Detta arbete avser att synliggöra några pedagogers tankar om undervisning för hållbar utveckling (HUT) i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som kan påverka motivation och möjligheter att bedriva undervisning för HUT. Som pedagoger räknas lärare, fritidspedagog och rektor. Frågeställningar för arbetet är:Vad kan hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vad kan undervisning för hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vilka faktorer kan påverka lärares motivation och möjligheter att bedriva undervisning för hållbar utveckling?Vi har använt kvalitativa intervjuer med följdfrågor för att få utförliga svar. Svaren från informanterna betraktas i arbetet som narrativer (personliga berättelser) från vilka resultatet är uttolkat. Resultatet visar att informanterna har svårt att definiera HUT och utgår inte från de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. Ändå undervisar pedagogerna på sätt som innehållsmässigt kan känneteckna undervisning för HUT.Resultatet visar även att pedagogers personliga kunskaper och värderingar avspeglar sig i undervisning för HUT. Eldsjälars engagemang är viktigt för miljöarbetet i skolan och är kopplat till ett privat intresse. Invanda tankemönster hos pedagoger kan vara ett hinder för HUT.

Sustainable urban development is a frequently discussed topic today. The concept of sustainability mainly consists of three different dimensions of sustainability; the ecological, economic and social sustainability dimension. This study focuses more closely at the social sustainability dimension from an urban planning perspective and examines how Stockholm city aims to develop into a more socially sustainable city. The focus is on the urban development project Campus Albano, and the aim of the study is to investigate how well this project relates to Stockholm's urban development goals with regards to social sustainability. In this study, urban development goals are defined by Stockholm's urban development goals. The study is written on the basis of a qualitative method approach, which consist of a literature study and a case study in which a document study and an interview study were conducted. Interviews were held with three different actors, all of whom played a role in the development of the Campus Albano project. The result shows that the urban development project Campus Albano implements the development strategies of the city of Stockholm, which aims to meet the city's urban development goals and contribute to the creation of a socially sustainable Stockholm. In this way, it has been concluded that the urban development project Campus Albano is part of the joint venture towards achieving Stockholm's urban development goals, regarding a socially sustainable Stockholm / Hållbar stadsutveckling är idag ett flitigt diskuterat ämne. Hållbarhetsbegreppet består huvudsakligen utav tre olika hållbarhetsdimensioner; den ekologiska, ekonomiska samt sociala hållbarhetsdimensionen. Denna studien tittar närmare på den sociala hållbarhetsdimensionen utifrån ett stadsplaneringsperspektiv, och undersöker hur Stockholm stad önskar utvecklas till att bli en mer socialt hållbar stad. Fokus ligger på stadsutvecklingsprojektet Campus Albano, och studiens syfte att undersöka hur väl detta projekt förhåller sig till Stockholm stads mål för stadsutveckling, med avseende social hållbarhet. I denna studie representeras dessa mål för stadsutveckling av Stockholms stadsbyggnadsmål. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metodansats, som har bestått utav en litteraturstudie samt en fallstudie inom vilken en dokumentstudie och en intervjustudie har genomförts. Intervjuer gjordes med tre olika aktörer som alla haft en roll i utvecklingen av Campus Albano-projektet. Resultatet visar att stadsutvecklingsprojektet Campus Albano förhåller sig till Stockholm stads samordnade utbyggnadsstrategier som ämnar att möta stadens stadsbyggnadsmål, som i sin tur bidrar till skapandet av ett socialt hållbart Stockholm. På så sätt har slutsatsen kunnat dras att stadsutvecklingsprojektet Campus Albano är en del av den gemensamma satsningen mot att nå Stockholm stads stadsbyggnadsmål som därmed bidrar till att skapa ett socialt hållbart Stockholm.

