No description available.

Sunlight is important for humans’ health and wellbeing. With urban densification on the rise, the access to sunlight in people’s homes seems to become more and more of a luxury. This paper aims to study how the access to sunlight is handled in detailed development plans in the town of Umeå. To answer the research questions three detailed development plans were studied. First, the handling of sunlight in the planning descriptions was described. Then a content-analysis was conducted of the consultation reports and the verdicts from the Land and Environment Court in these cases regarding sunlight. The conclusion of the study was that the people affected by the plan wanted the social sustainability and their right to a good quality home environment to be more prioritized in the detailed development planning process. The municipality disagreed and stated that the plans would entail economic and environmental benefits. The Land and Environment Court seemed to, in lack of strict regulations, decide at random if the lack of sunlight would be a significant inconvenience or not for the people affected by the plans.

Meritor HVS AB är ett fordonskomponentföretag som tillverkar fram- och bakaxlar till lastbilar i sin fabrik i Lindesberg. År 2022 blev Meritor förvärvade av Cummins Inc., och en ny hållbarhetsstrategi introducerades till företaget året efter det. Nu har Meritor stora utmaningar framför sig för att uppnå de mål som den nya hållbarhetsstrategin innefattar – bland annat hur de ska kunna minska sina energislöserier. I denna rapport undersöks och redogörs just dettagenom att i första hand identifiera vilket produktionsområde i fabriken som har störst elförbrukning. Detta visade sig vara fabrikens smidesprocess. Därefter identifierades problemet till varför området bidrar till energislöserier, vilket konstaterades vara att spillvärmen som uppkommer inte återanvänds i dagsläget.För att optimalt utnyttja den spillvärme som uppkommer i smidesprocessen, utvecklades lösningar fram baserat på mängd samt typ av värmeenergi som avges. Detta resulterade i en värmestrålningsfångare, som ska utnyttja spillvärmen som uppkommer genom strålning, och en värmeväxlare, som ska utnyttja spillvärmen som uppkommer genom konvektion. De två lösningarna är sammansatta i ett värmeåtervinningssystem med en gemensam arbetsvätska som förvärms i värmeväxlaren, för att sedan värmas upp ytterligare i värmestrålningsfångaren. Den arbetsvätska som använts som exempel i denna rapport är vatten, som kan utnyttjas vidare i fabrikens andra processer. Däremot har systemet utvecklats för att vara anpassningsbart för andra arbetsvätskor och ändamål.Även om värmeåtervinningssystemet har utvecklats fram genom välgenomtänktatillvägagångsätt har ett flertal nödvändiga antaganden gjorts för att kunna genomföra och fullfölja arbetet. Dessutom genomfördes ingen fullständig kostnadsanalys för systemet på grund av en tidsbegränsning av arbetet och saknar därmed komponent- och konstruktionskostnader.Däremot undersöktes vilken kostnadsbesparing företaget skulle kunna göra om de köpte in samma mängd varmvatten som återfås med värmeåtervinningssystemet från fjärrvärmenätet, vilket resulterade i ungefär 1,4 miljoner kronor per år. För att däremot få ett fullständigt underlag för värmeåtervinningssystemets nytta bör Meritor genomföra egna mätningar för attmer exakt förstå hur mycket energi som finns tillgänglig smidesprocessen och kostnadsanalyser. Dessutom bör företaget även undersöka framtida möjligheter att generera elektricitet från spillvärme för att vidareutveckla värmeåtervinningssystemet och utöka sina energisystemför att bidra till sitt arbete mot att uppnå nettonollutsläpp.

