No description available.

It is being said that politicians are carriers of thoughts and ideas of what is identified as a problem and its solution. These thoughts and ideas can spread and influence the citizens who in turn act accordingly to these ideas. Politicians can by this function steer the society by spreading their thoughts and ideas. Therefore it is of interest to study political ideas to be able to outline what the future might bring since citizens act upon these ideas. This study’s aim is to examine what ideas politicians have regarding the future of Swedish agriculture which is said to be on the edge of a transition. For the last forty years, Swedish agriculture has been affected by an increasing import and urbanization which has led to a decrease in farms. The sector is also threatened by a number of problems such as climate change, increased global competition and a growing global population. It is therefore of interest to study the ideas politicians have about the Swedish future agriculture since these ideas are incorporated into society and acted upon. What ideas do the politicians have about the future of Swedish agriculture and what challenges and solutions do they recognize? By interviewing politicians I will, with the help of discourse analysis, unravel what thoughts and ideas they have. The analysis shows that the majority of the interviewed politicians have a negative future outlook for Swedish agriculture. They all recognize economic aspects to be the main problem such as an increased import and global competition. Also many of the politicians agree that the consumers have a lack of knowledge about food production which prevents them from understanding what it really costs. The study shows that the politicians have similar ideas of what the problem is but they have different ideas of how to manage these problems. The right wing politicians mainly argue for market based solutions. They want to consumers to decide and therefore supply them with information so that they can make the “right” decision when buying food. The left wing politicians argue for more governmental means of control such as governmental economic support and increased taxes for fossil fuels and pesticides. The socialist party, the green party and the left wing part think the market forces are too weak to handle issues such as food security by itself. Most of the politicians have solutions that can be connected with Warren Belascos technological solutions, which means technological fixes that can give humans the chance to continue with the same consumption. However, the leftwing party, the green party, advocates for more anthropological solutions, in other words changes in human consumption. To summarize the results, the politicians mainly have a negative outlook with a focus on economic challenges. However, the politicians also have different solutions which can shine a positive light on the future for Swedish agriculture highlighting quality, increasing demand for local produced products and improved demand for governmental purchasing. Many of the politicians also want to create a common agricultural strategy where to agree about food security issues. / Politiker anses kunna styra samhället genom sina tankar och idéer. Det vill säga att politikers idéer om vad som anses vara problem och lösningar kan spridas till medborgarna som agerar därefter. Studier utav politikers idéer är av stor vikt, framförallt gällande för att kunna studera ett förändringsförlopp. Det svenska jordbruket anses stå inför stora förändringar och enorma utmaningar såsom klimatförändringar och ökad import. Denna studies syfte är att undersöka vilka idéer politikerna har om det framtida svenska jordbruket då detta kan ge en inblick i åt vilket håll utvecklingen kommer gå. Studien visar att de intervjuade politikerna, som sitter i miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen, har en relativt dyster syn på framtidens svenska jordbruk. Många tror att importen kommer öka och att det storskaliga jordbruket kommer fortsätta växa. Dock är det en del politiker som menar att utvecklingen kommer att gå åt två riktningar, en mot billig mat som leder till storskaligt jordbruk och en utveckling mot att fler blir villiga att betala för mervärden vilket kommer leda till mer småskalig produktion. Studien visar att politikerna har liknande idéer om vad som är problem men olika idéer om vad som kan vara lösningen. Det överhängande problemet enligt politikerna är försämrad ekonomin och dålig lönsamheten såsom ökad import. Andra problemområden som nämns men av olika politiker är att konsumenterna har bristande kunskap om livsmedelsproduktion, att djurskyddslagarna inom EU inte efterlevs och att offentlig upphandling måste börja inkludera andra krav. Politikerna föreslår olika lösningar och aktörer som ska lösa detta och dessa kan kopplas samman med politikernas ideologiska grund. Sammanfattningsvis föreslår regeringspolitikerna att marknaden ska styra och vill inte att staten ska involveras och oppositionspolitikerna anser att staten bör ansvara för utvecklingen. Främst är det moderaten och folkpartisten som förespråkar marknadslösningar medan centerpartisten och kristdemokraten föreslår lite fler statliga lösningar såsom statligt stöd till bioenergi. Oppositionspolitikerna föreslår fler statliga lösningar, såsom offentlig upphandling och ekonomiskt stöd då konsumtionsmakten inte anses vara tillräckligt stark. Sverigedemokraten är ambivalent och förespråkar både statlig styrning såsom importförbud och marknadsstyrning såsom minskad skatt. Dessutom har politikerna skilda idéer om vilken typ av lösningar som ska användas. De flesta föreslår teknologiska lösningar, det vill säga stötta innovation och teknik som kan möjliggöra att vår konsumtion inte behöver ändras. Miljöpartisten och vänsterpartisten är de politiker som anser att människors konsumtion bör ändras då den är ohållbar. Även om politikerna föreslår olika lösningar har de även några liknande idéer om hur framtidens svenska jordbruk kan kunna utvecklas. Många nämner att Sverige har naturgivna förutsättningar som skapar mervärden. De flesta politiker tror även att efterfrågan på lokalproducerat och hälsosam mat kommer att öka vilket gynnar svensk produktion och att produktion av bioenergi bör öka. Flertalet av politikerna förespråkar en förbättrad offentlig upphandling och att djurskyddslagstiftningen inom EU bör harmoniseras. Majoriteten av politikerna kritiserar hur markanden inte helt kan lösa livsmedelssäkerheten eller miljönyttor. De flesta föreslår därför att en gemensam livsmedelsstrategi bör införas där politikerna kan komma överens om självförsörjningsgrad. Sammanfattningsvis har de intervjuade politikerna relativt dyster tro på framtidens svenska jordbruk då lönsamheten är för låg. Dock skymtar också mer positiva idéer såsom att politikerna tror att efterfrågan på lokal producerat kommer öka något som ska stöttas av staten, bland annat genom offentlig upphandling. Politikerna uttrycker en frustration över att inte konsumenterna vet något om livsmedelsproduktion och därmed inte kan uppskatta bondens arbete. Politikerna vill att maten ska få en ökad identitet och ge bonden en hjältestatus. Detta kan sprida en mer positiv bild av framtidens svenska jordbruk som kan innebära att fler vågar satsa på detta.

