• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1640
  • 128
  • Tagged with
  • 1768
  • 1768
  • 645
  • 633
  • 438
  • 384
  • 235
  • 222
  • 219
  • 186
  • 180
  • 171
  • 159
  • 153
  • 140
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
591

Socialt hållbart lärande i utomhusundervisning : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar på utomhuspedagogikens roll för lågstadieelevers måluppfyllelse och inblick i deras utbildning mot en social hållbarhet / Social sustainability in outdoor education : A qualitative study on teachers’ perceptions on the role of outdoor pedagogy for primary school students’ goal achievements and insight into their education towards social sustainability

Rutardóttir, Sigdís, Kindemark, Julia January 2022 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskaper kring lärares tankar om hur utomhuspedagogik kan bidra till lågstadieelevers måluppfyllelse och lärande för socialt hållbar utveckling, samt kunskaper kring hur elever interagerar när lärare använder utomhuspedagogik. Syftet undersöks med hjälp av sex kvalitativa intervjuer av lärare som arbetar aktivt med utomhuspedagogik samt tre observationer av elevers interaktioner i lärarnas utomhusundervisning. Studiens resultat visar att lärarna eftersträvar att kombinera teoretiska och praktiska erfarenheter som de menar kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. I resultatet framkommer det att lärarna anser att utomhuspedagogik kan vara en inkluderande arbetsmetod för elevers lärande när språket är begränsat, eftersom den autentiska lärmiljön tillåter eleverna, med hjälp av sina sinnen, att kommunicera genom sitt kroppsspråk. Observationerna av elevernas interaktioner i utomhusundervisning visar att de får träna sina sociala förmågor genom att samarbeta och kommunicera med hjälp av utomhuspedagogikens praktiska inslag. Lärarna beskriver att utomhuspedagogik tillåter elever att lära genom en friare undervisning i en social gemenskap, där aktiviteter som sker i grupp är kärnan i lärarnas undervisning mot socialt hållbar utveckling. En slutsats är att det är viktigt att lärare får utbildning och kompetensutveckling för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning som kan bidra till elevers kunskapsutveckling mot en hållbar framtid. / The purpose of this study is to increase knowledge about teachers’ thoughts on how outdoor pedagogy can contribute to primary students’ goal achievementsand learning for social sustainable development, as well as knowledge about how students interact when teachers use outdoor pedagogy. The purpose has been achieved with the help of six qualitative interviews of teachers that actively work with outdoor pedagogy and three observations of students’ interactions in outdoor education. The results of the study show that the teachers aim to combine theoretical and practical experiences that they believe can contribute to an increased goal achievement for students. The results also show that the teachers believe that outdoor pedagogy can be an inclusive working method for students’ education when language skills are limited, as the authentic outdoor environment allowthem to communicate through gestures and visual communication. The outdoor observations of student’s interactions show that they can practice their social skills with the help of the practical elements of outdoor pedagogy through collaborations and communication. Finally, the study’s respondents describe that outdoor pedagogy allows students to learn through a social and unconfined teaching environment, where group work is the core of the teachers’ educational teachings towards social sustainable development. In conclusion, it is essential that teachers receive the education and skills needed to implement outdoor pedagogy that can contribute to students’ developmental knowledge towards a sustainable future.
592

Att utveckla en kurs i miljösäkrade inköp / How to develop an education focusing on environmentally secure purchase

