<p>Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?</p><p>Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser. Det kan finnas fyra till fem olika faser och en destination kan vara olika länge i vardera steg i cykeln. Allt från upptäckt till den tid då destinationen ses som mindre attraktiv och turismen sakta avtar. Turistdelegationen beskriver hållbar turism som ”en utveckling där ekonomiska, ekologiska och kulturella/sociala konsekvenser vägs samman för att uppnå en hållbar turism. Dessa områden är beroende av varandra för en långsiktig hållbarhet”. Modellen för hållbar turism innehåller punkter som ekonomi, miljö och sociala frågor. Under de senaste 50 åren i Thailand har miljön varit utsatt för mycket slitage och ekosystem längs Thailand kuster har skadats. I ett miljöperspektiv ska man bevara den biologiska mångfalden, vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som orsakas av människans aktiviteter. Rese- och turistindustrin är delaktiga i den globala miljöförstöringen bland annat för att man överutnyttjar naturen. Ekosystem som finns i Thailand är bland annat korallrev och mangroveskogar. Människan har bland annat påverkat detta ekosystem genom att utsätta reven för störningar så som överfiskning, kust utveckling, föroreningar, okontrollerad turism och globala klimatförändringar.</p><p>Landets skogsklädda områden har minskat från 70 procent till mindre än 20 procent. Människan avverkar mangroveskogen bland annat för att ge plats åt turistanläggningar och för att ge turisterna kala sandstränder som turister efterfrågar. Den sociala situationen i Thailand är långt ifrån bra. Utvecklingen av ekoturismen är ett bra alternativ för att få turismen att bli så hållbar och gynnsam mot miljön som möjligt. Landets nationalparker ses som en viktig del av landets ekoturism och landet har stora potentialer för ekoturism. Vid en hållbar utveckling bör man även tänka på destinationens bärförmåga. Bärförmåga är den summa av turistaktiviteter som en destination tål utan att utsätta destinationen för skada. Thailands regerings policy har under senare år varit att utveckla en mer hållbar turism som lägger sin tonvikt på samhällets deltagande.</p>

<p>The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development.</p><p>This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created. Helcom and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan are operating within the framework of Ecological Modernisation and Baltic 21 and the Lighthouse projects within Sustainable Development.</p>

<p>Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development.</p><p>The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively.</p><p>To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used.</p><p>In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles & Mechanical engineering”, “Building” and “Mining & Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media & Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive.</p> / <p>Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas.</p><p>För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts.</p><p>Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon & maskin”, ”Bygg” och ”Gruv & metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media & underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.</p>

The aim of this study is to investigate preschools work with recycling and re-use of different materials, so that children's thoughts on sustainable development is added early in life. The aim is also to examine if and how the children are involved in the environmental work. Through research in this matter it has been concluded that it is important to begin to work for a sustainable development already in preschool. The method used to answer the questions was web surveys. They were sent out to a number of preschools in Gothenburg. The results show that most preschools in the investigation recycle and re-use many different materials. Half of them recycle daily which means that the work with recycling is well anchored in these preschools. The remaining preschools work with these environmental issues sporadically which is not sufficient to provide the basis for a sustainable development. Children are involved in the environmental work in some ways but it seems to be difficult for teachers to show how this is done. The result shows that it is mostly the pedagogues who are working with re-use and recycling. The way the children are involved is by sorting out household waste and working with different kinds of creative activities with re-used materials. Possible obstacles mentioned by the respondents to work with recycling/re-use in preschools were children's age, time and distance, the attitudes of the pedagogues and their approach. / Syftet med den här studien är att undersöka förskolors arbete med återvinning och återanvändning av material. Detta med utgångpunkt i att grunden till barns hållbarhetstänk läggs tidigt i livet. Syftet är också att undersöka om och hur barnen görs delaktiga i miljöarbetet.Det konstateras via forskning inom ämnet att det är viktigt att börja arbeta för en hållbar utveckling redan i förskolan. Metoden som användes för att få svar på studiens frågeställningar var webbenkäter. Dessa skickades ut till ett antal förskolor i Göteborg. Resultatet visar att de flesta förskolorna i undersökningen återvinner och återanvänder många olika material. Hälften svarade att de återvinner dagligen, vilket betyder att återvinningsarbetet är väl förankrat i dessa förskolor. Resterande arbetar med dessa miljöfrågor sporadiskt, vilket inte räcker för att lägga grunden för ett hållbarhetstänk. Barnen görs delaktiga i viss mån men det verkar vara problematiskt för pedagogerna att visa på hur detta görs. Resultatet visar att det är de vuxna själva som arbetar med återvinningen och återanvändningen och barnen görs delaktiga genom att de får källsortera och arbeta i någon slags skapande verksamhet med att återanvända materialet. Barnens ålder, pedagogers förhållningssätt, tid och avstånd nämndes som ett möjligt hinder för att arbeta med återvinning/återanvändning i förskolan.