Konsekvenserna av de påfrestningar människan utsätter jorden för blir alltmer påtagliga. En av dessa påfrestningar är den enorma resursanvändning som de moderna konsumtionssamhällena kräver och bygger på. Överkonsumtionen i den (ekonomiskt) rika delen av världen blir alltmer ifrågasatt och alternativa sätt att hantera resurser har kommit at utvecklas, däribland den kollaborativa konsumtionen som bygger på delning och medskapande. Eftersom det redan konstaterats positiva miljöeffekter med ytor för delande syftar denna studie till att utforska vilka potentiella samhällsnyttor det finns med kollaborativa ytor i staden utifrån sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Den studerar också vilka möjligheter och utmaningar det finns det för olika aktörer att driva och utveckla dessa ytor samt vilken roll medborgaren har i utvecklingen för mer hållbar konsumtion. Detta görs genom dels en litteraturstudie, dels en fallstudie i Göteborg. Resultaten visar att för att få en lyckad utveckling av kollaborativa ytor rekommenderas: att tydliga roller för varje aktör sätts från början; att policys som promotar denna typ av infrastruktur kan stöttas genom att exempelvis hitta sätt att mäta nyttorna med verksamheten; att ha ett brett samarbete mellan olika aktörer; samt att se över, tydliggöra och möjliggöra medborgarens roll och ansvar i att uppnå mål kring hållbar konsumtion. / The consequences of human activity on Earth becomes more and more obvious. One of these activities is the extreme extraction of resources, which is driven by the structures of the modern consumer societies. Hence, the over consumption in the (economically) richer parts of the world is becoming more questioned and alternative ways for use of resources are being tested and developed. Among these is the collaborative consumption, which is based on sharing and collaboration between people. Since beneficial effects on the environment from these spaces have already been identified, this study focuses on the potential social and economic benefits of these spaces. It also studies what possibilities and challenges there are in developing these spaces for different actors, as well as what role the citizen has for the development of sustainable consumption. This is carried out through a literature review and a case study focusing on fixoteken in Gothenburg in Sweden. The results show that to be able to develop these spaces successfully: the role of each actor must be clear from the start; policies that promotes this kind of infrastructure can be supported by tools that measure the benefits of these initiatives; a broad collaboration between actors is essential; and the role and responsibility of the citizen in sustainable consumption should be examined, clarified and supported.

Vår studie påbörjades av funderingar kring arbetet med hållbar utveckling i förskolan, om förskollärarna får förutsättningar för att kunna arbeta med hållbarhet eller om det finns utmaningar. Syftet med vår studie är att se förskollärarens förhållningssätt till fenomenet hållbar utveckling, samt att få en tydligare bild över vilka didaktiska strategier förskollärarna arbetar med. Och detta för att kunna se om barnen erbjuds förståelse och lärande om hållbar utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med ett fenomenologiskt perspektiv i undersökningen. I studien har vi utfört fyra intervjuer med fyra olika förskollärare, som arbetar i olika kommuner.  Det resultat som framkom av studien är att förskollärarnas förhållningssätt till hållbar utveckling kan tolkas utifrån två olika perspektiv. Ett perspektiv som visade sig vara ett helhetsperspektiv på fenomenet, medan det andra perspektivet var mer ur en förskolekontext. Vilket kan anses problematiskt till hur de didaktiska valen i undervisningen av hållbar utveckling kan ske. Ett annat resultat var de didaktiska strategier som förskollärarna berättade om, för utifrån den icke- certifierade förskolan skedde utbildningen om hållbar utveckling mer som ett tema. Medan de certifierade använde sig av naturen och deras omgivning för att undervisa om hållbar utveckling genom teman. Vidare i resultaten visade det sig även att det fanns utmaningar i form av avsaknaden av fortbildningar inom ämnet.