Larsson, Madeleine January 2009 (has links)
Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner. This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers. The purpose of this study is to design an education called Miljösäkrade inköp from the target audiences’ knowledge, interests and attitudes, together with literature. The first step is a study of the target audiences’ needs and concerns in areas concerning environmentally secured purchase. This study has been done through qualitative research interviews which in turn has been the basis of av reflection on the content and didactic approach for this education. The theoretical basis for this study highlights for an example education for sustainable development, teaching traditions of environmental problems, adult didactics and problem-based learning. The results of the qualitative research interviews show for an example that the participants have a range of different motives for taking the environment into account in their purchases. They all illustrate the importance of having a holistic approach, but also the difficulty in realizing it. Several of those who have been interviewed indicate a difficulty to see ecological, social and economic factors as a whole. Based on interview results and literature, I point out three areas that will permeate the education Miljösäkrade inköp; the democratic conversation, a conversation in which views and values of all those who are involved are considered to be significant, a holistic approach to sustainability and ethical aspects. And based on these three areas you’re given suggestions for exercises and interesting issues to highlight during the education. / Vi upplever idag ett växande behov och intresse av att arbeta för en hållbar utveckling. För att vi som individer/verksamheter ska kunna bidra till en hållbar utveckling poängteras vikten av utbildning och kontextualisering, att lärandet sker i ett sammanhang relevant för den lärande. Detta är språngbrädan för denna studie som i sin tur ligger till grund för en utbildning som fokuserar på miljösäkrade inköp, en möjlighet för oss att ställa miljökrav vid inköp av produkter och tjänster. Inköpsprocessen anses av flera vara en nyckelfaktor i verksamheters arbete för en hållbar utveckling. Nyckelpersoner i denna process och tillika målgrupp för denna utbildning är miljö-, inköps- och upphandlingschefer. Syftet med denna studie är att utifrån målgruppens kunskaper, intressen och attityder tillsammans med litteratur utforma utbildningen Miljösäkrade inköp. Det första steget är en studie av målgruppens behov och frågeställningar inom områden som berör miljösäkrade inköp. Denna studie har skett i form av kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har legat till grund för en reflektion kring utbildningens innehåll och didaktiska upplägg. Som teoretisk grund för denna studie lyfts bl.a. lärande för hållbar utveckling, undervisningstraditioner för miljöproblematik, men också vuxendidaktik och problembaserat lärande. Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna visar exempelvis på att deltagarna anger ett spektra av olika motiv till att ta hänsyn till miljön i sina inköp. De belyser alla vikten av ett helhetstänkande men också svårigheten i att realisera detta. Flera av de intervjuade visar på en svårighet att se ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer som en helhet. Utifrån intervjuresultat och litteratur lyfter jag sedan tre områden som kommer att genomsyra utbildningen Miljösäkrade inköp; det demokratiska samtalet, ett samtal där alla de inblandades synpunkter och värderingar anses vara betydelsefulla, ett helhetstänkande för hållbarhet och etiska aspekter. Utifrån dessa tre områden ges förslag på övningar och intressanta frågeställningar att lyfta under utbildningen.
593

Copingstrategier i Undervisning för Hållbar Utveckling : En kvalitativ studie av lärares utsagor / Coping strategies in Education for Sustainable Developmen

Thurberg, Jonna January 2018 (has links)
Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna. / Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.
594

Lärande för hållbar utveckling i NO- klassrummet : Från tolkning till undervisning / Education for Sustainable Development in the Natural Science Teaching Arena : From Interpretation to Teaching

Angelofski, Alexandar January 2023 (has links)
Detta är en kvalitativ studie om hur No-lärare i årskurs 4-6 upplever förutsättningarna att undervisa för hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena. Sex No-lärare från tre olika skolor i södra Sverige intervjuades med syftet att ta reda på deras erfarenheter och utmaningar från undervisning för hållbar utveckling ur ett didaktiskt perspektiv. Sverige har åtagit sig att arbeta för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling genom Agenda 2030 (UNDP, 2020) men det visar sig att större delen av våra skolor har svårt att leva upp till detta. Resultatet från denna studie tyder på att No-lärare har en begränsad förståelse för begreppet hållbar utveckling och Agenda 2030 samt att det finns en osäkerhet kopplat till undervisning för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling uppfattas av lärarna som omfattande och komplext, vilket speglar vad tidigare forskning visar. No-lärarna som intervjuats menar att de inte erbjuds relevant kompetensutveckling för att kunna undervisa pluralistiskt, vilket tidigare forskning efterfrågar. Slutsatsen för denna studie visar även att de intervjuade lärarna ser  ämnesövergripande undervisning som önskvärt samt att skolans ledning involverar hela verksamheten i arbetet.
595

Hur ser gymnasielärare i tekniska ämnen på undervisning om hållbar utveckling i sammanhang av produktutveckling? / How do upper secondary school teachers in technical subjects define sustainable development? And how do they teach about this matter in the context of product development?