Mycket resurser läggs idag ner för att uppmuntra till ett hållbart agerande, men det är långt ifrån bra och på många områden finns brister. Inom turismnäringen har resenärer inte alltid tillräckligt med kunskap om hållbart resande. Informationsspridning är därför viktigt och researrangörer är en grupp som kan påverka resenärerna då de har en direktkontakt med dem. Syftet med detta arbete är därför att utreda på vilka sätt information om hållbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Syftet är även att se hur väl denna information stämmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer. Frågeställningen är: hur väl presenterar svenska researrangörer information om hållbart resande via sina hemsidor? Målet är att dela med oss av resultatet till Schyst Resande för att kunna ge dem en uppdatering om dagens situation. Vi vill även bidra med ett system för hur information kan utvärderas på hemsidor gällande researrangörer och hållbar turism. Studien består av en innehållsanalys av Sveriges fyra största researrangörers hemsidor. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av ett unikt kodningsschema, anpassat för denna studie.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur personal på  förskolor arbetar för att skapa en giftfri förskola, vilka svårigheter möter personalen och hur barnen medvetandegörs i arbetet med giftfri förskola. Via intervjuer med pedagoger, städpersonal och kökspersonal besvaras studiens frågeställningar. Både direktintervju (ansikte mot ansikte) och telefonintervju har använts. Intervjufrågorna är semistrukturerade för att ge öppna frågor med möjlighet till följdfrågor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna anser att det är svårt att hitta alternativt material till plast och att ekonomin försvårar arbetet. Resultatet visar även att vissa barn har medvetandegjorts mer än andra barn i arbetet. Det är främst de större barnen som medvetandegjorts arbete via samtal och i viss utsträckning även medhjälp till utrensning. De yngre barnen har medvetandegjorts i mindre utsträckning eller inte alls.

Abstract Title: “We borrow this earth from our children.” A study about teaching for sustainable development in the ecological dimension and teacher’s choice of teaching materials. Author: Jeanette Molin Haag, spring term 2017 Supervisor: Tomas Bollner This study is an attempt to bring some light on to four teachers different perspectives on education for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The first aim is to investigate in what subjects and how teachers in grades 1-3 are teaching for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The second aim is to investigate the material teachers use in their lessons and if it can be linked to a specific environmental teaching tradition. The following questions were formulated: In which school subjects do teachers teach about sustainable development in the field of environment and ecological sustainability? Do they teach along interdisciplinary lines? What teaching materials do teachers choose to work with?  Within which environmental education tradition do teachers and teaching materials belong to? In the curriculum, the concept of sustainable development appears many times and dictates that it should work along interdisciplinary lines. However, various reports show that teachers are experiencing difficulties with teaching for sustainable development. The main reasons are lack of time and an unclear guidance from school administrations and the curriculum.    This study is based on interviews and the educational materials that teachers use. It will be analysed based on environmental teaching traditions, the variation theory and Dewey´s views on democratic deliberative conversations and interdisciplinary work.    The results show that teachers, although they are experiencing unclear guidance, plan and educate for sustainable development from some school books but mostly from teaching materials they have found from different organizations websites. Keywords: Education for sustainable development, environmental education tradition, variation theory, interdisciplinary.

No description available.

The purpose of this thesis is to analyse what risks an NGO faces when entering collaboration agreements with a corporation. This is done through a case study of Energifallet, a collaboration project between The Swedish Society for Nature Conservation and global furniture company Ikea. The project seeks to improve learning for sustainable development in Swedish schools and is funded by the corporation, which raises legitimacy questions about the independence of the NGO. By conducting contextual text analysis combined with semi-structured interviews, the study concludes that the NGO manages to keep its independence. This is due to an agonistic interorganizational relationship with the corporation, built-in independence mechanisms in the project implementation and the corporation’s political view of CSR. The results also indicate that collaborations between companies and NGOs are a new type of societal phenomenon that has the potential to bring the agenda for sustainable development forward.