År 1992 genomfördes Äldrereformen i Sverige. Det innebar att mer avancerad vård ges i patientens hem. Slutenvårdens vårdplatser minskar, medicintekniska utvecklingen går snabbt framåt och på grund av en åldrande befolkning vårdas allt fler patienter i hemmet. Hemsjukvårdens organisation i vårt land ser olika ut. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans upplevelse av sin specifika kompetens samt kompetensbehov i arbetet i kommunens avancerade hemsjukvård. Författarna valde kvalitativ intervjustudie, induktiv ansats för att belysa studiens syfte. Åtta distriktssköterskor intervjuades, i en mellanstor svensk stad.  Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. I resultatet identifierades tre kategorier som beskriver upplevelsen av distriktssköterskans kompetensbehov. Formell kompetens, reell kompetens och ansvar för kompetens. Distriktssköterskorna ansåg att distriktssköterskeutbildningen är bra. Den erhållna hälsofrämjande kunskapen används även i den avancerade hemsjukvården. Distriktssköterskorna framförde önskemål om mer riktad utbildning då distriktssköterskan arbetar med olika områden. Det ansågs att annan specialistutbildning berikar kompetensen i hemsjukvården då de möter många olika patienter med olika behov. Distriktssköterskorna beskrev att yrkeserfarenhet och samarbete med team ökar kunskap kollegor emellan och det skapar möjlighet för patienten att få bästa möjliga vård. De menade att både den enskilda distriktssköterskan och organisationen tillsammans måste ta sitt ansvar för kompetensutveckling. Både genom att söka egen evidensbaserad kunskap men att organisationen ska ge tid till handledning, reflektion för att ge patienterna god vård. Det resultat som författarna ansåg mest intressant var att distriktssköterskorna beskrev att en vårdsituation som de behärskar, känner trygghet i utförandet av, upplevs inte av den enskilda distriktssköterskan som avancerad längre.

Bakgrund: Turismindustrins utveckling har genererat i konsekvenser inom ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Isla de Holbox är en naturskyddad ö i Mexiko som har potential till ökning av turismbesökare, vilket kan leda till ohållbara nivåer. Inställningen människor har till miljön anses vara en av de mest inflytelserika faktorer i att förutsäga miljömässigt ansvarsfullt beteende. Det har framkommit att människors miljöhänsyn och miljövänliga beteende påverkas avsevärt av deras skilda livsstilar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka turisternas semesterbeteende och medvetenhet ur ett hållbart miljöperspektiv. Metod: Studien baserades på en enkätundersökning med 50 respondenter under tidsperioden 23-30 mars 2016 på ön Isla de Holbox, Mexiko. Resultat: Studien visade att respondenterna är miljömedvetna men att alla inte är miljövänliga i sitt beteende, både i sitt vardagsliv som på sin semester. Slutsats: Miljövänligt beteende och miljömedvetenhet kan skilja sig mellan individer. Det har framkommit i studien att det är en ekonomisk kostnadsfråga att agera mer miljövänligt. / <p> Språkutveckling i matematik</p>

Genom att skapa minnen kopplade till ting får vi människor en känslomässig anknytning till dem. Många har i sina hem arvegods som använts genom flera generationer och som fortfarande fyller en funktion i vardagen. Målet med mitt projekt är att skapa en filt som ägaren kan använda genom hela livet och sedan kunna lämna vidare till nästa generation. Genom materialval ska filten tillåta användning samtidigt som den är tålig nog att användas genom flera generationer. / By creating memories connected to things, we create an emotional bond to them. Many people have heirlooms in their homes used by several generations that still plays a role in their everyday life. The goal of my project is to create a blanket that the owner can use throughout their entire lifes and then be able to pass on to the next generation. The material should allow the blanket to be used while being durable enough to be used by several generations to come.

InledningArbetets undersökningsområde är utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena.Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningsätt som syftar till att sammanföra teori ochpraktik i autentiska miljöer genom upplevelse och reflektion. I arbetet har den pragmatiskalärandeteorin använts som utgångspunkt. Kvalitativ metod användes för att få en djupareförståelse över hur elever har resonerat.SyfteArbetets syfte är att undersöka hur elever i grundskolans tidigare år upplever sitt eget lärandesamt hur deras lärande tar sig i uttryck i undervisning utomhus inom de naturorienterandeämnena.MetodStudien omfattar en kvalitativ forskningsmetod där redskapen intervju och observationanvänts för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Urvalet vid observationenbestod av två klasser med cirka tjugo elever vardera i grundskolans tidigare år. Urvalet vidintervjuerna bestod av tio elever från de båda klasserna. Studien bedrevs i enlighet med deforskningsetiska principerna.ResultatI studiens resultat framkommer det att alla intervjuade elever har en positiv inställning till attundervisas utomhus. De orsaker eleverna främst uppgav till att de upplever sitt lärandeutomhus som positivt är att det är lustfyllt och skapar en variation till undervisningen sombedrivs inomhus. Eleverna redogjorde även för att de framförallt tycker det är bra att varautomhus om de ska lära sig någonting om naturen. Under den utomhuslektion somobserverades togs elevernas lärande i uttryck på det sätt att de fick möjlighet att använda sigav flera sinnen samtidigt, uppvisade en hög motivationsgrad och ett engagemang för dentilldelade uppgiften. I resultatet framkommer vidare att utomhusmiljön ökade möjligheternatill fysisk aktivitet och rörelse, vilket tillvaratogs av samtliga elever under den utomhuslektionsom observerades. Möjligheten till ökad rörelse uppgav många av eleverna också som enpositiv aspekt vid utevistelsen. Därutöver uppgav flera elever att de upplever ett ökatvälbefinnande utomhus.

