Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hållbar utveckling och vilka möten för lärande för hållbar utveckling odling i förskolan kan skapa. Vi undrar därmed vilket görande förskollärare beskriver att barn ägnar sig åt. Som teoretisk utgångspunkt används Deweys teori om lärande. I studien medverkar fem förskollärare som kontinuerligt arbetar med odling på sin förskola. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av enskilda intervjuer. I resultatet framkommer det att odling kan bli en mötesplats för lärande för hållbar utveckling. Genom olika odlingsaktiviteter som exempelvis att vattna, räkna humlor och kompostera mat fann vi att odling kan kopplas till de tre dimensionerna av lärande för hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk.

Syftet med studien är att få kunskap om hur elever i årskurs 4-6 kan utveckla sin förståelse för olika energikällors kopplingar till en hållbar utveckling. Två frågeställningar har formulerats: Vilka kritiska aspekter måste undervisningen synliggöra för att elever ska få möjlighet att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling? Hur kan undervisningen utformas för att synliggöra dessa aspekter? För att besvara dessa har en lektionsserie planerats och genomförts i två elevgrupper i årskurs 6 och variationsteorin har fungerat som teoretisk utgångspunkt. Genom förtest och eftertest, elevintervjuer, deltagande observationer och ljudinspelningar har data samlats in från totalt 30 elever och mig själv som lärare. Resultatet visar att för att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling måste elever kunna urskilja förnybara och icke förnybara energikällor, veta hur olika energikällor påverkar miljön och vad olika energikällor har för betydelse för en hållbar utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hållbar utveckling i förskolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har den kvalitativa metoden med intervju som insamlingsteknik använts. Intervjuerna gjordes med fem verksamma förskollärare från olika förskolor. Studien har det fenomenologiska perspektivet som teoretisk utgångspunkt, där uppfattningar och erfarenheter är viktiga aspekter. Resultatet visar förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter samt hur de arbetade med hållbar utveckling i förskolan. Majoriteten av förskollärarna uppfattade att den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling var den mest naturliga att arbeta med i förskolan, där skräpplockning och återvinning tog störst plats. En slutsats utifrån resultatet är att förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av hållbar utveckling i förskolan hade en viss variation.

Syftet med arbetet är att finna forskning som belyser hållbar utveckling som en del av undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Det vill vi göra genom att besvara frågeställningen “Vad säger forskningen om hållbar utveckling som en del av SO- undervisningen”?  Denna kunskapsöversikt är ämnad för lärare och lärarstudenter. Kunskapsöversikten vill lyfta fram komplexiteten och olika aspekter av undervisningen om hållbar utveckling där vi synliggör vikten av begreppet relaterat till vår lärarprofession som berör undervisning i grundskolan med inriktning F-3. Vi har påträffat betydelsefull forskning med användandet av olika databaser samt ämnesrelaterade sökord.  Forskningen visar att undervisning om hållbar utveckling är komplext och handlar inte endast om att lära sig ämnesinnehållet som uttryck i det centrala innehållet i den givna läroplanen som läraren förhåller sig till. Eleverna ska dessutom utveckla väsentliga kompetenser som till exempel etiska ställningstaganden och ett kritiskt tänkande för att handla hållbart i samhället. Det finns skilda tolkningar av begreppet hållbar utveckling, vilket i sin tur påverkar lärarens val av undervisningstradition, som medför en varierad undervisningspraktik. Detta beror på att undervisningen har gått från att innefatta endast ett miljöperspektiv till att även behandla ekonomiska och sociala perspektiv. Således belyser forskningen att undervisningen ska bedrivas utifrån ett ämnesintegrerat förhållningssätt eftersom det kan öka förståelsen och bilda ett sammanhang av begreppet hållbar utveckling. Det betonas att lärarens val av undervisning är beroende av kompetens och värdeladdade frågor hos läraren. Att undervisa om hållbar utveckling innebär att läraren ska inta ett kritiskt förhållningssätt till sin undervisningspraktik genom att problematisera, analysera samt medvetandegöra sina ställningstaganden relaterat till undervisningen.

