellanstadiet.Våra frågeställningar är:· Vilka dimensioner av hållbar utveckling betonas av läraren i de samhällsorienterande ämnena på mellanstadiet?· Vad är det som påverkar lärarens val av innehåll i samhällsorienterande ämne inom arbetsområdet hållbar utveckling?De teoretiska utgångspunkter som vi använt är ramfaktorteorin, Deweys teori om individer, skola och samhälle samt värdepedagogik. De valda teoretiska utgångspunkterna lyfter och kompletterar varandra och ger resultatet tydliga infallsvinklar. Vi har fokuserat på tidigare forskning ur både ett nationellt- och ett internationellt perspektiv. Tematiseringen är baserad på den tidigare forskningen och den tematisering vi fann där. Metoden i studien är kvalitativa intervjuer. Metoden valdes för att vi ville nå djupare och personliga svar från respondenterna. Den dimensionen som framkom mest i undervisningen var miljödimensionen. Gällande lärares val av innehåll, fann vi att den personliga referensramen spelade en betydande roll. Det blev tydligt att lärare behövde förhålla sig till både inre- och yttre faktorer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.