Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc. kring begreppet hållbar utveckling.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola. Ett sådant arbete möjliggör en tvärvetenskaplig och holistisk inlärning vilket är i enlighet med den svenska läroplanen. Den andra slutsatsen jag kom fram genom tolkning är att en hållbar bildundervisning hänger samman med ändamåls ändliga lokaler som passar till dagens verksamhet. Med detta menas att en bildsals rumsliga design samt tillgängliga material kan innebära både begränsningar och möjligheter för ett hållbart lärande. Den tredje slutsatsen rör sig om kvalitet på kommunikation mellan lärare och elever samt en individuell anpassade undervisning vilka påverkas av elevtätheten. Det höga antalet elever i ett klassrum betraktas som ett problem och hinder för en hållbar utveckling enligt informanterna, eftersom flera faktorer som underlättar en inlärningsfrämjande relation mellan lärare och elev kan rubbas. Informanterna är eniga om att mindre klasser ger bättre arbetssituation och studieresultat.

No description available.

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år. Det visar vidare att eleverna uppnått ett visst mått av handlingskompetensens, men att samtliga har en bit kvar innan de kan sägas vara handlingskompetenta.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strävansmålen inom området naturvetenskap och lärande från förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hållbar utveckling. Genom observationer med barn, där vi har varit deltagande genom att utföra två olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring återvinning och återanvändning. Intervjuerna gav oss resultatet att pedagogerna gärna arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Pedagogerna vill kunna ge barnen erfarenheter och inspiration att ta hand om vår miljö i framtiden. Pedagogerna använder sig av upplevelser för att barnen lättare ska lära sig om hållbar utveckling. Det som pedagogerna är överrens om, är att de måste bli bättre på är att benämna olika återvinningsmaterial när de skapar med barnen. Under observationerna med barnen uppmärksammades, i vilka situationer barnen lär sig om hållbar utveckling. Experiment utfördes med barnen på två olika förskolor, för att komma underfund med vad dessa situationer leder till när det gäller lärande, och hur barnen tänker kring återvinning. Här såg vi att i samspel med andra sker lärande genom att barnen diskuterar tillsammans med andra barn och pedagoger. Arbetet har även utforskat vad barnen har för tankar om skräp och återanvändning, och här framkom att barnen såg återvinningsmaterialet som ”pyssel”, att bygga någonting av. I denna kreativa uppgift när barnen fick skapa med skräp som material upptäcktes att barnen hamnade i en form av flow, där barnen gick in i sitt arbete med alla sina sinnen, de sjöng, de kände på och experimenterade med materialet. Sist kan vi säga att det är genom alla sina sinnen som barnen lär sig, att genomföra en upplevelse leder till lärande, och barnen verkligen älskade att skapa med hjälp av återvinningsmaterial.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform. / The aim of this work is to examien if and how pupils' attitudes and behaviour are affected by project-based education on sustainable development.

Sustainable development in geographic in compulsory school

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling. Ämnesintegration är ett användbart pedagogiskt verktyg som dock kräver insatser och tid. På skolan arbetar de gärna ämnesintegrerat med sig själva och hållbar utveckling ämnesintegreras ytterst sällan.

SammanfattningVårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten

Hållbar utveckling – hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare år av hållbar utveckling i skolan?Isabell AndreassonRenée NilssonVårt syfte är att genom intervjuer och observationer försöka ta reda på:-Genomsyras undervisningen i skolan av hållbar utveckling?-Kan utbildning om hållbar utveckling förändra Helsingborgs kommun och världen?-Arbetar de två skolor vi har med i undersökningen på liknande sätt med hållbar utveckling i Helsingborgs kommun?-Vad har barn för tankar kring hållbar utveckling?I vår bakgrund och tidigare forskning utgår vi från rapporter som kommer från bland annat skolverket och regeringen. Vi tar också upp hur förloppet om hållbar utveckling har sett ut från 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hållbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hållbar utveckling. Vi tar även upp punkter från barnkonventionen och hur barn ser på allvaret om vår miljö i världen. I vårt genomförande och urval finns det med hur våra intervjuer gick till och varför vi ställde de frågor vi gjorde samt forskningsetiska överväganden och vilka personer vi intervjuade. Vi använde oss av diktafon i intervjuerna med de vuxna medan eleverna ritade teckningar och intervjuades i grupp. I analysen tar vi upp våra frågeställningar och bearbetar, reflekterar och analyserar det empiriska material vi samlat in. Vi har valt att använda oss av underrubriker för att underlätta för läsaren och på detta viset blir arbetet mer strukturerat. Vår slutsats är att samtliga intervjuade tycker att det är viktigt att vi jobbar med hållbar utveckling. Men hälften av de vuxna vi intervjuade hade inte klart för sig exakt vad begreppet innebär. Slutligen har vi en sammanfattande diskussion där vi tar upp synpunkter och ytterligare frågor som kommit upp under arbetets gång. Vilka vi inte har kunnat få svar på men som kan vara intressanta att diskutera vidare i framtiden.