Många företag och industrier arbetar idag ständigt med att utveckla mindre miljöbelastande sätt att arbeta på, det beror på hårdare lagar och regler än tidigare angående utsläpp till miljön. Företag inventerar mycket resurser på ny forskning och ta fram nya metoder, allt för att bidra till en hållbar utveckling. St1 är ett av de företagen som vill vara med i arbetet för en hållbar utveckling och främst av förnybara bränslen. St1 har utvecklat en ny metod för framställning av etanol utav restråvaror från livsmedelsindustrin. Det bildas även drank som är en biprodukt som man kör ut till lantbruk för att använda som djurfoder eller vid produktion av biogas. Metoden benämns som Etanolix och den nya anläggningen på St1 Refinery AB är den senaste som fått namnet Etanolix 2.0. Syftet med rapporten är att visa hur integrering kan göras med en ny anläggning tillsammas med en redan befintlig och hur man kan ta till vara på outnyttjade resurser. I rapporten beskrivs de olika hjälpsystem som är integrerade med Etanolix 2.0 som processvatten, kvävgas samt ånga och kondensat. Det beskrivs också hur första året med Etanolix 2.0 i drift har gått och vad som varit utmaningarna vid uppstarten. Slutsatsen vi kom fram till är att Etanolix metoden bidrar till en hållbar utveckling och steget närmare att skapa framtida förnybara bränslen. Projekt Etanolix 2.0 är fortfarande i uppstartningsfasen och behöver ytterligare utveckling innan optimal produktion av etanol kan ske.

InledningStudien handlar om hur förskollärare arbetar med återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Undersökningen belyser även återanvändningscentret Skatan som är en del av Sinkadusen och dess betydelse för förskolans verksamhet.SyfteVårt syfte är att undersöka hur några förskollärare resonerar om begreppet återvinningsmaterial, samt hur och varför förskollärarna använder återvinningsmaterial i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Vi har även valt att undersöka hur ett återanvändningscenter arbetar och samarbetar med förskolor.MetodI studien har vi använt oss av den kvalitativa metoden med intervju som redskap. Öppna intervjufrågor användes då syftet var att undersöka förskollärares resonemang kring återvinningsmaterial. Åtta förskollärare intervjuades i tre olika kommuner, samt en intervju utfördes med två pedagoger från återanvändningscentret Skatan i Mölndals stad.ResultatResultat av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska arbeta med hållbar utveckling utefter läroplanen. Däremot visar studien att de deltagande förskollärarna arbetar olika mycket med återvinningsmaterial. I resultatet framgår det att återvinningsmaterial ofta används och finns tillgängligt i den skapande verksamheten, i bygg- och konstruktionslekar samt ute på gården.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.

In Visby, cruise calls have become less frequent over the years and to prevent this development it has been decided to build a cruise port located south of Visby harbor. To reach Visby the cruise passengers need to pass through the harbor and all its crossings. However, in Visby harbor the ferries to the mainland are already causing traffic jams during peak season and without a functioning transport solution the cruise passengers will probably cause even bigger problems. In order to encourage a sustainable tourism a traffic solution for the harbor needs to be presented. The aim of this study is to evaluate how the new cruise port will affect the traffic situation in Gotland, both local and regional. A qualitative study has been carried out to gather information and opinions from local actors in Gotland, regarding traffic and tourism. Based on this qualitative study and a method developed by the Swedish transportadministration, four different transport solutions have been evaluated. One shuttlebus solution and three different walkways. These solutions have been simulated in the software Vissim in order to evaluate the efficiency for each solution, and in Enviver to calculate the emissions they cause. The study shows that the walkway that does not affect traffic in the harbor is the solution that is most efficient and has lowest emissions, but it also demands large investments. The shuttlebus solution was also efficient but with higher emissions and it is dependent on buses and drivers to be available.

Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som uppstår vid planläggning av bostadsändamål intill järnvägsspår. Dagens planering är präglad av ett förtätningsideal inte bara i Sveriges större städer utan även på mindre orter. Hand i hand med förtätning eftersträvas ett minskat bilanvändande och järnvägstrafik lyfts fram som ett lämpligare transportsätt utifrån ett miljöperspektiv. Järnvägstrafik påverkar sin omgivning i form av buller, vibrationer och elektromagnetiska fält, samt skapar risker för urspårning av tåg. När järnvägstrafik passerar genom täta urbana miljöer skapas intressekonflikter mellan järnvägens effekter och rådande förtätningsideal, eftersom bebyggelsen påverkas av dessa. Uppsatsen studerar vilka dessa intressekonflikter mellan järnvägen och bostäder är, samt hur de kan ges uttryck med hjälp av en fallstudie. Fallstudien tittar närmare på två fallorter, Växjö och Kungsbacka för att närmare studera vars en detaljplan gällande ny bostadsbebyggelse vid järnvägsspår. Avvägningar mellan intressekonflikterna kommer till uttryck i fysisk planering som blir en medlare mellan intressena. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förtätning av bostäder vid järnvägsspår.

Energieffektiviseringar är ett verktyg för att minska energianvändningen och de miljöbelastningar den ger upphov till, men de miljömässiga vinsterna av effektiviseringar äts i många fall upp av s.k. rekyleffekter (RE). Den här studien handlar om hur dessa rekyleffekter kan förebyggas vilket skapar möjligheter för mer miljömässigt hållbara energieffektiviseringar. Arbetet första frågeställning syftade till att ge svar på om direkta RE uppstått i samband med energieffektiviseringar som gällde belysning inom företag. Om inga direkta RE av betydelse uppstått innebär det att de besparingar som gjorts blivit tillgängliga för investeringar i andra typer av konsumtion av varor och tjänster. Dessa varor och tjänster är i sin tur miljöbelastande, vilket ger upphov till s.k. indirekta RE. Arbetets andra frågeställning syftade därför till att ge svar på vad som skulle motivera företag att satsa dessa resurser på miljöförbättrande åtgärder för att dämpa dessa indirekta RE. Beräkningen av direkt RE gjordes med en "före- och efteranalys" av energianvändningen i samband med energieffektiviseringen. För att isolera vad som var direkt RE samlades också data in kring faktorer som påverkar energianvändningen som förändringar av upplyst golvyta och ljusstyrka samt installation av belysningsstyrning. För att besvara arbetets andra frågeställning gjordes en web-enkät. Studien kom att omfatta sex företag inom tillverkningsindustrin och detaljhandeln. Resultatet av beräkningen av direkt RE visar på resultat mellan 4,7 % till -72,2 % vilket innebär att ekonomiska besparingar gjorts. Resultatet visade att besparingarna i första hand användes till att förbättra företagens resultat och produktion. Företagen såg inga hinder i att investera dessa resurser i miljöförbättrande åtgärder, men dessa investeringar gjordes sällan. Faktorer med starka drivkrafter för att motivera sådana investeringar identifierades som lösningar med potential att stärkta företagens varumärke, med en tydlig koppling till företagens verksamhetsområde och miljöpolicy. Möjligheten till att få råd och utbildning för att förbättra företagens miljöprestanda var också en stark drivkraft. / Improving energy efficiency is a way to reduce energy use and the environmental strain the latter can cause, but the environmental gains of such measures are in many cases diminished by rebound effects (RE). This study is an examination of how these RE can be prevented, thereby creating opportunities for more environmentally sustainable energy efficiency improvements. The first part of this study was aimed at determining if direct RE have emerged in parallel with increased energy efficiency efforts of indoor lighting within corporations. If no direct RE of significance could be measured, the cost savings that have occurred would then be available for investment in other types of goods and services. These goods and services, in turn represent a strain on the environment, giving rise to so-called indirect RE. The second part of this study was therefore aimed at determining what would motivate corporations to invest these cost savings in environmental improvement measures to lower those indirect RE. The calculation of direct RE was done with a “before-after” analysis of energy use in connection with energy efficiency improvement. In order to isolate the direct RE, data was also gathered about factors that effect energy use, such as changes in illuminated floor area and luminosity as well as installations of automated lighting control systems. A web survey was used for the second part of this analysis. Six companies within the manufacturing and retail industries participated in this study. The calculation of direct RE yielded a result between 4.7% to -72.2%, which showed that cost savings had been made. The results also indicated that the savings were primarily used to increase the companies’ profit margins and production. The companies did not see any obstacles to invest these resources in environmental improvement measures, but these investments were rarely made. The factors identified as strong motivators for such investments were solutions with the potential to improve the companies’ brand, with a clear connection to their trade and environmental policy. The possibility to get guidance and education on how to improve environmental performance was also a strong motivator.