Bostadsbristen i Stockholms län har under de senaste åren eskalerat och staden står inför en stor utmaning att tillföra bostäder till den snabbt växande befolkningen som dessutom ska eftersträva en hållbar stadsutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur förtätning kan användas för att skapa ett mer hållbart bostadsbyggande i det nya bostadsområdet Väsjön i Sollentuna kommun. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän har genomförts samt en analys av plan- och strategidokument för att undersöka om det finns finns förutsättningar för Väsjön att utvecklas ur ett hållbart perspektiv. Den dynamiska resursmodellen har använts som stöd för att analysera hur kommunen förtätar Väsjön med nybebyggelse genom att analysera de olika resurserna som ingår i hållbar utveckling. Resultatet visar att förtätning och nybebyggelse i Väsjön har stora förutsättningar för att bidra till en hållbar stadsutveckling eftersom flera positiva effekter återfinns i de sju olika resurserna. Det är framförallt de fysiska och ekonomiska resurserna som påverkas positivt till följd av den lokala infrastrukturen och servicen som nyttjas och utformas. Hållbar stadsutveckling tillsammans med förtätning är väldigt komplext men i Väsjön finns det stora potential för att uppnå en hållbar stad.

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som ökar i Sverige. Studier världen över visar på att det är vanligt med låg följsamhet till behandling hos astmapatienterna, detta kan leda till onödiga besvär från astman och försämrad livskvalité. E-hälsoverktyg förväntas ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i sin sjukdom och leda till ökad självständighet och trygghet i sin egen hälsa i förhållandet till sin sjukdom. På detta sätt ska patientens livskvalité kunna öka. Astmapatienten har ett stort inflytande av att själv kunna påverka sin sjukdom. Kan ett E- hälsoverktyg stärka deras egenvårdsförmåga? Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad astmapatienten önskar få för information och stöd genom ett E-hälsoverktyg för att öka möjligheten till egenvård. För att uppnå syftet har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats som analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) beskrivning. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta astmapatienter från olika städer i Västra Götalandsregionen. Studien visar att uttrycket egenvård inte var känt hos astmapatienten. De kunde se fördelar med att ha en egen skriftlig egenvårdsplan, de uttryckte att den kunde förbättra deras egenvård som vid förkylning eller träning. Att möta andra med astma genom ett E-hälsoverktyg var ett önskemål som framstod som viktigt. Det framkom att astmasköterskan har en viktig roll att fylla för att stärka egenvården hos astmapatienten och om det är kontinuitet i denna roll så inger det en trygghet.

Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet. Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier. Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

Vid neurologisk skada, såsom stroke eller Cerebral Pares, är det vanligt att drabbas av muskelspasticitet. Ett alternativ till sedvanlig rehabilitering och habilitering kan vara att träna i hemmet med ett hjälpmedel vid namn Mollii. För att kunna använda detta hjälpmedel krävs engagemang från användaren. Fokus i examensarbetet har varit att undersöka vad i livsvärlden som påverkar följsamhet av rekommenderad träning. Det förhållningssätt en distriktssköterska bör ha till en person som ska få stöttning till att inte ge upp och ha en bibehållen följsamhet har varit en viktig del. Detta har gjorts genom att följa redan befintlig forskning där 27 deltagare har provat Mollii, en helkroppsdräkt med elektroder. De har i hemmet använt dräkten i sammanlagt 12 veckor och har under denna tid skrivit dagbok med på förhand tryckta frågor och möjlighet att skriva fri text vid två av frågorna. Syftet är att beskriva delar av livsvärlden för personer med muskelspasticitet och hur denna inverkar på följsamheten till hjälpmedelsbaserad träning. Genom en kvalitativ innehållsananlys av dagböckerna har en sammanställning gjorts över vad i deltagarnas livsvärld som kan ha påverkat dem till att träna med hjälpmedlet. Resultatet visar att olika dimensioner av deltagarnas livsvärld påverkade dem att vara följsamma eller ej. Den fysiska-, sociala-, och mentala dimensionen kan antingen hjälpa eller minska deltagarens möjligheter till träning med Mollii. När behov av ett hjälpmedel uppkommer kan distriktssköterskan bidra med en analys av livsvärlden, för att tydliggöra vilka inre resurser personen har för att kunna tillgodogöra sig hjälpmedlet. Detta kan vara betydelsefullt utifrån perspektiven samhällsnytta och hållbar utveckling.