Foghammar, Sara January 2020 (has links)
Begreppet hållbar utveckling är mångfacetterat och undervisning om detsamma inbegriper många olika beröringsområden och kan komma till uttryck på många olika sätt inom tekniska undervisningsämnen. Denna studie utgår ifrån en definition av begreppet i de tre dimensionerna: ekologisk, social (social/kulturell) och ekonomisk. Detta är en beskrivning som också används av Skolverket och denna studie har ett primärt fokus på de här två förstnämnda dimensionerna. Undervisning för hållbar utveckling framstår från tidigare forskning som om det har ett komplext innehåll och att det saknas konsensus om vad det är och vad som egentligen ska tas upp och förmedlas i undervisningen. Samtidigt framgår av flertalet skolpolitiska dokument att hållbar utveckling ska influera all undervisning. Däribland kan teknikprogrammets examensmål nämnas där det står att utbildningen ska förmedla ”…teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling” (Skolverket, u.å., Examensmål) samt att ”Utbildningen ska visa sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocesser och bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av teknik i ett hållbart samhälle” (ibid.).Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare som undervisar i tekniska konstruktionsrelaterade ämnen, beskriver fenomenet hållbar utveckling i sammanhang av undervisning om produktutveckling och sina respektive undervisningserfarenheter av detsamma. Intentionen är att bidra till en vidgad förståelse för vad undervisning för hållbar utveckling kan vara och vilket innehåll som kan komma till uttryck i dessa undervisningssammanhang.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare verksamma på teknikprogrammet. Lärares utsagor om sina respektive undervisningserfarenheter analyseras utifrån perspektiv om ekologiskt och socialt hållbar produktutveckling, samt utifrån teorier om kulturella och etiska aspekter kopplade till undervisning om hållbar utveckling.Studien visar att lärare har skilda sätt att se på och förklara hållbar utveckling och de uppger också att de har olika sätt att undervisa om detta fenomen, det vill säga den undervisning som förmedlas har olika innehåll. Studien visar också tendenser på att lärarna ger undervisningsinnehåll som berör hållbar utveckling olika prioritet och fokus, samt att undervisning om etik inte berörs i sammanhang av produktutveckling. Då hållbar utveckling tenderar att beröras i olika grad och då undervisningsinnehållet varierar mellan de intervjuade lärarna, väcker studien bland annat frågor som berör likvärdighet, men också frågor om de svårigheter som lärare uppger att de förknippar med undervisning om hållbar utveckling. / The concept of sustainable development is complex and there are many different areas to cover when teaching about sustainable development within technical subjects. The main areas are often referred to as the ecological, the social and the economic dimension, so also by the Swedish national agency for education. In main focus of this study, are possible contents of the ecological and the social (social/cultural) dimension, to be considered in technical education in upper secondary school. More precisely, the aim of this study is to investigate how teachers describe sustainable development and how they explain their teaching experiences of sustainable development in context of product development. The intention is that this study can contribute to a broaden understanding of how education of sustainable development can be performed, i.e. what content of sustainable development is applied into the education of product development in upper secondary school.This qualitative study is based on semi structured interviews with four teachers at the technology program. Teachers' statements about sustainable development and their respective teaching experiences are analyzed by comparing their statements, to theories of ecologically and socially sustainable product development methods and perspectives. The teaching experiences communicated in the interviews, are also compared to theories of cultural and ethical aspects linked to education for sustainable development.The results show that teachers have different explanations of the concept of sustainable development and different opinions about what education for sustainable development is about. That is, they exemplify education for sustainable development in different ways and there are indications in interviews that education for sustainable development are given different focuses and priorities. The results also show that none of the teachers have any experiences about ethics to share in the interviews, experiences to be related to teaching situations when product development is concerned.The results are discussed in perspective of the difficulties and the wishes of complementary professional training within the subject of sustainable development, ideas that the teachers mentioned in the interviews. Furthermore, the national ideal to strive towards ”providing equal education to all pupils” is problematized in the light of the results.
596

Undervisning rörande hållbar utveckling i åk 1–3 inom geografiämnet. / Education for sustainable development in grades 1-3 in geography