Forskning visar positiva samband mellan naturmöten, djupare ekologiska kunskaper och miljöattityder. Elever tycker om utomhusundervisning, eftersom de får förstahandserfarenheter och relationen de bygger upp till naturen ändrar deras beteende gentemot den naturliga världen. Denna systematiska litteraturstudiens syfte är att undersöka om naturupplevelser är en god undervisningsmiljö för att främja positiva miljöattityder och en vilja att agera för ekologisk hållbar utveckling. Empirin består av vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Studiens resultat visar att naturmöten som plattform är en fungerande ingång till att upplysa elever om ekologi och miljö, samt uppmuntra dem till att verka för ekologisk hållbarhet. Återkommande naturmöten i yngre åldrar kan ge upphov till varaktiga samhörighetskänslor till naturen. Naturmöten garanterar inte positiva miljöattityder, men är en lärandemiljö som kan exemplifiera och åskådliggöra miljöproblem och ekologiska kunskaper. Många interna och externa faktorer påverkar barns attityder och beteenden.

Studien är en kvalitativ studie som undersöker teknikprogrammets gymnasieelevers uppfattningar kring hur teknik kan påverka hållbar utveckling. Denna undersökning har tagit hänsyn till tidigare forskning kring teknik och hållbar utveckling, för att kunna få en bild om hur forskningen definierar teknik och hållbar utveckling. Denna undersökningen har elevernas uppfattningar kring teknik och hållbar utveckling i fokus, därför används fenomenografi som analysmetod och teoretiskperspektiv. Intervjuer bidrog med att fånga deltagarnas uppfattningar. I analys följas fenomenografis sju steg för att kunna besvara frågeställningar och uppfylla syftet. Resultatet av undersökningen hade en vis variation då några ansåg att teknik kan ha en positiv påverka medan andra ansåg att teknik kan ha negativ påverka på hållbar utveckling. Undersökning fick en bild kring deltagarnas förhoppningar på teknik och hur den kan hjälpa oss människor att uppnå hållbar utveckling.

Lärande och utbildning har genom internationella målbestämmelser fått en central roll i arbetet mot att stärka förutsättningarna för en hållbar framtid (SOU 2004: 36ff). I ljuset av detta har Sverige som ambition att vara ett föregångsland för att uppnå de globala målsättningar som satts upp (Regeringskansliet 2018: 3). I läroplanen för gymnasieskolan går det utläsa att det är skolans uppdrag att genom undervisning “belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Skolverket 2011: 3). Detta blir således aktuellt för såväl skolledare som lärare i hela Sverige att realisera. Den tidigare forskning som omnämns i denna uppsats visar däremot att det såväl nationellt som internationellt finns ämnesdisciplinära skillnader gällande hur utbildning för hållbar utveckling bedrivs. Det framgår också att diverse ramfaktorer anses hämmande. Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om hållbar utveckling hos gymnasielärare som undervisar i ämnet hållbart samhälle och/eller samhällskunskap. Datainsamlingen har genomförts via sju kvalitativa intervjuer. Dessa har sedan transkriberats och analyserats i enlighet med den fenomenografiska arbetsmodellen förhandlad samstämmighet. Där framkom tre övergripande beskrivningskategorier som också ligger till grund för uppsatsens resultat: Hållbar utveckling och personliga uppfattningar, Tillvägagångssätt och Ramfaktorer. Denna uppsats visar att lärare har differentierade prioriteringar gällande förhållandet mellan hållbarhetsaspekterna och att det bland annat är deras personliga intresse som styr innehållet i undervisningen. Uppsatsen visar också en skiljelinje mellan lärares uppfattningar om styrdokumentens öppna formuleringar i förhållande till utbildning för hållbar utveckling, vissa anser detta som fördelaktigt medan andra upplever det som stävjande. Vidare belyser denna uppsats att lärare uppfattar svårigheter gällande att främja elevers agerande för hållbar utveckling, något som ansetts både önskvärt och väsentligt.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.

The aim of this study is to show how the social pillar of sustainable development is depicted in fiction literature written for children between the ages 3-6 years. The aim is also to show what fiction literature contributes to education for social sustainable development. To answer the aim of the study content analysis was used and six fiction books was selected for analysis.  The result show that social questions that are related to social sustainable development are depicted in the chosen books. However, the books lack a future focus to fully relate to social sustainable development. Despite that, that does not make the books unusable to teach children about social sustainability. The books show children a broad picture of people's different social conditions and form the basis for discussions where you yourself can add the future focus that most of the books are missing.  The study provides knowledge about how fiction literature can be useful to broaden children’s perspective on social questions. Also, how teachers can use fiction literature as a source of knowledge about social sustainability and pass on experiences that might be hard to convey in other ways.