TITEL: Surfing mellan fjällen – en studie om ekoturism i surfingdestinationen Hoddevik Frågeställning: Studiens huvudfråga grundar sig i de konsekvenser turism kan föra med sig. För att förhindra en destruktiv turism kan ekoturismen ses som ett redskap. Studien undersöker hur ekoturism kan användas i Hoddevik för surfingaktörer. Vilka positiva effekter kan ekoturism bidra med till surfingaktörerna i Hoddevik? BAKGRUND: Efter tre års utbildning inom hållbar turismutveckling har jag både fått förståelse och respekt för hur destinationer som Hoddevik kan påverkas negativt av turism, men även hur de med rätt redskap kan utvecklas till en fantastisk turistdestination. Mitt redskap blir ekoturism, med surfing som aktivitet. Studien undersöker hur surfingaktörerna i Hoddevik kan utveckla turismen där på ett gynnsamt sätt för både naturen och lokalbefolkningen med hjälp av ekoturism. SYFTE: Syftet är att undersöka surfingaktörerna i Hoddevik, hur de arbetar och om de kan tillämpa ekoturism i sina verksamheter för att medföra en positiv utveckling till Hoddevik som destination. METOD: Studien tillämpar en kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer med personer inom surfingen i Hoddevik SLUTSATS: De största positiva effekterna som ekoturism kan bidra med till surfingaktörerna i Hoddevik är: goda relationer med lokalbefolkningen, en väl bevarad natur, ingen negativ påverkan på kulturlandskapet och utbildning som exempelvis kan bidra till att surfingturister tar sitt ansvar gällande nedskräpning. Enligt Hanen, som utför ekoturismcertifieringen i Norge, finns det goda möjlighet för surfing att användas som en aktivitet inom ekoturism. Surfingaktörerna i Hoddevik arbetar delvis med ekoturism idag, även om de inte är medvetna om att deras arbete faller inom ramen för ekoturism. Med en vacker natur och ett välbevarat kulturlandskap finns det goda förutsättningar för surfingaktörerna i Hoddevik att arbeta med ekoturism idag och i framtiden

Den vetenskapliga diskussionen om demokratins innebörd har i vår tid ofta rört begreppet "deliberativ demokrati". Detta är en demokratiuppfattning som understryker åsiktsbildning på gräsrotsnivån. Idén är ett människor samtalar under tvångsfria former och utvecklar en åsikt genom samtalet. På denna grund tänkes sedan de samtalande tillsammans påverka samhället på något sätt. I Martin Lundbergs studie granskas denna teori kritiskt genom att närgående studera ett empiriskt fall - en serie samtal som handlar om hållbar utveckling. För alla som har ett intresse i dessa frågor ger Lundbergs studie ett mycket intressant inlägg i diskussionen om deliberativ demokrati.

Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.

Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering.