Eliasson, Klara January 2023 (has links)
Teaching about sustainable development should permeate all subjects in school. The curriculum for geography states that students must develop the ability to take a stand on “the global challenges of our time and the future based on ecological, social and economic perspectives on sustainable development” (Skolverket, 2022b, p. 1). However, the concept of sustainable development is difficult to define and the curriculum space give teachers in primary school a wide range of choices when it comes to teaching about sustainable development within the subject of geography. The purpose of this survey was therefore to develop knowledge about how teachers in primary school interpret the concept of sustainable development, as well as to investigate how they describe and motivate their teaching regarding sustainable development within the subject of geography.Based on the purpose of the survey, a qualitative interview study was conducted in which six primary school teachers participated. The results showed that the teachers generally interpret the concept of sustainable development from an ecological perspective and in general they teach about how to protect nature and resources. When the results were compared to Öhman´s and Östman´s environmental teaching traditions, it was the normative teaching tradition that was most commonly used. Sustainable development is usually taught thematically or interdisciplinary. The teachers motivate their didactic choices by saying that the working methods are age appropriate and adapted to the students´ level of maturity.
597

Lärande för hållbar utveckling : En tvärsnittsstudie om hållbar utveckling i svensk gymnasieskola / Education for sustainable environment : A cross-sectional study of sustainable development in Swedish upper secondary school

Lundberg, Ludvig January 2018 (has links)
A subset of Agenda 2030 (Colglazier 2015) is to ensure that all students get the skills needed to promote sustainable development. This study aims at examining Swedish upper secondary school experiences of teaching sustainable development. The purpose of this study is to investigate Swedish upper secondary schools and teachers’ thoughts and experiences of teaching sustainable development, thereby creating a basis for a distance course in say Learning for Sustainable Development. To investigate this, a cross-sectional study has been conducted consisting of interviews by a focus group consisting of principals and teachers from a secondary school and a principal from another upper secondary school. The results of this study revealed a number of different aspects that upper secondary schools experience can make difficult in learning about sustainable development, including its difficulty in defining and evaluating a value-based topic such as sustainable development. There were also a number of aspects that are important in designing a course in Sustainable Development, addressed to high school teachers, such as a clear gain for the participating upper secondary teachers and the ability to customize the content to their own subjects. / Ett delmål i Agenda 2030 (Colglazier 2015) är att säkerställa att alla studerande får de färdigheter som behövs för att främja hållbar utveckling. Denna studie ämnar att undersöka svenska gymnasieskolan erfarenheter av att undervisa om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka svenska gymnasieskolor och lärares tankar om att undervisa i och om hållbar utveckling, och genom detta skapa ett underlag för en distanskurs i “Lärande för hållbar utveckling”. För att undersöka detta har en tvärsnittstudie utförts bestående av en genomförd workshop med rektorer och lärare från en gymnasieskola samt intervju med en rektor från ytterligare en gymnasieskola. I resultatet från denna studie framkom en rad olika aspekter som gymnasieskolor upplever kan försvåra vid lärande om hållbar utveckling, bland annat dess svårighet att definiera och hur man betygssätter ett värdebaserat ämne som hållbar utveckling. Det framkom även en rad aspekter som är viktiga vid utformning av en kurs inom “Lärande för hållbar utveckling” riktad till gymnasielärare, till exempel en klar vinning för de deltagande gymnasielärarna och möjlighet att anpassa innehållet till sina egna ämnen.
598

Verksamma och blivande lärares förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling

Palmqvist, Ansam, Branting, Malin January 2016 (has links)
Begreppet hållbar utveckling är ett brett och komplext sådant. Det råder delade meningar om hur hållbar utveckling uppnås, men något som många är överens om är att utbildning är en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Denna ska syfta till att ge barn och vuxna verktyg för att kunna göra medvetna val med hänsyn till flera aspekter. Ett av skolans övergripande mål är att förbereda eleverna för att kunna orientera sig i en komplex värld i ständig förändring. För detta förespråkas en holistisk och ämnesövergripande undervisning. Tidigare forskning framhåller även att det är önskvärt att undervisningen grundas i diskussioner med öppna svar för att hjälpa elever utveckla handlingskompetens. Läraren har en betydande roll som förebild för engagemang med en problematiserande kritisk hållning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling som kan finnas bland lärare och lärarstudenter. Detta utreds genom att ta reda på vilken komplexitet som framkommer i lärarnas tolkning av hållbar utveckling, samt vilka lärsituationer de ser som önskvärda för detta. För att besvara våra frågor insamlades empiri via två intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp. Utifrån respondenternas utsagor gjordes en innehållsanalys. I resultatet framkom både enkla och komplexa förhållningssätt till lärande för hållbar utveckling - vilket i sin tur tenderar att avspeglas på vilka lärsituationer som anses vara önskvärda. Vi såg att det främst var studenter som problematiserade begreppet hållbar utveckling utifrån flera perspektiv, medan verksamma lärare fokuserade på enskilda konkreta handlingar. Vår studie visar även att det bland våra respondenter finns en ambition att bedriva undervisning som problematiserar begreppet hållbar utveckling. Respondenterna uttrycker även en önskan om kollegial samverkan för ökade kunskaper och inspiration för lärande för hållbar utveckling.
599

I hållbarhetens tjänst : En kvalitativ studie över lärares perspektiv på hållbar utveckling och dess roll i skolan / In the service of sustainability : A qualitative study of teachers' perspectives of sustainable development and its role in education

Bergvall, Clas January 2023 (has links)
En stor fråga i samhället av idag är den om hur en god framtid på planeten möjliggörs och optimeras. Otaliga diskussioner och forskningar i ämnet finns och det är en brännande fråga för politiker och ledare världen över. Ett viktigt led i en hållbar utveckling – som frågan kommit att begreppsliggöras som – handlar om utbildning. För att möjliggöra en hållbar framtid krävs utbildade och ansvarsfulla människor, men det aktuella området ses ofta på med olika ögon och på olika sätt. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur undervisande mellanstadielärare förhåller sig till en hållbar utveckling, vilka perceptioner de har på begreppet och vilka didaktiska tillvägagångssätt som framträder som lyckosamma i strävan att utveckla medborgare med hållbarhet i fokus. Genom kvalitativa intervjuer med sex mellanstadielärare i norra Sverige och efterföljande tematisk analys framträder en bild av begreppet som svårtolkat med, för lärarna, vissa kunskapsluckor vilket påverkar en praktik som därmed inte når upp till lärarnas egna förväntningar på sin undervisning. En undervisning som idealt är holistiskt och består av autentiska och reflekterande element och där barnet ses som den utvalde i önskan om en hållbar framtid. / A subject of importance in todays’ society is that of how a good future on the planet is enabled and optimized. Countless discussions and research exist and is a prevailing matter for politicians and leaders around the world. An important part of sustainable development – which is what the subject has come to be referred to – is about education. To enable a sustainable future educated and responsible people are of importance, but the matter in question is often differently viewed by different individuals. This study aims to increase the understanding of how middle school teachers relate to sustainable development, their perceptions of the concept and some didactic approaches viewed as successful in the pursuit of developing citizens with a sustainability in mind. Through qualitative interviews with six middle school teachers in the north of Sweden and subsequent thematic analyses, a picture of the concept as difficult to interpret emerges, along with some knowledge gaps affecting the practice which in relation does not meet the teachers’ expectations of their own teaching. A teaching that, ideally, is holistic and consists of authentic and reflective elements and where the child is seen as the chosen in the quest for a sustainable future.
600

NO-lärares erfarenheter och upplevelser av undervisning om lärande för hållbar utveckling inom biologi och no-ämnena i åk 7-9 / Science teachers' experiences and perceptions of teaching about learning for sustainable development in Biology and science subjects in grades 7-9