I förskolan läggs grunden för barns utveckling och lärande för hållbar utveckling. Därför är det av vikt att barn i förskolan får positiva erfarenheter som de kan ta med sig i det livslånga lärandet. Studiens syfte är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med de läroplansmål som kopplar till undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en utvecklingspedagogisk teori med en fenomenografisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form som har genomförts utifrån sju förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärare genom att ta vara på, och stimulera barns intresse möjliggör för barnen att förstå hur de kan bidra till en hållbar utveckling. En slutsats är att barn behöver ges flera möjligheter till att träna sig i att föra etiska resonemang och göra etiska överväganden, eftersom detta utvecklar barnens förmåga att göra moraliskt medvetna val utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Jordens resurser är inte oändliga och därför måste vi ställa om till en mer hållbar utveckling för att få ett minskat avfall och öka återbruk samt återvinning till en cirkulär ekonomi. Materialet ull är miljövänligt och bryts ner biologiskt. Denna studie kommer att undersöka hur produktdesign för svensk ull främst gotlands-, värmlands- och finull, och dess möjligheter kan bidra till andra användningsområden. Fårens ull behöver klippas regelbundet och ullen som används i studien kommer från fårbönder som i de flesta fall annars kastar ullen. Studiens metod bygger på kunskapsinsamling, tvättprocessen av ull, workshops och fokusgrupper. Workshopen visade deltagarnas åsikter om ull och dess möjligheter. Resultatet visade att deltagarna har en positiv inställning till ullen i alla stadier förutom den otvättade och att det kan fungera som förpackningsmaterial. Därefter användes fokusgruppen för att utvärdera produktkonceptet. Två olika förslag på förpackningsmaterial togs fram. Fler studier behövs för att undersöka fler möjligheter.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder. Dessa tendenser sätts sedan i relation till Malmö stads och stadsdelen Hyllies mycket ambitiösa miljömål genom en kritisk granskning. Resultatet visar att Emporia uppfyller kriterierna för ett externt köpcentrum, dock med ovanligt höga andelar kollektivtrafik, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Etableringen av köpcentret har emellertid lett till ökade mängder personbilstrafik i närområdet och stora utsläpp av CO2. Detta rimmar dåligt med Malmö stads miljöambitioner för stadsdelen Hyllie och kommunen i stort. Det innebär också ytterligare ett resultat som visar på ökad trafikmängd och utsläpp i samband med externa köpcentras etablering, men även att individuella förutsättningar starkt kan påverka andelen hållbara färdsätt.Nyckelord: externa köpcentra, hållbara transporter, koldioxidutsläpp, stadsplanering / The study examines external shopping malls and their environmental effects. The case study investigates the effect of the opening of the shopping mall Emporia in Malmo (Sweden), focusing on transport. This is done through a survey of travel modes to Emporia, combined with a calculation of what CO2-emissions the private car shares might generate. This calculation aims to show statistical trends in the transport flows and emission effects. The trends are then put together with the very ambitious environmental goals of the City of Malmo and the district of Hyllie, through a critical review. The results show Emporia meets the criteria of an external shopping mall, although its high shares of public transport, which is positive from an environmental perspective. However, the opening has led to increased amounts of car traffic in the nearby area and high emissions of carbon dioxide. This sits badly with the high environmental ambitions of city of Malmo and the district of Hyllie. It also means another result that shows increased amounts of traffic and emissions in conjunction with the establishments of external malls, but at the same time that individual circumstances can make a big difference for the amount of sustainable transportation.Keywords: external shopping malls, sustainable transport, CO2-emissions, city planning

Syntetiska läkemedel är ett viktigt verktyg för människors hälsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom läkemedelssubstanser har en biologisk effekt på människan, kan de också ha det på andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha på miljön i framtiden är stor. Dock går det redan idag att mäta halter av läkemedel i vattnet, och en viss påverkan på vattenlevande organismerhar kunnat påvisas. Därför behövs en ny syn på läkemedel, och användningen därav, där även miljön tas i beaktning. Detta är syftet med en hållbar läkemedelsanvändning. Syftetmed uppsatsen är att utveckla detta begrepp, samt att ge en bild av förutsättningarna för en sådan utveckling i Sverige. För att komma fram till det har jag använt mig dels av halvstrukturerade intervjuer med några viktiga aktörer på området, dels textanalys av läkemedelsföretags och Läkemedelsverkets hemsidor. Drivkrafter som har kunnat identifieras