Kritik riktad mot västerländska skolsystem som reproducerande av postkoloniala strukturer i form av euro- och etnocentrism har länge varit på agendan. Mekonnen Tesfahuney (1999) kritiserar utbildningssystemen för dess inrättande av monokulturella skolor inom vilka postkoloniala strukturer upprätthålls. I Finland har kritiken riktats mot läroplanen för att vara reproducerande av samma strukturer vilket även uppmärksammats i media.  Syftet med denna studie är att diskutera hur postkoloniala strukturer gör sig bekända i elevers resonemang kring frågor om hållbar utveckling i de nationella proven i geografi för årskurs 9. För att gå till väga med detta har en diskursanalys av insamlade elevsvar från arkiven vid Blåsenhus genomförts. Resultatet visar att elevernas resonemang i stora drag påverkas av hur provfrågan är formulerad samt vilka perspektiv och nyckelord de förväntas utgå ifrån. Således är det ofta förekommande att eleverna visar tecken på eurocentriska tankegångar på grund av provfrågans polariserande natur. Däremot kan det även utläsas tendenser till ett euro- och etnocentriskt resonemang i frågor där eleverna inte tilldelats dessa perspektiv. Tidigare forskning har visat att hur provfrågans formulering kan utgöra en framgångsfaktor för ett utvecklat svar när de aktiveras emotionellt genom dagsaktuell och historiskt relevant information om diverse samhällsproblematik.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen kring hur grön infrastruktur används som verktyg i planeringen av grönytor i urbana miljöer för att bidra till hållbar utveckling utifrån konflikter och synergier som identifieras. Grön infrastruktur beskrivs både i form av multifunktionella grönytor och hur de sammankopplas genom att beakta helheten av grönstrukturen. Metoden för uppsatsen är en tematisk analys utifrån insamlat material som utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunalt yrkesverksamma i planeringen av grönytor och kompletterande analys av ledande dokument för grönplaneringen. Resultatet visade på att multifunktionell grön infrastruktur integreras inom strategisk planering i form av rumsliga analyser genom kartläggningar av ekosystemtjänster och funktioner för grönytor. Identifiering av konflikter inom hållbar utveckling kan synliggöra lösningar i integreringen av den multifunktionella gröna infrastrukturen. I implementeringen av multifunktionella grönytor beskrivs ekonomisk tillväxt i form av förtätning som en konflikt, men befintliga multifunktionella grönytor kan verka bevarande av sociala och ekologiska värden mot att exploatera grönytor. Synergier mellan social och ekologisk hållbarhet kopplas tydligt till integreringen av multifunktionella grönytor. Däremot är synergier för ekonomiska hållbarheten vagt formulerade i integreringen av multifunktionella grönytor och behöver vidare utvecklas för hur ekonomiska synergier kan kartläggas i rumsliga analyser.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur undervisning kring slöjdmaterials miljöpåverkan i trä- och metallslöjd utformas och elevers kunskaper bedöms för att främja kunskaper om hållbar utveckling. De frågeställningar som formulerades för studien var: Hur beskriver slöjdlärare att de arbetar med materialjämförelser ur miljösynpunkt i sin undervisning? och Hur beskriver slöjdlärare att de bedömer elevernas kunskaper inom slöjdmaterialens påverkan på miljön? Studien utgår från ramfaktorteori som kommer att användas för att få perspektiv på både hur slöjdlärarnas uppfattning ser ut samt hur det kopplas till bedömningen av elevernas kunskaper i ämnet. Metoden har varit kvalitativ och semistrukturerade respondentintervjuer har använts för datainsamling. Intervjuerna genomfördes via Google meet och transkriberades samt analyserades därefter. Resultatet visar att respondenterna beskriver att undervisningen kretsar kring de material som eleverna vanligtvis använder, exempelvis furu och återbrukat material. Bedömningen sker främst genom elevernas skriftliga reflektioner.

I denna studie undersöks hållbar turism utifrån tre olika perspektiv: nationellt policy-perspektiv, kommunala strategier och företagsperspektiv. Syftet med undersökningen är att se vad hållbar turism innebär utifrån dessa nivåer, och vad för likheter och skillnader det finns mellan perspektiven. Materialet består av en dokumentanalys samt intervjuer med en representant för Haparanda kommun och en lokal turistföretagare. Resultaten utifrån nationell nivå visar på en bred attityd kring regional utveckling där samarbete, samverkan och utbildning kan leda till hållbar turism. Liknande visades på kommunal nivå där man såg att nivåerna var samstämmiga. Samarbetet med organisationen Heart of Lapland som arbetar med platsutveckling och marknadsföring sågs som grunden för att kunna bedriva hållbar turismutveckling framåt. Utifrån den lokala nivån identifierades naturen, närmiljön och hjärtat för verksamheten som byggstenar för turismen men där även utmaningar och skillnader fanns. Mycket av det som skiljer sig åt mot nationell nivå handlar om förutsättningarna och möjligheterna som lokal turistföretagare har.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda för hållbar utveckling, men vad detta innebär konkret är inte självklart. I kursplanen för slöjdämnet ger det centrala innehållet vissa riktlinjer, men det överlåter mycket åt slöjdlärare att tolka och bestämma hur detta ska integreras i undervisningen. Med hjälp av det teoretiska perspektivet fenomenologi undersöker uppsatsen hur slöjdlärare tolkar det centrala innehållet gällande hållbar utveckling samt hur de implementerar det i sin egen undervisning. Genom kvalitativa intervjuer har nio slöjdlärare, både trä- och metallslöjdslärare och textilslöjdslärare, fått svara på våra frågor om hur de tolkar hållbar utveckling, hur de konkret lägger upp det praktiska arbetet och om de upplever några utmaningar. Vi har undersökt hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna; socialt, ekologiskt samt ekonomiskt. Resultatet visar att slöjdlärarna upplever slöjdämnet som en bra möjlighet att förmedla flera aspekter av hållbar utveckling men beskriver på samma gång flera svårigheter, bland annat i form av för liten budget och för diffusa riktlinjer vilket leder till fria tolkningar. Slutsatsen blir då att uteblivandet av tydliga riktlinjer i slöjdens centrala innehåll leder till en brist på likvärdig utbildning. Ytterligare konstateras att slöjdlärare behöver vidareutbildning för att få en djupare kunskap och därigenom kunna inspirera och involvera eleverna på ett mer effektivt sätt.