Al Tawel, Wajeh January 2023 (has links)
Undersökningen  belyser vikten av undervisning för hållbar utveckling inom naturvetenskapliga ämnen på högstadiet. Det betonas att i en tid av ökande miljöutmaningar och komplex global verklighet är det avgörande att eleverna förstår sambanden mellan naturvetenskap, hållbarhet och samhällsutveckling. För högstadielärare är detta en central och betydelsefull uppgift. Att undervisa i hållbar utveckling innebär inte bara att förmedla fakta utan också att inspirera och vägleda eleverna till en kritisk syn på ämnena. Undersökningen  framhäver att integrera verkliga situationer och problem i undervisningen samt främja elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga. Det poängteras också vikten av ämnesövergripande perspektiv och samarbete över ämnesgränserna för en heltäckande förståelse av hållbar utveckling. Högstadielärare spelar en avgörande roll inte bara i klassrummet utan också genom att engagera eleverna i projekt utanför skolan, vilket ger dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper på verkliga problem och utveckla en känsla av ansvar och medborgarskap. Trots utmaningarna i att undervisa för hållbar utveckling, betonas de betydande belöningarna genom att forma unga sinnen och inspirera till hållbarhet för framtida generationer. För att genomföra forskningen användes en Google Formulär-enkät med 10 frågor om naturvetenskap (NO). En länk till enkäten distribuerades till NO-lärare via e-post, vilket möjliggjorde snabb spridning över olika geografiska områden. Forskarna använde Google Formulär för att samla in och organisera svar i realtid. Efter att tillräckligt många svar hade samlats in, genomfördes en noggrann analys för att identifiera gemensamma teman och trender bland NO-lärarna. Undervisningen om hållbar utveckling betonas som avgörande och kräver anpassning för att engagera och inspirera eleverna. Kopplingen mellan teori och praktik är viktig, liksom att undervisningen inkluderar sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner samt främjar individens ansvar. I biologiundervisningen finns möjligheter att engagera eleverna genom praktiska erfarenheter och ämnesintegration, vilket bidrar till en bredare förståelse för ämnet. En helhetsbild av hållbar utveckling främjas genom ämnesöverskridande och tematiska ansatser. Inkluderande lärmiljöer och varierande undervisningsmetoder är viktiga för att främja inlärning.  Resultaten visar en ökad medvetenhet och engagemang hos eleverna i miljöfrågor, men de känner sig maktlösa att påverka förändringar. Det betonas vikten av att integrera hållbarhetsfrågor i utbildningssystemet, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen, för att stärka elevernas förståelse och engagemang för ämnet. Undervisningen om hållbar utveckling kräver en holistisk syn och flexibelt tillvägagångssätt för att vara meningsfull och engagerande för eleverna, och för att förbereda dem för dagens samhälleliga utmaningar. / The survey highlights the importance of teaching for sustainable development in science subjects at the secondary school level. It emphasizes that in an era of increasing environmental challenges and a complex global reality, it is crucial for students to understand the connections between science, sustainability, and societal development. For secondary school teachers, this is a central and significant task. Teaching sustainable development involves not only conveying facts but also inspiring and guiding students towards a critical perspective on the subjects. The survey underscores the importance of integrating real-life situations and problems in teaching, as well as promoting students' critical thinking and problem-solving skills. It also emphasizes the importance of interdisciplinary perspectives and collaboration across subject boundaries for a comprehensive understanding of sustainable development. Secondary school teachers play a crucial role not only in the classroom but also by engaging students in projects outside of school, providing them with opportunities to apply their knowledge to real-world problems and develop a sense of responsibility and citizenship. Despite the challenges in teaching for sustainable development, the significant rewards are emphasized through shaping young minds and inspiring sustainability for future generations. To conduct the research, a Google Forms survey with ten questions about natural science (NS) was utilized. A link to the survey was distributed to NS teachers via email, enabling rapid dissemination across different geographical areas. The researchers used Google Forms to collect and organize responses in real-time. After a sufficient number of responses were collected, a thorough analysis was conducted to identify common themes and trends among NS teachers. Teaching about sustainable development is highlighted as crucial and requires adaptation to engage and inspire students. The link between theory and practice is important, as is ensuring that teaching includes social, environmental, and economic dimensions while promoting individual responsibility. In biology education, opportunities exist to engage students through practical experiences and subject integration, contributing to a broader understanding of the subject. A holistic view of sustainable development is promoted through interdisciplinary and thematic approaches. Inclusive learning environments and varied teaching methods are important for promoting learning. The results show increased awareness and engagement among students in environmental issues, but they feel powerless to effect changes. The importance of integrating sustainability issues into the education system, especially within scientific subjects, is emphasized to strengthen students' understanding and engagement with the subject. Teaching about sustainable development requires a holistic approach and flexible methodology to be meaningful and engaging for students, and to prepare them for today's societal challenges.

Page generated in 0.0819 seconds