Syftet med uppsatsen är att beskriva projektets gång och redogöra de olika val som har gjort. I projektet har jag sammarbetat med Volvo personvagnari Göteborg där jag också har suttit och arbetat. Temat för hela projektet blev ”barn i bil” och sedan också förvaring. Utifrån detta temat tog jag sedan fram ett koncept och en produkt som ska passa i Volvos nya personbilar.  Här visas de metoder jag har andvänt mig av i min designprocess och vilka problem jag stötte på. Exempel på två metodes som jag har använt mig av är shadowing och benchmarking.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten. Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning. Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap. En tredje konstruktion av en mindre hållbarhetsintresserad konsument uttrycks av de två mest marknadsorienterade organisationerna, som istället vill sälja hållbarhet till ”vanliga” konsumenter med positiva budskap om lust och egennytta. Diskursanalysen synliggör att konstruktioner av konsumenten är kopplade till specifika kontexter. Officiell kommunikation som konstruerar en hållbar konsument nyanseras och ger ny medvetenhet om mindre kommunikativa konstruktioner av konsumenter med begränsad potential till ansvarstagande för hållbar utveckling.

No description available.

Utgångspunkten för detta arbete är hållbar utveckling och barns lärande om vår miljö. Vi har valt att använda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lärande om hållbar utveckling i förskolan. Arbetet innehåller två produkter som är skapade för att användas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna består av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befäster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet är att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vår gemensamma miljö. I arbetet beskrivs skapandet av produkterna samt tankarna bakom de beslut som tagits under arbetsprocessen. Fyra förskollärare har gjort en bedömning av boken som redovisas i en mindre utvärdering. I diskussionen finns reflektioner och svårigheter som arbetet medfört.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9. Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling. Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9. Metoden går i korthet ut på att studera hur begreppet hållbar utveckling ges mening genom sin relation till andra begrepp i de studerade materialen, i enlighet med Laclau och Mouffes diskursteori. Dessa begrepp organiseras i kartor vilka påvisar hur olika begrepp har olika inverkan på diskursen hållbar utveckling. Resultatet av studien visar att det inte finns någon tydlig hegemoni kring vilket innehåll läromedel fyller hållbar utveckling med. I analysen framgick att diskursen ligger åt det normativa hållet, om än med flera undantag. Diskursen i stort är mestadels att betrakta som tekno- och antropocentrisk och få exempel på förespråkande av någon större omvandling av samhällssystemet fanns att se. Men hållbar utveckling konstitueras olika i olika läromedel och valet av läromedel har följaktligen stor betydelse för vilket meningsinnehåll som erbjuds eleverna.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta. Vår undersökning gick till som så att vi genom en sökmotor på internet samt kontakter med pedagoger fick vetskap om förskolor som har Grön Flagg certifikat. Vi valde ut några av dessa och mailade vårt missiv till dem. När vi sedan fick svar att de ville delta i vår undersökning mailade vi vår enkätundersökning till dem som de sedan besvarade och mailade tillbaka till oss. I enkätundersökningen valde vi att använda oss utav öppna frågor. Detta för att de pedagoger som deltog i undersökningen skulle kunna svara med egna ord. Bryman (2011) beskriver att öppna frågor ger en större möjlighet att få oväntade svar. Det som framkommit i vår undersökning är att ett bra sätt att engagera barnen i miljöarbete och tänka kring hållbar utveckling är att arbeta med olika miljöinriktade teman tillsammans med barnen. De förskolor som deltog i vår undersökning arbetar båda mycket med källsortering. De samlar skräp som de sedan källsorterar på förskolans återvinningsstation och när de kärlen är fulla går de sedan med skräpet till en större återvinningsstation utanför förskolans område. De båda förskolorna arbetar också med odling av grönsaker, kryddor och blommor. Detta gör de för att barnen ska se och lära sig processen från frö till färdig planta.

Permaculture is a design system that aims at developing sustainable human settlements and self-maintained agriculture; it may also be used for community planning. The design system of permaculture aims at mimicking a natural ecosystem; this gives the advantage to make use of all the connections and mechanisms that exist in such a system. The purpose of this bachelor thesis was to compile and spread scientific information regarding five different themes within the areas of ecology, environmental science and permaculture. This was achieved through cooperation with the permaculture inspired Ecovillage Suberbyn in southern Gotland. Information about the central parts of a permaculture ecovillage was used as material for a series of signposts that will be located around the ecovillage Suderbyn. The five selected themes were: An overview of permaculture, The forest garden, The pond, Composting and The use of human excrement and urine.

<p>This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods.</p><p>The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.</p><p>I suggest that education for <em>sustainable development</em> is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas.</p> / <p>Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer.</p><p>De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning.</p><p>Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.</p><p>Jag föreslår <em>hållbar utveckling</em> som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.</p>