är bland annat information och användningen av ekonomiska verktyg. Hinder som har nämnts är exempelvis luddiga miljömål och okunskap om riskerna med läkemedel i miljön. / Pharmaceuticals have become an important tool concerning people’s health and are todaywidely used. Unfortunately though they leek out into the environment by unused pharmaceuticals being flushed out into waterways, or channelled through the body along with urine and faeces. Bearing in mind their biological effects on humans, pharmaceutical substances might also have similar effects on other living organisms, and regrettably there is a substantial lackof knowledge regarding the impact this might have on the environment in the future. It ishowever already possible to measure the pharmaceutical content in watercourses and some of its consequential effects on water organisms have been proven. That is why a new approach to pharmaceuticals, and pharmaceutical use, is needed, one where environmental concerns are taken into consideration. This is the purpose of sustainable pharmaceutical use. The intentionof this paper is to explore this concept, as well as to illustrate the preconditions for sustainable pharmaceutical use and its development in Sweden. In order to do so, I have carried out half structured interviews with a few important stakeholders, and conducted an analysis of web pages belonging to Pharmaceuticalcompanies and the Pharmaceutical agency. The driving forces that have been identified arefor instance using information as away to educate the general public and the manipulation of economical advances and constrains as tools to guide the people into making more environmentally friendly decisions. Impediments that have been mentioned are among others the indistinctenvironmental goals and the lack of knowledge regarding the risks pharmaceuticalshave on the environment.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö. Resultatet av denna studie är att lärarna trots att de inte är styrda av en strikt läroplan rörande hållbar utveckling i undervisningen tar dessa lärare upp hållbar utveckling i undervisningen på eget initiativ. Detta initiativ bygger på att de har en positiv attityd till lärande för hållbar utveckling. / Sustainable development is a concept that today can be found in most policy documents for schools in Sweden. The purpose of this study is to examine how sustainable development is applied in teaching and teachers' attitudes to implementing sustainable development in their teaching. The curriculum is free to interpret in terms of sustainable development which gives teachers the flexibility to apply sustainable development in the teaching of his interpretive.The study is based on interviews of five teachers in the Secondary School and the location for this study is Malmo. The result of this study shows that teachers interpret sustainable development on their own initiative even though they are not driven by a rigorous curriculum. This initiative is driven by that they have a positive attitude towards learning for sustainable development.

Det sägs att vi lever i ett nätverkssamhälle där öppen samverkan över gränser är en nyckel till innovativt skapande och framgång. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som sträcker sig över gränser är ämnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag många aktörer som försöker uppmuntra allmänheten till mer hållbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nätverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nätverkande aktiviteten i Malmö kring hållbar privatkonsumtion med särskilt fokus på intervjupersonernas syn på nätverk och nätverkande samt problematiken kring gränsöverskridande samarbeten. Studien konstaterar att det finns en omfattande nätverkande aktivitet i Malmö, men trots en enad diskurs, ett gemensamt högre mål och en positiv inställning till nätverk utgör verksamheternas olika fokus ett hinder för närmare samarbeten. Det finns anledning att samordna och involvera fler aktörer i ett öppet och gränsöverskridande nätverk för hållbar privatkonsumtion. / It is said that we live in a network society where cooperation across boundaries offers solutions to innovative creativity and success. In the era of globalization this may influence the communication about local and global problems. A problem that extends boundaries is the issue of consumption, and there are several actors in Malmö today who tries to encourage more sustainable consumption patterns to the public. But what role does networking have for these actors? Through interviews, this study examines the networking activity in Malmö on sustainable consumption with particular focus on the interviewees view on networks and networking and the matter of cross-boundary cooperation. The study finds that there is an extensive networking activity in Malmö, but in spite of a unified discourse, a common higher goal and a positive attitude towards networking, the different focus of the actors constitute obstacles to closer cooperation. There is a need to coordinate and involve more actors in an open and trans-boundary network for sustainable consumption.