Hållbar utveckling är ett begrepp som fick sitt genomslag år 1987 av FN:s världskommission. Det innebär att skapa en fungerande utveckling på tre olika dimensioner; miljö, ekonomi och socialt. Sveriges strategi för att leva upp till de tre dimensionerna finns definierade och delas ini sex områden: hållbar konsumtion och produktion, hälsa, ekonomisk utveckling, socialsammanhållning, miljö och klimat samt global utveckling. Regeringen lyfter även fram fyra strategiska utmaningar som kommer att stå i fokus och en av de utmaningarna är att bygga samhället hållbart. Det ökade intresset för hållbar utveckling har lett till att fastighetsbranschen har börjat fokusera mer på dessa frågor. Därför har de börjat anpassa sina strategier för att kunna erbjuda hållbara fastigheter till marknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka fastighetsutveckling på nya och befintliga byggnader samt ge en förståelse över hur fastighetsbolag arbetar med ett hållbart byggande. Rapporten har utgått från ett kvalitativt och kvantitativt förhållningssätt för att få en bredare och mer djupare förståelse för det som ska studeras samt har litteratur och artiklar använts för att få kunskap om ämnet hållbar utveckling. Intervjuer genomfördes och besvarades av personer med direkt anknytning till ämnet samt genomfördes en enkätundersökning. Resultat visar att hållbart byggande kan medföra olika utmaningar under ett projekt och avgör hur framgångsrikt ett hållbart projekt blir. Dessa utmaningar är grundar sig i faktorer som finansiella begränsningar, brist på initiativ hos byggaktören att bygga hållbart, implementering av hållbar teknik, komplexa renoveringsmetoder vid energieffektivisering av byggnad samt kommunikationsbrist mellan de olika parterna i ett projekt. De olika utmaningarna kan lösas på olika sätt. Att ha en tydlig strategi som tas fram av ledningen och ett samordnat miljöarbete är en förutsättning till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Samt är uppföljning ett av de viktigare momenten i ett strategiskt arbete och ett sätt att kontrollera att framtida komplikationer undviks. Sammanfattningsvis kan nyckeln till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete vara genomstandardiserade strategier och verktyg samt kan det vara ett sätt undvika de utmaningar som förekommer i hållbart byggande. / Sustainable development is a concept that got its breakthrough in 1987 and was coined by the UN World Commission. The meaning of this term is to create a functioning development in three different dimensions: environmental, economical and social. Sweden’s strategy for living up to these three dimensions is defined and divided into six different areas: sustainable consumption and production, health, economic development, social cohesion, environment, climate and global development. The government raises four strategic challenges that will be in focus and one of the challenges is to build a sustainable society. The increased interest in sustainable development has led to the real-estate industry focusing more on these issues. Therefore, they have begun to adapt strategies to offer sustainable real estate to the market. The purpose of this study has been to investigate property development in new and existing buildings in addition to bring an understanding of how real estate companies work with sustainable construction. The report is based on a qualitative and quantitative methods to gain a broader and deeper understanding of the subject matter and literature and articles have been used to gain knowledge about the topic of sustainable development. Interviews have been conducted and answered by people directly related to the subject matter and a questionnaire survey was also conducted. Results show that sustainable construction can lead to different challenges during a project and those challenges can determine how successfully a sustainable project will be. These challenges lies in factors like financial constraints, lack of initiative from the developer to build sustainable, implementation of sustainable technologies, complex renovation methods for building energy efficient and the lack of communication between the various parties in a project. These different challenges can be solved in different ways. A prerequisite for a successful sustainability work lies in having a clear strategy developed and adopted by the management and issues can be prevented by having a coordinated environmental work within the organisation. Simultaneously the following up of the sustainability work is one of the most important elements of strategic work and a way to control that future complications are avoided. In summary, the key to successful sustainability work could be through standardized strategies and could be a way to avoid the challenges that arise in sustainable construction.

Denna kvalitativa studie undersöker den så kallade Norgemodellen i en norsk vattenkraftskommun, Storfjord, för att diskutera vattenkraftens lokala påverkan och förstå mer om inställningen till och konflikter kring vattenkraft. Teori kring konflikter inom hållbar utveckling diskuteras och analyseras med empirin erhållen från fem intervjuer med totalt sju personer. Studien visar att vattenkraften har haft stor betydelse för Storfjord kommun ekonomiskt och socialt genom en utökad infrastruktur, ekonomiska möjligheter och nya arbetstillfällen. Men det finns även de som ser vattenkraften som något negativt då den ekonomiska kompensationen inte är tillräcklig för miljöeffekterna samt att det inte kan kompenseras. Något som framgår är att den ekonomiska aspekten av hållbarhet har en avgörande betydelse för inställningen kring vattenkraft och att detta är viktigt för en känsla av social rättvisa. Studien visar också att relationen till naturen skiljer sig hos olika individer och att det påverkar synen på hur den ska användas som resurs. Det framkommer att det är svårt att uppnå fullständig hållbarhet då det alltid finns olika intressen och prioriteringar.