Titel: Intressentengagemang vid hållbarhetsrapportering: en kvalitativ studie om hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Författare: Filippa Frisk och Amanda Lundkvist. Nyckelord: Hållbar utveckling, hållbarhetsrapportering, strategi, intressenter och intressentengagemang. Problemformulering: Hur kan företag främjas av att engagera intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka intressenter företag engagerar i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare syftar studien till att förstå hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska studien baseras på fallstudier som utgörs av kvalitativa intervjuer och dokumentstudier av hållbarhetsrapporter. Den analysmetod som används i studien utgår från uppsatsens egenkonstruerade analysmodell och en kvalitativ innehållsanalys i form av induktiv kodning. Slutsats: Studien visar att företag tenderar att engagera interna intressenter i större utsträckning än externa intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare visar studien att intressenters engagemang i arbetet med hållbarhetsrapportering leder till en förbättrad hållbarhetsrapport, ökade krav och förväntningar från intressenter att arbeta mer med hållbarhet och att hållbarhet blir ett viktigare ämne för företag. / Title: Stakeholder engagement in sustainability reporting: a qualitative study about how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Authors: Filippa Frisk and Amanda Lundkvist. Keywords: Sustainable development, sustainability reporting, strategy, stakeholders and stakeholder engagement. Research question: How can companies benefit from engaging stakeholders in their work with sustainability reporting? Purpose: The purpose of the study is to describe which stakeholders companies engage in their work with sustainability reporting. Furthermore the purpose of the study is to understand how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Methodology: The study has an abductive research approach with a qualitative research method. The empirical study is based on case studies that consists of qualitative interviews and document studies of sustainability reports. The method for data analysis that is used in the study is based on the thesis’ own analysis model and a qualitative content analysis in terms of inductive coding. Conclusion: The study shows that companies tend to engage internal stakeholders rather than external stakeholders in their work with sustainability reporting. Furthermore the study shows that stakeholder engagement in sustainability reporting results in an improved sustainability report, increased demands and expectations from stakeholders to work more with sustainability and that sustainability becomes a more important subject for companies.

Detta examensarbete är ett forskningsdrivet designprojekt med karaktären forskning genom design. Med begreppet “tillfälliga behov” som grund och familjelivet som utgångspunkt har jag undersökt hur olika behov kopplat till produkter framstår och utvecklas i en barnfamilj. Detta med målet att projektet skulle resultera i att jag som designer skulle få förståelse för hur jag kan bidra till att en och samma produkt kan forstätta att vara aktuell under ett barns första 13 år. Projektet startade med att utforska livet i en familj samt tillfälliga behov kopplat till detta. Jag utforskade produkter som idag uppfyller ett tillfälligt behov i familjen och barnens liv för att sedan välja ut tre som genom projektet har utvecklats till en modulär produkt vilken uppfyller behov under ett barns första 13 år. Med hållbarhet och mervärdesskapande i fokus har produktens livslängd förlängts. Mervärdet gestaltas genom moduläritet och produktens möjlighet att utvecklas över tid, med enkla medel kan babygymmet bli till en lära-gå-vagn som sedan kan bli till en klädställning. Funktioner översatta från kartlagda behov genom metoder så som marknadsanalys, intervju, observation och funktionsanalys. Resultatet påvisar att det är redan i designstadiet kan avgöras hur länge en produkt får stanna hos användaren. Vi som designers kan genom att öka graden av design i produkter förlänga produktens hållbarhet och designa för ett långt liv. Produktkonceptet åskådliggörs genom skisser samt genom en fullskalig prototyp. Poduktkonceptet påvisar hur ett mervärde i en produkt påverkar dess livslängd hos samma användare.